Objektorientering handlar om oberoende

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 11 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på om samhället rent generellt kan lära sig av programmerare. När jag jobbade på Socialdepartementet slog det mig att lagstiftningen i väldigt stor utsträckning liknar ett datorprogram som måste hänga ihop logiskt. Den enda stora skillnaden är att det är jurister som tolkar lagen och kiselchip som tolkar datorprogrammen. Vissa skulle säga att skillnaden inte är så stor.

Till vardags arbetar jag ofta med ett datorprogram som imiterar de ekonomiska konsekvenserna av alla regler och lagar som påverkar svenska medborgares ekonomi. Det är som att ha Svea Rikes lag komprimerad till 15 000 rader programkod. I alla fall den del som direkt påverkar enskilda individers och hushålls ekonomi.

Just nu läser jag boken "Practical Object-Oriented Design: An Agile Primer Using Ruby". Förutom många praktiska exempel innehåller den principer om hur datorprogram ska byggas för att inte med tiden bli omöjliga att förändra och förstå. Kärnan är att alltid utgå från begränsade objekt som endast har en uppgift. Det är också viktigt att objekten är öppna för nya uppgifter, alltså att de kan återanvändas.

Vad är motsatsen till objektorientering i samhället? Ekonomiskt sett ligger termen specialisering nära till hands. Ett mått på hur objektorienterat ett företag är kan vara hur många andra företag som har nytta av företagets produkter. Man kan säkert hitta exempel från bilindustrin - att tillverkare av krockkuddar exempelvis kan sälja till många olika biltillverkare. För att göra detta möjligt måste krockkuddetillverkaren standardisera och göra sina produkter flexibla.

Marknadsekonomin belönar företag som skapar flexibla produkter. Bättre flexibilitet innebär större försäljning. Detsamma gäller inte nödvändigtvis byråkratin, där alla som interagerar med tjänstemannen förväntas anpassa *sina* produkter och *sitt* beteende till byråkratins önskemål. 

Att det förhåller sig så beror på att det inte är gratis för varje objekt att anpassa sig till en föränderlig omgivning. För tjänstemannen på centralbyrån ter sig den enklaste utvägen som att låta omgivningen anpassa sig till byråkratin snarare än tvärtom. Men det som är enkelt för stunden kan bli jobbigt i längden. En dag förändras lagarna som styr tjänstemannens jobb och alla objekt som tjänstemannen brukar interagera med kommer då att behöva förändra *sina* rutiner. I stället för att bara ändra på ett objekt (tjänstemannens agerande) måste alla andra - kanske miljontals - objekt som tjänstemannen interagerar med också förändras.

Det slutar inte där. Tjänstemannens ovilja att vara flexibel kan få följdeffekter - i och med att de objekt som interagerar direkt med vederbörande också har interaktioner med helt andra objekt. Beroenden som initierats i ett objekt kan följa med till objekt som ursprungligen inte hade något med tjänstemannen att göra.

Det är väl känt bland programmerare att strukturer med många så kallade "dependencies" (beroenden) kan fungera väl så länge inget behöver förändras. Det är först när det uppstår en störning någonstans i systemet och man behöver ändra en detalj om hur ett objekt fungerar som det blir jobbigt. Helt plötsligt kan det visa sig att samma - eller liknande - förändringar måste göras på tusentals ställen.

Min tes är således att marknadsekonomin skapar incitament för att göra ingående objekt flexibla och möjliga att använda på många olika ställen. Flexibiliteten minskar i sin tur risken för att enskilda objekt blir alltför beroende andra objekt. Sovjetunionen fungerade relativt väl under många år, men det planekonomiska bygget halkade med tiden efter de kapitalistiska länderna. Venezuela sågs länge som en ekonomisk förebild, men drabbades till slut av något slags systemsammanbrott.

Ska vi se på samhällen som datorprogram och på individer, företag och myndigheter som objekt i ett jättelikt datorprogram som ska skapa välfärd på effektivast möjliga sätt? 

Intressant nog har socialister alltid drömt om superdatorn som ska imitera den kapitalistiska ekonomin. Den polske ekonomen Oscar Lange tänkte sig en superhjärna som kunde sätta alla priser på samma sätt som marknaderna gör och därmed kombinera socialismens omfördelning med marknadsekonomins effektivitet - ett slags kapitalism utan kapitalister.

Socialisterna har dock aldrig fått till programmet som ska lösa våra ekonomiska problem. Sist på bollen var Hugo Chavez - som lyckades föra Venezuela från plats fyra i den globala välståndsligan till plats 168.

Det är svårt att veta om det handlar om samma processer i datorprogram som i mänskliga samhällen. Konstruktionen av datorprogram uppfattas i allmänhet som en centralt kontrollerad process - ett slags planekonomi. Men stora datorprogram - som operativsystemet Linux - har ofta tusentals programmerare som samarbetar om att lösa en bestämd uppgift. Ska samarbetet fungera väl måste de olika objekt som programmerarna bidrar med vara tillräckligt flexibla för att återanvändas och tillräckligt oberoende för att de ska kunna förbli beständiga när andra delar av programmet förändras.

