Offervinkeln fungerar inte alltid

Den hälsosamme ekonomisten, söndag 12 mars, 2017

Slutar aldrig att förvånas över att jag aldrig slutar att förvånas över att svenska journalister alltid försöker hitta en offervinkel - även när det inte finns någon sådan. Ta den här artikeln om att män födda utanför Europa oftare har arbete med stöd än kvinnor födda utanför Europa. Det är alltså regeringens fel att kvinnor födda utanför Europa sällan har jobb med stöd, den har budgeterat fel på något sätt.

Hur har man tänkt sig att en process som är rättvis ska se ut då? Anta att regeringen budgeterar för 40 000 nystartsjobb. När 20 000 män har fått jobb skulle då resterande jobb reserveras för kvinnor.

Men antag att företagen inte efterfrågar dessa kvinnor - vad gör man då? Låter man pengarna brinna inne? Och även om man gör det kommer skevheten att bestå.

Det kanske är så att orsaken till att kvinnorna är underrepresenterade i statistiken är att de har svårare att få jobb. Rubriken "Kvinnorna har svårast få jobb – männen får stödet" blir då inte motsägelsefull. Det borde stå "Kvinnorna har svårast att få jobb - därför får männen stödet".

En petitess kanske. Men en grund analys av problemet leder till alltför grunda policyförslag. Regeringen kan säkert subventionera jobben med hundra procent - det kommer ändå inte att uppstå några. För det är inte där skon klämmer. Problemet är att familjerna är vana vid att organisera sina liv på ett annat sätt än vad som förväntas av dem i Sverige.

Det går att hantera det "problemet" på olika sätt. Man kan kompromissa med principen om att alla ska jobba heltid och göra det möjligt för kvinnor att jobba deltid. Man kan minska marginaleffekterna i bidragssystemen genom att höja barnbidragen och reducera föräldraförsäkringen. Man kan begränsa utbetalningen av ekonomiskt bistånd så att kvinnorna tvingas börja arbeta för att över huvud taget överleva.

Det man inte kan göra är att sticka huvudet i sanden och anklaga regeringen för att den betalar ut bidrag till fel grupper. Det är liksom inte regeringen som bestämmer vilka jobb som ska uppstå och vilka personer som kommer att efterfråga jobben. Förutsättningen för att en subvention ska kunna betalas ut är att det finns ett jobb till att börja med.

Jag tror för all del inte att vare sig journalister eller politiker i allmänhet är idioter. Men när man följer diskussionen om samhällsekonomiska frågor får man onekligen ibland det intrycket. "Kvinnorna har svårast få jobb – männen får stödet" är en rubrik som inte är riktigt färdig. Varför får männen stödet och varför blir inte kvinnorna anställda? Men bara att ställa frågan är kanske obehagligt, eftersom man då åkallar det fruktansvärda etnicitetsspöket.