Miljödebatt värdig en förskola

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 8 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det fanns en tid då vuxna tänkte igenom saker och ting och fattade rationella beslut, medan barnen stod för det spontana och ogenomtänkta. Givetvis har våra preferenser betydelse. Om vi efterfrågar sugrör måste det produceras mer plast och det blir sannolikt mer avfall att ta hand om. Slutar vi att efterfråga sugrör kommer snabbmatskedjorna att med tiden tvingas välja andra produktionsmetoder.

I den meningen kan vår efterfrågan ha betydelse för miljön. Men detta förutsätter att vi vet vad vi ska efterfråga för att gynna miljön.

Det vet vi allt som oftast inte. Vi vet inte om en tygkasse är bättre eller sämre för miljön än en plastkasse. Vi vet inte om det är bättre eller sämre för miljön att vi bor i städer. Vi vet inte om den traditionella förbränningsmotorn kanske på sikt visar sig vara mer miljövänlig än bilar som drivs av el eller vätgas.

Bristen på kunskap om våra vals effekter för miljön är ett argument för att en del val bör göras av centrala planerare. Om ett visst konsumtionsalternativ på goda grunder kan antas ha negativa miljöeffekter belägger man det helt enkelt med skatt. Koldioxidskatten är ett exempel, även om den är korkat utformad. En verklig koldioxidskatt skulle tas ut på konsumtionen och inte produktionen - annars flyttar produktionen bara till Kina, där det faktiskt - på grund av mindre effektiva produktionsmetoder - generellt krävs mer koldioxid för att framställa varor än i Sverige.

Det barnsliga förhållningssättet till miljöfrågor är ett problem om vi vill uppnå resultat. Bra miljö blir bara en gimmick, medan utsläppen borta i Indien och Kina fortsätter i oförminskad skala. Vi ägnar oss åt att signalera vår egen godhet till omgivningen, samtidigt som vi struntar i om godhetssignaleringen leder till en bättre miljö.

Medierna har här en viktig uppgift. Den folkbildande televisionen skulle kunna lyfta de svåra frågorna, i stället för att sprida skräckhistorier om smältande glaciärer. Vi vet ungefär hur snabbt temperaturen stiger och den stiger varken snabbare eller långsammare för att Sveriges Television visar bilder på svältande isbjörnar. Inget fel med att visa isbjörnar, men innan man gör det bör man kanske säkerställa att dessa verkligen svälter ihjäl på grund av klimatförändringar.

Hade medierna från början fokuserat på fakta skulle vi i dag kanske diskuterat vilka medel vi ska använda för att minska utsläpp. Nu är vi i allt väsentligt kvar i en brottningsmatch där allt handlar om huruvida klimatförändringarna *är* ett problem. Det beror enligt min mening på att alltför många haft ekonomiska drivkrafter att överdriva hotet - kanske i tron att det behövs en krismedvetenhet. Det man i stället skapat är uppgivenhet och fatalism hos vissa och ifrågasättande och tvivel hos andra.

Ändå finns det visst hopp. Jag noterar en gryende insikt om att det är vår konsumtion som är problemet - inte vår produktion. I nästa steg kommer insikten om att det mest verkningsfulla medlet för att hantera ett problem som beror på konsumtion är att belägga konsumtionen med en konsumtionsskatt. Alltså, om det nu är fastställt att det verkligen är konsumtionen av en viss vara eller tjänst som är problemet.

Givetvis finns det ett problem med att beskatta konsumtion. Vissa vill beskatta kött, andra vill beskatta socker. Motiven är ibland folkhälsa, ibland miljö, ibland något annat politiskt mål. Som nationalekonom tycker jag vi begränsar oss till att skattebelägga varor och tjänster där konsumtionen har en bevisat negativ effekt på andra konsumenters välbefinnande. Det är tillräckligt komplicerat ändå, utan att vi ger oss in och försöker manipulera våra egna preferenser.

En annan sak vi bör komma ihåg är att krångel kostar. Den nuvarande regeringen har infört en rad miljöskatter som antagligen bara skadar miljön - kemikalieskatten och klädskatten är två sådana. Vi behöver fundera över vilken typ av konsumtion som vi vill minska och varför.

Men har vi väl hanterat detta är vi på god väg att ta oss an problemet på ett vuxet och genomtänkt sätt. Tyvärr är vi rätt långt från att göra det - vår samhällsdebatt i allmänhet, och miljödebatten i synnerhet, förs ofta på förskolenivå.