Att likna planekonomier med datorprogram är därför möjligen fel. Stora datorprogram har kanske mer gemensamt med våra västliga marknadsekonomier än med Sovjetunionen eller Venezuela. Planekonomierna ger inte de ingående objekten tillräckligt starka drivkrafter för att anpassa sig till omgivningen och göra sig användbara. Det är i socialistiska strukturer som individerna beter sig som de själva vill och kräver att omgivningen ska anpassa sig till dem - i marknadsekonomin råder disciplin och varje enskilt objekt tvingas anpassa sig till helheten för att nå framgång.

Månne är planekonomins akilleshäl därför inte kontrollen över individerna, utan snarare bristen på kontroll. Kraven från centralkommitten kan aldrig ersätta de horisontella påtryckningar som vi varje dag utsätts för i marknadsekonomin. I brist på korrekta incitament väljer varje enskilt objekt att ställa krav på omgivningen i stället för att utveckla sin egen förmåga att uppfylla omgivningens förväntningar. Med tiden leder kravlösheten till ömsesidiga beroenden och till att samhället kollapsar i en ständig strävan efter att korrigera systemfel som sprids ohämmat - på grund av att alla objekt över tid blir beroende av alla andra.

Har provkört bilpoolen.nu

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Dags för återrapportering från första körningen med en bil från bilpoolsföretaget Bilpoolen.nu . Tog en tur söderöver och besökte Clas Ohlsson i Haninge  och Farsta i jakt på balkongplattor . Totalt 72 kilometer. Fick napp i Farsta. Plattorna var visserligen inte till salu, men butiken hade använt dem som underlägg för andra produkter så jag fick se hur de såg ut. Passade också på att besöka driving-rangen i Ågesta och slå några slag. Samt köpa en baguette på Subway som ska bli …

Läs mer!

Jönköping kan stå för de 28 miljarderna

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Stora projekt blir ofta dyra. Möjligen beror det på att många är inblandade och den totala budgeten för projektet gemensam. Som exemplet med den planerade stationsbyggnaden i Jönköping -  i anslutning till projektet med höghastighetsbanor. Carl Bergqvist , som är näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare , konstaterar: "I det läge och med de spårdragningar som kommunen förespråkar nu så kostar det här 28 miljarder kronor att bygga. För de pengarna skulle man kunna få tunnelban…

Läs mer!

Allt mer besynnerlig amerikansk utrikespolitik

Den hälsosamme ekonomisten

USA har tydligen samtalat med Turkiet och kommit överens om att Turkiet får occupera delar av ett annat land. Den amerikanska utrikespolitiken blir allt besynnerligare. Ingen verkar dock ha pratat med Syrien - som Turkiet delvis har occuperat - eller Ryssland, som är Syriens beskyddare. Ryssland måste rimligen tolka detta som att USA … Läs mer!

Barnadödligheten halverad på 20 år

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnar man till debatten om miljöförstöring och global uppvärmning är det lätt att få intryck av att allt fler dör på grund av sämre klimat och mer extrema väderhändelser. Så är det inte. Och för den som dör spelar det kanske mindre roll om orsaken är extrema väderhändelser eller malaria. Så ett bra mått på elände skulle kunna vara hur många barn … Läs mer!

Inflationen i euroområdet nu 0,8 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Inflationen i euroområdet avlägsnar sig allt mer från målet på två procent. Enligt de senaste siffrorna ligger inflationen på 0,8 procent. Ska inte upprepa vad jag tidigare konstaterat om Europeiska centralbankens oförmåga att pricka sitt mål, men nu borde det vara uppenbart för alla. Marknaden verkar utgå från att spiralen fortsätter … Läs mer!

Handelsbanken inför avgift på 300 kronor för bankkonto

Den hälsosamme ekonomisten

Fick just ett meddelande om att Handelsbanken inför en avgift på 300 kronor per år för att ha konto i banken. Intressant. Funderar på hur det är med andra banker, om även de har avgifter för privatpersoners konton eller om Handelsbanken är först? Måste säga att jag blir rätt förvånad. Om jag inte gissar fel kommer en del kunder att bli … Läs mer!

Ryssarna tycks vilja slänga ut Turkiet ur Syrien

Den hälsosamme ekonomisten

En tweet från Rysslands londonambassad ger ett väldigt tydligt budskap till Turkiet. " #Syria must be free from other states’ military presence. The country’s territorial integrity must be completely restored." Det går inte att missförstå. Ryssland kommer inte att dra sig för att bomba bort de turkiska trupperna om det behövs. … Läs mer!

GitLab har ingen arbetsplats

Den hälsosamme ekonomisten

Företaget GitLab med 800 anställda presenterar i en bloggpost sin filosofi : "Over 800 of us, none of whom are required to work from a central office, are making GitLab one of the world’s largest all remote companies." Ett storföretag utan arbetsplatser? Otänkbart för många. Ändå fungerar det uppenbarligen bra. Företaget har verksamhe… Läs mer!

Vilken är H&M:s egentliga utsläppsintensitet?

Den hälsosamme ekonomisten

Skrev nyligen i Göteborgs-Posten om att vi borde beskatta produkter från Kina högre för miljöns skull. Intressant nog har Dagens Industri precis tagit fram ett koldioxidindex som jag tycker mycket illustrerar problemet med att mäta koldioxidintensiteten från produktionssidan - och att undanta delar av värdekedjan som inte ligger i Sverige . … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism