När slutar ett virus sprida sig?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 4 February, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vi noterar att antalet drabbade av viruset Ncov-2019 just nu fördubblas på fyra dagar i Kina. När takten var som högst skedde en fördubbling på bara tre dagar. I övriga länder fördubblas antalet fall just nu på 9,5 dagar, vilket är betydligt lägre. Många av de tillkommande fallen utanför Kina härrör dessutom från Kina och består av personer som smittats i Hubei eller andra drabbade provinser. Det är alltså möjligt att ökningstakten är betydligt lägre - om man bara ser till personer som smittats utanför Kina.

Det finns få andra exempel på epidemiska spridningar att jämföra med. SARS var en allvarlig sjukdom som uppstod 2003, men som man lyckades utplåna innan den blev en global epidemi. SARS fördubblades i snitt på en månad - alltså 30 dagar - även om sjukdomen vid ett tillfälle spreds till så många som 850 nya bärare under enbart ett dygn.

Om man bortser från denna extrema händelse kan vi notera att en dubblering på 30 dagar inte tycks räcka för att skapa en global epidemi - allt annat lika. Naturligtvis kan man inte utesluta att det hade blivit en större epidemi om inte kraftfulla åtgärder vidtagits.

Den så kallade "svininfluensan" (H1N1) gick från 1 000 fall till 16 000 fall på en månad. Under den första - mest expansiva - perioden var fördubblingstiden 7,6 dagar. Influensan växlade dock senare ned och spred sig då i en takt som motsvarar en fördubbling på 15 dagar.

Även om det finns stora skillnader mellan SARS och H1N1 i termer av smittsamhet under det (relativt) symptomfria inledande skedet ser vi att det nya viruset sprider sig väldigt snabbt - minst lika snabbt som H1N1, som faktiskt lyckades slå igenom som en global epidemi. Spridningen av H1N1 begränsades dock i ett senare skede av omfattande vaccineringar. Senare visade det sig dessutom att H1N1 utvecklades till en relativt ofarlig åkomma - kanske till och med lindrigare än den vanliga säsongsinfluensan.

Ovan använde jag de officiella - bekräftade - fallen av Ncov-2019. Man kan också beräkna dubblingstakten för Ncov-2019 utifrån antagandet om att det första fallet uppkom redan 1 december 2019 och att antalet fall i nuläget i själva verket ligger på 100 000. Då får vi en fördubblingstid på fyra dagar. Antar man att det första fallet uppkom 1 november blir fördubblingstiden 5,7 dagar.

Alldeles oavsett är Ncov-2019 en sjukdom som sprider sig snabbt och det är högst tveksamt om det går att begränsa den till Kina. Det är förstås möjligt att den av genetiska skäl drabbar personer med kinesiskt ursprung hårdare än andra eller att de smittas lättare. Detta är dock oklart.

Även om det är väldigt svårt att göra förutsägelser tror jag - av dessa skäl - att det är sannolikt att farsoten sprider sig och blir en pandemi. Eftersom den har betydligt högre dödlighet än H1N1 utgör den en större risk för befolkningen och det vore därför mycket bra om man lyckades hitta antivirala preparat som kan mildra effekterna av sjukdomen. 

Av rent matematiska skäl stoppar en epidemi sällan innan mer än hälften av befolkningen är smittad om det inte finns befintlig immunitet eller om smittsamheten är precis så stor att den klarar av att sprida sig vidare. Vi kan därför räkna med att en fullt utvecklad pandemi drabbar många människor.

Ett vaccin kan man väl inte räkna med på så kort tid, även om det vore det allra bästa. Själv tänker jag i alla fall fundera över metoder för att minska risken att bli smittad, till exempel användning av handsprit och kanske till och med andningsskydd i ett senare skede - beroende på evidens. I ett akut skede kan man också fundera över att isolera sig mer från omgivningen.

Har noterat att det finns olika uppfattningar om huruvida andningsskydd hjälper mot smitta. Somliga experter menar att andningsskydd gör att människor i minskad utsträckning rör ansiktet med händerna, vilket minskar smittrisken. Andra menar att det är tvärtom. I vilket fall bör andningsskydd kombineras med andra åtgärder, som användning av handsprit med mera.