Katarina Stensson ny ordförande för Piratpartiet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Deltog i förmiddags i valet av Piratpartiets nya styrelse. Partiet har också fått en ny ordförande efter Magnus Andersson - nämligen Katarina Stensson . Katarina är teknologie licentiat från KTH och forskar i något så passande för en piratpartist som kvantkryptering. Hennes avhandling "Generation and detection of non-classical photon states" handlar om - ja, jag kopierar in en bit av abstractet här: "This thesis intends to familiarize the reader with the concepts of photon …

Läs mer!

Detectron illustrerar hur datorer kan tolka omgivningen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur går det till när datorer "förstår" omgivningen? Ja, vi vet förstås inte ens hur det går till när vi själva förstår omgivningen. Men gissningsvis identifierar vi "objekt" som sedan analyserar och identifierar. Den nya versionen av Detectron - Detectron 2 - är tillgänglig som öppen programvara . Det är Facebooks mjukvarubibliotek för att se vad som händer i exempelvis en video.  Som vanligt när det gäller AI är det svårt att säga när en dator "förstår" en video. Datorn …

Läs mer!

Kan bli jobbigt för Turkiet

Den hälsosamme ekonomisten

Nu kommer nyheter om att Turkiet bombat amerikanska positioner. Förmodligen av misstag, men ändå väldigt svårt för Trump att förklara: "Ni förstår, min kompis Erdogan trodde vi var någon annanstans. Visserligen har han fått alla våra militära positioner, men ni vet hur det är." Eftersom Donald Trump inte kontrollerar alla delar av den … Läs mer!

Det går alltid att hitta en lösning

Den hälsosamme ekonomisten

Minns att talet om att omförhandla uppgörelsen mellan EU och Storbritannien kategoriskt avfärdades av experterna. Nu är det ändå det som sker. EU och Storbritannien omförhandlar avtalet som inte gick att omförhandla. Så är det nästan alltid. Relationen mellan länder är inte som relationen mellan människor - där man ofta blir ovänner och … Läs mer!

LO:s väg från invandringsliberaler till Sverigedemokrater

Den hälsosamme ekonomisten

Den sextonde december 2015 - alltså i samband med den stora flyktingvågen - gjorde LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ett uttalande till Nyhetsbyrån Direkt . "Om Sverige lyckas med integrationen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden kan Sverige om tre-fyra år ha en superekonomi med 4-5 procents tillväxt." Han fortsatte: … Läs mer!

De apatiska flyktingbarnen - den skickligaste mediemanipulationen hittills

Den hälsosamme ekonomisten

Vad hände egentligen runt 2005-2006 - i samband med att Uppdrag Granskning sände ett omtalat program om apatiska flyktingbarn? Hur kunde den allmänna uppfattningen bli att det i huvudsak *inte* handlade om simulering? Det handlade inte om att det saknades fakta, det är rätt lätt att räkna ut sannolikheten för en sådan här epidemi - den är så … Läs mer!

ECB har misslyckats

Den hälsosamme ekonomisten

Inflationsförväntningarna för den bortre femårsperioden av kommande decennium i euroområdet uppgå i dag till 1,11 procent. Ett totalt misslyckande för en centralbank som har till uppgift att hålla inflationen nära, fast under, två procent. Tysklands tioåriga obligationsränta ligger på minus 0,6 procent. Utrymmet för extraordinära penningpolitisk… Läs mer!

Nej, kronan är nog inte undervärderad

Den hälsosamme ekonomisten

Henrik Mitelman skriver i DI om utvecklingen för kronans växelkurs och att Big Mac-index talar för att kronan inte är undervärderad. Låt mig lägga till en faktor - inflationen i euroland ligger på en procent, medan den i Sverige ligger på två procent. Visst - Riksbanken har köpt förfärligt många av de utestående statsobligationerna, men med tanke … Läs mer!

Tories satsar på hård Brexit 31 oktober

Den hälsosamme ekonomisten

Intressant analys i The Spectator om den brittiska regeringens syn på Brexit . Särskilt tanken om att de länder som röstar nej till förlängning av utträdet ska få en särskilt förmånlig behandling. Antyder väl att man kanske har gjort en deal med ett eller flera EU-länder om att tvinga fram Brexit den 31 oktober genom att vägra gå med på att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism