Lån eller bidrag?

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 25 March, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Möjligen är detta ett trivialt påpekande, men många företag är "nödvändighetsföretag" som startats av personer som hellre skulle vilja ha ett vanligt arbete. De är med andra ord föga lönsamma. Sedan finns det företag som är mer lönsamma och företag som har stora fasta tillgångar som redan är avskrivna.

Somliga företag har inget annat val än att driva verksamheten vidare - även om man drabbas av en ekonomisk smäll- Andra företag står ständigt på ruinens brant och behöver bara en liten knuff för att gå under.

En tillfällig inkomstförlust - som exempelvis orsakas av Covid-19 - vållar förhållandevis få konkurser om den är liten. En betydande förlust, däremot, ändrar i grunden lönsamheten för etablerade företag och då framför allt för nödvändighetsföretagen - vars enda substansiella tillgång är de anställda. Den här typen av företag är speciellt vanliga inom sektorer som drabbas hårt av virusets effekter, exempelvis restaurang och besöksnäring.

Vi kan jämföra två företag A och B. Företag A är verksamt i dag och drabbas av ett tre månader långt inkomstbortfall under tiden som viruset bekämpas medelst social distansering. Företag B startar sin verksamhet efter denna period och behöver därför inte betala lokalhyror och andra fasta kostnader under en period då intäkterna är obefintliga.

Om staten erbjuder lån till företag A för att överbrygga den intäktslösa perioden kan företaget kortsiktigt överleva. Detta hjälper dock föga eftersom företaget inte i längden kan konkurrera med företag B, som slipper betala de räntor och amorteringar som företag A får dras med.

Lån kan rädda företag på kort sikt, men när andra konkurrerande företag kan undkomma den ekonomiska belastning som lånen medför - genom att välja en mer förmånlig tid för att etablera verksamheten - blir lånen ingen räddning. För ägaren till företag A är det mer ekonomiskt förmånligt att försätta företaget i konkurs än att driva verksamheten vidare.

Syftet med att erbjuda lån till företag är att undvika de samhällskostnader som är förknippade med att verksamheterna måste omstruktureras. Men om verksamheten ändå måste omstruktureras förvandlas lånen till en kreditförlust och en belastning för staten eller den bank som, med statligt understöd, lånat ut pengarna.

Ska man rädda företag är det därför antagligen både billigare och effektivare att göra det med bidrag. Bidrag medför visserligen en kostnad då pengarna måste finansieras med skatter - man brukar tala om att kostnaden är "marginal social cost of public funds" - men å andra sidan är risken mycket mindre att företaget försätts i konkurs.

Det är det senare - konkursen och de kostnader som denna orsakar - som staten bör försöka undvika. Det åstadkommer man dock inte genom att erbjuda lån, eftersom en mycket stor del av företagen som räddas nu i ett senare skede ändå kommer att tvingas lägga ner sin verksamhet därför att de utsätts för konkurrens från nya företag som saknar skatteskulder.

Sanningen är att Covid-19 inte orsakar likviditetsproblem i första hand, utan soliditetsproblem. Sådana problem löser man inte med lån - de kan bara lösas med bidrag eller genom att helt efterskänka skatter.

Pensionssystemet - en dyr historia

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politikerna diskuterar tillförsel av nya pengar till pensionssystemet och har tagit fram speciella tillägg som ska höja pensionerna. Det få reflekterar över är att staten redan skjuter till hundratals miljarder till pensionssystemet - detta på grund av att avkastningen är reglerad av staten och inte motsvarar avkastningen på marknaden. Det är pengar som går rakt in i systemet - utöver de inbetalade pensionsavgifterna. Tesen att pensionssystemet skulle vara självfinansierande är därför en myt. …

Läs mer!

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de … Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism