Luftfuktigheten och Covid-19

Tuesday 17 November, 2020

Har roat mig med att ta fram data om den lägsta absoluta luftfuktigheten i olika länder. Det blev 152 där det fanns data om absolut luftfuktighet, befolkningstäthet och medianåldern. Luftfuktigheten mäts i gram per kubikmeter luft och den beroende varabeln i diagrammet ovan är logaritmen av antalet dödsfall per miljon invånare.

Skälet till att jag använder logaritmen är att många länder har mycket få fall och ett fåtal länder väldigt många. Det blir helt enkelt ett tydligare samband när inte hälften av länderna ligger längs x-axeln. Använder man logaritmen kan man också tolka effekten som den procentuella förändringen av den absoluta luftfuktigheten på antalet dödsfall. Man kan exempelvis säga att en minskning av den absoluta luftfuktigheten från 6 till 3 gram per kubikmeter leder till en fördubbling av antalet fall.

Sambandet är starkt, även om den oförklarade variationen i dödsfall också är stor. Så finns det andra faktorer som påverkar antalet dödsfall per invånare?

En annan faktor som vi vet har betydelse är medianåldern. En ytterligare faktor är befolkningstätheten. Låter man alla dessa faktorer ingå i en regression förklaras drygt 30 procent av variationen i dödsfall. Det är ganska bra, men det finns mycket oförklarad variation kvar. Många länder har 200-300 procent fler dödsfall än förväntat och många länder har betydligt färre.

Så varför kan vi inte förutsäga hur många dödsfall som olika länder kommer att få? Det tycks inte finnas någon lagbundenhet i viruset - utvecklingen styrs lika mycket av icke-observerbara som av observerbara faktorer.

Ett viktigt skäl till att det förhåller sig på det sättet är att vi sannolikt har att göra med ett självsvängande system. Viruset orsakar beteendeförändringar och policyförändringar som i sin tur leder till nya jämvikter. Man kan se att maximum för den sociala distanseringen i våras nåddes den 30 mars. Det är bara en vecka innan antalet dödsfall nådde sitt maximum.

Men de smittoöverföringar som orsakade dödsfallen inträffade långt tidigare. Om det tar 20 dagar från smitta till dödsfall skedde de flesta överföringarna i början av mars, när den sociala distanseringen var helt obefintlig. De kraftfullaste åtgärderna sattes därmed in när viruset redan var på tillbakagång. Åtgärderna kan göra nytta ändå då de gör nedgången snabbare - men vi får konstatera att det inte hade blivit någon epidemi alls om de satts in när smittoöverföringen var som störst.

Intressant nog händer samma sak nu i höst - trots att vi borde ha lärt oss av vårens erfarenheter. Tack vare bättre statistik reagerar samhället något snabbare, men ändå lite för långsamt.

Den här självsvängningen kan mycket väl förklara varför länder får så olika utfall. Viruset når olika länder med viss tidsfördröjning, men reaktionerna är anmärkningvärt synkroniserade mellan länderna. Att Australien har betydligt färre dödsfall än förväntat och att USA har fler kan nog bara förklaras av skillnader i policy och hur människor reagerar på viruset. 

Island, Ryssland, Kanada och Norge är länder som borde ha många dödsfall. Angola, Burundi, Somalia och Uganda är länder som enligt modellen borde ha få dödsfall. I genomsnitt stämmer prediktionerna, men utan att se på hur medborgare och politiker reagerat på epidemin är det omöjligt att förklara de enorma variationerna. En av de viktigaste faktorerna tror jag är tiden det tar från att viruset når hög spridning till dess att medborgare och politiker reagerar. Den tiden skiljer sig förvånansvärt mycket mellan olika länder.

Så här i efterhand ter det sig märkligt att Italien kunde genomföra en veritabel lockdown - utan att övriga länder reagerade och studerade hur de egna virusfallen utvecklades. Man borde ju ha kunnat dra slutsatser av att smittokurvorna tycktes ta samma väg - med några veckors fördröjning. Ännu märkligare ter sig senfärdigheten under hösten. Tjeckien såg kurvan dra iväg uppåt redan i början av september, men reagerade inte nämnvärt förrän i mitten av oktober.

Luftfuktighet, befolkningstäthet och åldersstruktur förklarar en del. Men den viktigaste förklaringsfaktorn av dem alla är psykologin - förmågan att bortse från det som inte passar in i den bild av verkligheten som vi kollektivt bygger upp. I vissa länder är den förmågan starkare än i andra.