Det allra bästa vore förstås om smittan helt försvann - som SARS gjorde. Statistiken talar väl just nu inte för detta tyvärr, även om det fortfarande är möjligt att spridningstakten blir så mycket lägre utanför Kina att pandemin stannar upp.

Utvärdera Coronabekämpningen i realtid

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google publicerar nu data som man aldrig normalt publicerar. Användare som slagit på platshistoriken i sina mobiler bidrar nu till att skapa en bild av hur åtgärderna för social distancering fungerar i olika länder. Ni kan se statistiken för varje enskilt land på den här webbsidan . Vi kan genom att koppla på statistiken för antalet nya upptäckta fall därmed få en policyutvärdering i realtid. Så vad säger egentligen siffrorna? Som väntat ser vi att social distansering har effekt på …

Läs mer!

Befolkningstäthet, temperatur och socioekonomi avgörande faktorer

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har grävt lite i statistiken om hur Covid-19 utvecklar sig i USA och hittat ett oroväckande mönster. De platser som drabbas i särklass hårdast är stora städer med hög befolkningstäthet och svag socioekonomisk situation. Antalet döda ökar snabbast i större städer.  Det finns många sådana städer i USA. Chicago , Detroit och Cleveland är tre städer i norra USA som har en explosiv smittspridning, mycket snabbare än i någon annan region i världen så här långt. Detta är måhända …

Läs mer!

Vad kan vi lära av Singapore?

Den hälsosamme ekonomisten

Det här är en väldigt intressant intervju med Singapores premiärminister om vad landet gjort för att stoppa smittspridningen. Singapore är ett litet land med ungefär fem miljoner invånare. Men det innebär inte självklart att man har en stor fördel gentemot länder som misslyckats totalt - som USA. Hög befolkningstäthet underlättar smittspridning. … Läs mer!

Två tester - två syften

Den hälsosamme ekonomisten

Moderaterna föreslår att masstestning för Covid-19 införs i Sverige . Det tycker jag är ett bra förslag, brist på testkapacitet är den kanske viktigaste förklaringen till att USA ser ut att bli det land i världen som drabbas hårdast av viruset. Men det är viktigt att tänka på att det finns två typer av tester och två olika syften med dessa … Läs mer!

En modell för endogen smittspridning

Den hälsosamme ekonomisten

De epidemiologiska modeller som vanligen används för att beskriva smittspridning utgår från att enskilda individer är korkade och inte anpassar sitt beteende till upplevda risker - om de inte får order om att göra det. Men det kan finnas en annan och mer effektiv väg att bekämpa virus. Tänk om vi kunde utnyttja medborgarnas vilja att förbli friska … Läs mer!

Bergamo är sannolikt det värsta scenariet

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns bara ett litet antal uppgifter om hur Covid-19 påverkat dödligheten i norra Italien . Det finns dock tidningsuppgifter som kan bekräftas av att antalet dödsannonser i lokala tidningar är avsevärt högre än normalt. Mycket talar för att både antalet registerade fall av Covid-19 och antalet dödsfall är underskattade i de värst drabbade … Läs mer!

Lån eller bidrag?

Den hälsosamme ekonomisten

Möjligen är detta ett trivialt påpekande, men många företag är "nödvändighetsföretag" som startats av personer som hellre skulle vilja ha ett vanligt arbete. De är med andra ord föga lönsamma. Sedan finns det företag som är mer lönsamma och företag som har stora fasta tillgångar som redan är avskrivna. Somliga företag har inget annat val än … Läs mer!

Viruset och det individuellt rationella

Den hälsosamme ekonomisten

Det pågår en diskussion om huruvida en minskning av restriktionerna med anledning av Covid-19 i Sverige skulle få ekonomin att flyta på bättre. Jag tror det är feltänkt och jag ska utveckla skälen nedan. Själv arbetar jag för närvarande hemifrån eftersom jag kan göra det, men jag skulle inte tveka att gå till jobbet om jag behövde. Skälet … Läs mer!

Medverkar i ledarpodden om Corona igen

Den hälsosamme ekonomisten

Medverkade i Ledarpodden igen om det eviga ämnet Coronaviruset . Ni kan höra mer på länken nedan. https://www.svd.se/corona--ekonomin-och-sjukvarden Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism