Kriget mot droger har misslyckats

Den hälsosamme ekonomisten, lördag 7 oktober, 2017
Bild: 2017-10/dsc02349.jpg

Nicholas Kristof skriver i New York Times om kriget mot droger och det naturliga experiment som olika länders vägval på området har skapat. Vissa länder har valt att bekämpa missbruket med lag och polis, medan andra har betraktat missbruk som ett i huvudsak medicinskt problem. Få länder har valt att legalisera hela kedjan, men några har gått så långt att de gjort eget bruk av tunga droger som heroin och kokain lagligt.

För tjugofem år sedan hade vi i Sverige sagt att det här är vägen till helvetet. Man lyfte fram de länder som valt en mindre restriktiv syn som dåliga exempel - jag vet inte hur många bilder från "needle park" i Zürich som används för att varna för drogliberalismen. När ett par politiskt sakkunniga på statsrådsberedningen vågade dryfta att man kanske borde legalförskriva heroin och legalisera hasch fick de löpa gatlopp och under förnedrande omständigheter göra avbön på bästa sändningstid i Aktuellt. Alternativet hade varit att de förlorat sina jobb.

Sverige är inte ett speciellt tolerant land. Jobbar man på en högprofilerad position - som i statsrådsberedningen - gör man bäst i att tycka som alla andra. Och vid den tidpunkten var den gemensamma ståndpunkten att knark bör bekämpas med lag och polis. 

Men olika länder valde olika vägar. Några, som USA och Sverige, valde att bedriva krig mot knarket. Ska sägas att USA retoriskt sett alltid varit mer krigiska än Sverige, men vi hade samma oförsonlighet mot drogerna och drogliberalerna. När jag som viceordförande i Fria Moderata Studentförbundet deltog på en turné landet runt för att tala om liberala värden skrev Göteborgs-Posten att Fria Moderata Studentförbundet "... propagerade för fritt knark på Göteborgs skolor". Den som en gång hade luftat tanken på en annan väg inom narkotikapolitiken var för evigt brännmärkt och togs inte på allvar i den övriga samhällsdebatten.

Den amerikanska journalisten Tim Pool, som rest hit för att studera svenska utanförskapsområden, reste hem med en bild av Sverige som ett "... creepy country". Det han fann otäckt var inte de sociala problemen (som han för övrigt inte uppfattade som speciellt allvarliga jämfört med situationen i south side Chicago där han själv växt upp), utan att samhällsdebatten var så likriktad och intoleransen så utbredd. 

Hur gick det då med Sveriges krig mot drogerna? Jo, vi fullföljde linjen med lag och polis och gjorde det svårt för missbrukare att - i ett land med i övrigt väl utbyggd välfärd - få hjälp att sluta sitt missbruk. Portugal valde som sagt en helt annan linje.

Nu börjar vi se de långsiktiga konsekvenserna av dessa vägval. Portugal har 6 narkotikareleterade dödsfall per miljon invånare, Sverige har 100 och USA har 312. Sveriges misslyckande är egentligen mer spektakulärt, då USA i stor utsträckning själva har skapat opiatmissbruksproblemet genom en frikostig förskrivning av läkemedel. Läkarna är de viktigaste langarna och den primära inkörsporten för tungt missbruk där. 

Så är det inte i Sverige. Vi har lyckats höja narkotikadödligheten helt utan assistans från ett dysfunktionellt sjukvårdssystem och de sociala problem som i övrigt präglar USA. En prestation måste man nog tillstå.

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism