Österrikarna hade rätt - penningpolitiken är inte neutral

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 23 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Lawrence Summers, tidigare finansminister och numera professor vid Harvard, säger det som de flesta ekonomer hittills vägrat erkänna - penningpolitiken är inte neutral. Det här är en position som den österrikiska skolan haft alltsedan Ludwig von Mises skrev sitt magnum opus Human Action: A Treatise on Economics.

Somliga hävdar att den österrikiska konjunkturcykelteorin bättre beskriver vissa makroekonomiska skeenden än mainstreammakro. Kanske är det så - men precis som mainstreamteorin har den österrikiska inte haft speciellt stor förmåga att förutsäga ekonomiska skeenden. Dessutom har den österrikiska teorin inte enkelt kunnat beskrivas i matematik, även om det gjorts en del försök.

En viktig skillnad mot Keynes, monetaristerna, Rationella förväntningar och för all del Real business cycle är att den österrikiska teorin inte utgår från att det är egalt var i ekonomin man pytsar in nya pengar. Summers skriver:

"From a micro perspective, low rates undermine financial intermediaries’ health by reducing their profitability, impede the efficient allocation of capital by enabling even the weakest firms to meet debt-service obligations, and may also inhibit competition by favoring incumbent firms. There is something unhealthy about an economy in which corporations can profitably borrow and invest even if the project in question pays a zero return.

These considerations suggest that reducing interest rates may not be merely insufficient, but actually counterproductive, as a response to secular stagnation."

Det här är egentligen kärnan i diskussionen mellan John Maynard Keynes och Ludwig von Mises lärljunge Friedrich Hayek. Hayek menade att räntan påverkar produktionens struktur och inte bara den aggregerade efterfrågan. En låg ränta främjar det Hayek kallade "roundabout production".

Tesen att låga räntor, eller för den delen stora budgetunderskott, med tiden leder till ökad aggregerad efterfrågan tycks inte stämma. Att finanspolitiken har begränsade effekter är känt allt sedan Robert Lucas presenterade sin teori om rationella förväntningar. Det nya är att även penningpolitiken tycks ha tydliga begränsningar.

Observationen av Summers om att improduktiva verksamheter kan överleva i en lågräntemiljö är intressant och påminner om österrikarnas tanke om roundaboutness. Vi har även hört om begrepp som "zombieföretag". Analytiker som Bank of Amerika har pekat på att så mycket som nio procent av de största företagen i EU kan vara zombier - verksamheter som enbart är lönsamma om investeringshorizonten i praktiken är oändlig.

Effekten av låga räntor är en sak. En annan är att räntorna är låga. Har tidigare varit inne på paradoxen att någon köper tyska trettioåriga nollkupongare för mer än det nominella värdet. Man köper alltså rätten att få 100 euro om trettio år för 105 euro.

En förklaring till efterfrågan kan vara att vissa institutioner inte har något annat val och att marknaden för långa räntepapper har torkat upp på grund av Europeiska centralbankens extraordinära penningpolitiska operationer. Det paradoxala är att låga räntor kan ge upphov till en feedbackloop som tvingar vissa institutioner att köpa mer långa räntepapper - oavsett kostnad.

Ett exempel är försäkringsbolagen. År 2006 ägde försäkringsbolag 16 procent av de tyska långa obligationerna, i dag är andelen 36 procent. Vilka mekanismer har fått försäkringsbolag att ladda upp med mängder av överprissatta obligationer? Svaret är att den låga marknadsräntan i sig driver efterfrågan. Försäkringsbolagen kan inte spekulera i att ECB lyckas uppfylla sitt inflationsmål, utan måste garantera att den som tecknar en livförsäkring i dag får sina pengar utbetalda om 30 år.

Köpet av obligationer har inget att göra med rationella överväganden om vilka tillgångar som ger högst avkastning - man är enligt lag skyldig att köpa dessa papper vare sig man vill eller inte. Tvånget att köpa obligationer får dock effekter på jämviktsräntan - effekter som tvingar försäkringsbolagen att köpa ännu fler obligationer.

ECB är säkert medvetet om den här ganska olyckliga effekten på marknadsräntorna. Genom att köpa obligationer för att kunna pressa ut kontanter i ekonomin målar man in sig i ett hörn. Problemet är att centralbanken inte har några andra möjligheter. Till skillnad från Bank of Japan kan man inte köpa aktier och även om man kunde är det inte givet att aktieköp skulle få radikalt annorlunda effekter.

Ett annat skäl till att ECB väljer att köpa obligationer är att vissa euroländer har så dåliga statsfinanser att de förutan obligationsköpen riskerar att försättas i statsbankrutt. ECB har exempelvis köpt oproportionellt många italienska statsobligationer för att förhindra att de italienska räntorna sticker iväg. Centralbanken kan dock inte köpa mer än ungefär 30 procent av de utestående obligationerna i ett enskilt land enligt dagens regelverk.

Alla obligationer ägs dock inte av försäkringsbolag. En betydande del innehas av fonder där det är mer oklart om det är spekulation eller lagkrav som gör innehaven nödvändiga. Ser vi till Tyskland har fonderna sedan 2006 inte förändrat sitt relativa innehav på ungefär 50 procent av det nominella totala värdet.

Om motivet för att inneha obligationerna är spekulation - alltså att avsikten inte är att hålla dem under hela löptiden - kan en liten förändring av ECB:s principer få stora konsekvenser på marknaden. Alla aktörer kan rimligen inte hinna ut samtidigt - någon blir sittande med stora innehav av obligationer som snabbt sjunker i värde. En signal om att ECB kommer att förändra sin policy kan därför få som konsekvens att de långa räntorna stiger snabbt.

Förutom att påverka Italiens statsbudget kan stigande räntor fälla ett betydande antal zombieföretag. Ju längre tid räntorna befinner sig på nuvarande låga nivåer, desto fler företag kommer att klassificeras som zombier, alltså att vinsten före räntor och avskrivningar är lägre än ränteutgifterna. Och ju fler företag som befinner sig i zombietillstånd, desto lägre produktivitetstillväxt. De låga räntorna får därmed konsekvenser för produktivitetstillväxten i näringslivet, som blir lägre när nya metoder och produkter inte tillåts ersätta gamla.

För att sammanfatta. Penningpolitiken är knappast neutral, utan har högst reala konsekvenser på näringslivet - en låg ränta ökar antalet zombieföretag och hämmar produktivitetstillväxten. Europeiska centralbanken står dessutom i valet mellan att misslyckas med sitt inflationsmål och att knäcka Italien. Det är oklart vilket av dessa alternativ som banken slutligen kommer att välja.

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min telefon fram till nu, men av rena principskäl byter jag till Telenor. Nej, inget av de här telebolagen som man kan välja mellan har lysande service - …

Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Bernie Sanders tar täten

Den hälsosamme ekonomisten

Alla pratar om Donald Trump . I skuggan av rapporteringen om twitterkungen har Bernie Sanders gjort en förvånansvärd comeback och dominerar nu demokraternas vänsterflank . Jag är inte förvånad. Magkänslan säger mig att det här är en person som är valbar och det kanske framför allt av ett skäl - förtroendet för den politiska klassen i USA är … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism