Nu har regeringen sin skattereform

Tuesday 26 November, 2019

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Timbro presenterar i dag förslag om en skattereform. Det handlar om välbehövliga förändringar av det svenska skattesystemet och mycket är i linje med det som jag argumenterat för här på bloggen. Reformen innehåller främst skattesänkningar, men också en breddad och ensad moms.

Själv har jag föreslagit en utbudsreform som bidrar till att understödja Riksbankens arbete med att stabilisera inflationen. Vill man går det att kombinera Timbros skattereform med en utbudsreform och därmed avstå från att finansiera skattesänkningarna. Så länge den långa räntan understiger inflationen ter det sig smartare att låna till skattesänkningar än att hitta på infrastrukturinvesteringar - som förmodligen ändå visar sig vara dyrare och mindre samhällskonomiskt motiverade än väntat.

Reformen skulle då genomföras ofinansierad, vilket lämnar ett budgetunderskott på 3,4 procent av BNP. Finansieringskostnaden är i dag mycket låg då räntan på trettioåriga statsobligationer är 0,5 procent, vilket innebär att staten kan låna 170 miljarder i dag och betala tillbaka 109 miljarder om trettio år - givet att inflationen utvecklas i enlighet med Riksbankens inflationsmål.

Att låna till skattesänkningar är alltså en ren vinstaffär. Man kan inte endast räkna med dynamiska effekter på 60 miljarder - man slipper dessutom betala tillbaka 60 av dessa 170 miljarder då inflationen urholkar penningvärdet över tid. 120 miljarder puts väck.

Om du själv fick ett erbjudande av din bank att låna 170 000 och betala tillbaka 50 000 om 30 år - skulle du då acceptera erbjudandet? Du skulle kanske tro att det vore något lurt med det hela, men om det verkligen var ett trovärdigt erbjudande - skulle du acceptera det?

Det är svårt att förklara att staten tackar nej och står fast vid överskottsmålet. Den förklaring jag ser är att man fram tills i dag trott att Riksbanken ensamt skulle kunna bedriva en penningpolitik som återställer inflationen. När det nu visar sig att detta inte fungerar har staten svårt att tänka om. Staten är inte en enskild individ - den består av massor av regler och motstridiga viljor. Så det som kan tyckas som en nobrainer för en privatperson blir för staten ett erbjudande som är för bra för att tacka ja till.

Det som krävs för att reformen ska bli verklighet är en överenskommelse över blockgränserna om att göra ett undantag från överskottsmålet och koppla detta undantag till en stor skattereform. Tyvärr är sannolikheten för att det ska gå att nå enighet i dagens polariserade klimat låg. Det man kan hoppas på är en repris av den underbara natten och att mitten gör upp med Socialdemokraterna. Men då måste det ske snabbt - innan förändrade omvärldsfaktorer gör den självklara reformen än svårare att genomföra.