Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 19 May, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat.

Jag tror det blir "något annat". Apple arbetar för närvarande med lidarscanning. Det är ett system för att med precision läsa av positionen för olika föremål. Det skulle göra det möjligt att exempelvis använda gester för att styra elektronik. Man kan enkelt förvandla ett vanligt bord till ett tangenbord - och även om bordet inte ger någon feedback (klick) när man trycker ner tangenterna lär det vara möjligt att använda ljud och syneffekter för att skapa illusionen av ett verkligt tangentbord.

Hur väl skulle virtuella tangenbord fungera? Det är svårt att veta, eftersom det inte finns några ännu så länge. Men får Apple till lidarmetoden går det att tänka sig lösningar som påminner om dagens tangentbord.

För att se om det skulle kunna fungera - håll händerna ovanför tangenterna och försök skriva utan att nudda tangenterna annat än vid själva nedtryckningen. Och visst fungerar det. Det räcker med den vägledning som synen ger. Blundar man med ena ögat fungerar det sämre, men ändå förvånansvärt bra.

Virtuella tangentbord är därför en möjlig lösning. Möjligen kan de virtuella tangenborden se något annorlunda ut än de fysiska, men en fördel med att låta dessa se ut som vanliga är att vi är vana vid querty-lösningen. Eventuella förändringar lär introduceras gradvis.

Men hur läser lidarsensorn av fingrarnas position? Det är rimligen en utmaning, då handlovarna ofta blockerar synfältet. Det är sällan man skriver på ett sätt som gör att fingrarna hela tiden är i synfältet. En möjlighet är att låta det virtuella tangentbordet ha en vinkel som är mer vinkelrät mot ögonen. Det går också att tänka sig att man märker ut fingertopparna - exempelvis med svart nagellack - för att undvika att lidarsystemet förväxlar fingertopparna med andra kroppsdelar eller föremål. 

En fördel med mekaniska tangentbord är att de ger tydlig feedback. Det kanske går att åstadkomma motsvarande med speciella handskar. Helst skulle man förstås koppla in sensorer direkt i det mänskliga nervsystemet, men det kan vara ytterligare en bit in i framtiden.

Det är ingen högoddsare att lidar kommer att bli länken mellan oss och AR-världen. Den vanligaste applikationen kommer med säkerhet vara att låta människor mötas virtuellt. När man ringer ett samtal kommer mottagaren inte bara att kunna besvara samtalet, utan även att framträda tredimensionellt framför uppringaren. AR-glasögonen lär med all sannolikhet också ha ögonsensorer. I kombination med att gesterna registreras lär det mötet i stor utsträckning därför likna ett verkligt fysiskt möte. Den primära skillnaden blir att man varken kan skaka hand eller kramas - i alla fall inte på traditionellt sätt.

Lidar och AR kommer att ställa mycket högre krav på webbdesigners. Programmerarna måste kunna förutse hur den virtuella världen ska knyta an till den verkliga världen. Lidar ger ramen för var virtuella föremål kan placeras, men det krävs en hel del fantasi och AI för att lista ut vad som är lämpligt. Att blockera synfältet med ett tangentbord är kanske lämpligt när man sitter på ett café, men mindre lämpligt när man just står i begrepp att passera ett övergångsställe.

I början lär tekniken säkert vara trevande och avläsningen av gesterna oprecis. Med tiden lär man dock ta fram allt mer sofistikerade lösningar, där det virtuella samtalet bara är en tillämpning av många. En sak är säker - om några år kommer den begränsning av fysiska möten som pandemier medför inte att utgöra något stort hinder för mänskligt samarbete. I alla fall så länge mötena inte bygger på att man rent fysiskt interagerar i den verkliga världen.

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan som Centern och Liberalerna - rent förhandlingsmässigt. Det blir också intressant att se om Miljöpartiet - likt Vänsterpartiet - i så fall försöker …

Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

När kommer den första naturvetenskapliga religionen?

Den hälsosamme ekonomisten

Har lekt med tanken att starta en ny religion, men inte en traditionell sådan utan en religion som är baserad på naturvetenskap. Faktum är att det redan finns flera existerande hypoteser om hur universum är konstruerat - men vi lär inte i närtid få reda på vilken av dessa som är korrekt, om någon. Så varför inte starta en religion som baseras … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism