Miljödebatt värdig en förskola

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 8 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det fanns en tid då vuxna tänkte igenom saker och ting och fattade rationella beslut, medan barnen stod för det spontana och ogenomtänkta. Givetvis har våra preferenser betydelse. Om vi efterfrågar sugrör måste det produceras mer plast och det blir sannolikt mer avfall att ta hand om. Slutar vi att efterfråga sugrör kommer snabbmatskedjorna att med tiden tvingas välja andra produktionsmetoder.

I den meningen kan vår efterfrågan ha betydelse för miljön. Men detta förutsätter att vi vet vad vi ska efterfråga för att gynna miljön.

Det vet vi allt som oftast inte. Vi vet inte om en tygkasse är bättre eller sämre för miljön än en plastkasse. Vi vet inte om det är bättre eller sämre för miljön att vi bor i städer. Vi vet inte om den traditionella förbränningsmotorn kanske på sikt visar sig vara mer miljövänlig än bilar som drivs av el eller vätgas.

Bristen på kunskap om våra vals effekter för miljön är ett argument för att en del val bör göras av centrala planerare. Om ett visst konsumtionsalternativ på goda grunder kan antas ha negativa miljöeffekter belägger man det helt enkelt med skatt. Koldioxidskatten är ett exempel, även om den är korkat utformad. En verklig koldioxidskatt skulle tas ut på konsumtionen och inte produktionen - annars flyttar produktionen bara till Kina, där det faktiskt - på grund av mindre effektiva produktionsmetoder - generellt krävs mer koldioxid för att framställa varor än i Sverige.

Det barnsliga förhållningssättet till miljöfrågor är ett problem om vi vill uppnå resultat. Bra miljö blir bara en gimmick, medan utsläppen borta i Indien och Kina fortsätter i oförminskad skala. Vi ägnar oss åt att signalera vår egen godhet till omgivningen, samtidigt som vi struntar i om godhetssignaleringen leder till en bättre miljö.

Medierna har här en viktig uppgift. Den folkbildande televisionen skulle kunna lyfta de svåra frågorna, i stället för att sprida skräckhistorier om smältande glaciärer. Vi vet ungefär hur snabbt temperaturen stiger och den stiger varken snabbare eller långsammare för att Sveriges Television visar bilder på svältande isbjörnar. Inget fel med att visa isbjörnar, men innan man gör det bör man kanske säkerställa att dessa verkligen svälter ihjäl på grund av klimatförändringar.

Hade medierna från början fokuserat på fakta skulle vi i dag kanske diskuterat vilka medel vi ska använda för att minska utsläpp. Nu är vi i allt väsentligt kvar i en brottningsmatch där allt handlar om huruvida klimatförändringarna *är* ett problem. Det beror enligt min mening på att alltför många haft ekonomiska drivkrafter att överdriva hotet - kanske i tron att det behövs en krismedvetenhet. Det man i stället skapat är uppgivenhet och fatalism hos vissa och ifrågasättande och tvivel hos andra.

Ändå finns det visst hopp. Jag noterar en gryende insikt om att det är vår konsumtion som är problemet - inte vår produktion. I nästa steg kommer insikten om att det mest verkningsfulla medlet för att hantera ett problem som beror på konsumtion är att belägga konsumtionen med en konsumtionsskatt. Alltså, om det nu är fastställt att det verkligen är konsumtionen av en viss vara eller tjänst som är problemet.

Givetvis finns det ett problem med att beskatta konsumtion. Vissa vill beskatta kött, andra vill beskatta socker. Motiven är ibland folkhälsa, ibland miljö, ibland något annat politiskt mål. Som nationalekonom tycker jag vi begränsar oss till att skattebelägga varor och tjänster där konsumtionen har en bevisat negativ effekt på andra konsumenters välbefinnande. Det är tillräckligt komplicerat ändå, utan att vi ger oss in och försöker manipulera våra egna preferenser.

En annan sak vi bör komma ihåg är att krångel kostar. Den nuvarande regeringen har infört en rad miljöskatter som antagligen bara skadar miljön - kemikalieskatten och klädskatten är två sådana. Vi behöver fundera över vilken typ av konsumtion som vi vill minska och varför.

Men har vi väl hanterat detta är vi på god väg att ta oss an problemet på ett vuxet och genomtänkt sätt. Tyvärr är vi rätt långt från att göra det - vår samhällsdebatt i allmänhet, och miljödebatten i synnerhet, förs ofta på förskolenivå.

Hur skulle en libertariansk smittskyddsstrategi se ut?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Skydd mot smittosamma sjukdomar brukar anges som typexempel på kollektiva nyttigheter i den ekonomiska litteraturen. Men i själva verket är det raka motsatsen. Skälet till att smittskydd betraktats som en kollektiv nyttighet är att det inte funnits något effektivt sätt att på ett effektivt sätt förmedla information om risken för smitta. Internet har dock förändrat detta. Smittskydd är numera i högsta grad en privat nyttighet, eftersom nyttan av att inte bli smittad nästan helt tillfaller den …

Läs mer!

Kommunerna och tystnaden

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som jag tidigare noterat är öppenhet en viktig förutsättning för att bekämpa Covid-19 . Skälet är att smittan sprids i kluster och klustren är i sin tur ett hot mot det övriga samhället. Folkhälsomyndighetens strategi var ursprungligen att låta viruset sprida sig bland unga och friska och att skydda de äldre. Eller ... man trodde i alla fall att viruset skulle sprida sig bland de unga och friska och att man skulle kunna skydda de äldre. Men det blev inte så. Nu är det de unga och …

Läs mer!

Den nya finanspenningpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt OECD kommer de rikaste ländernas genomsnittliga skuld efter Coronakrisen att uppgå till 137 procent av BNP. Jag tror inte att skulden någonsin kommer att betalas tillbaka på traditionellt sätt. I stället lär vi hantera den som Japan gjort - som lät centralbanken trycka pengar för att betala kalaset. Erfarenheten därifrån är att det … Läs mer!

Unpoly fungerar väldigt bra ihop med Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten

Har i helgen arbetat med en app som bygger på ramverken Unpoly och Sinatra . Sinatra är backend och Unpoly är frontend och dom matchar varandra oerhört bra.  Ibland kan det vara svårt att avgöra vilka funktioner som ska placeras var. Men rent generellt - går det att använda Ruby i stället för Javascript så gör jag det. Ruby har … Läs mer!

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt … Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi … Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism