Koldioxiden och klimatet

Sunday 23 May, 2021

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Frågan om klimatet och den påverkan som mänskliga utsläpp av koldioxid har på detsamma upptar ett stort utrymme i medierna. Men sällan får vi någon bra förklaring på frågan om varför koldioxiden påverkar klimatet.

Växthusgaserna är essentiella. Utan dessa gaser skulle livet inte existera. Om koldioxiden helt plötsligt försvann ur jordens atmosfär skulle värmeflödet till rymden öka med 30 W/m2, vilket är mycket även om man jämför med solens energiflöde på 1300 W/m2.

När vi vet att människan redan nästan fördubblat mängden koldioxid i atmosfären från de förindustriella nivåerna på 260 ppm förefaller det rimligt att en ökning från dagens 400 ppm till exempelvis 800 ppm skulle få en enorm effekt på jordens medeltemperatur.

Men jorden har haft betydligt högre koldioxidhalter än 400 ppm historiskt. För 500 miljoner år sedan kan koldioxidhalterna ha varit närmare 5000 ppm. Trots enormt höga halter var jordens medeltemperatur endast omkring tio grader högre än i dag - som mest.

Man bör skilja mellan direkta - beräkningsbara - effekter av koldioxiden och modellbaserade multiplikatoreffekter. Börjar vi med de beräkningsbara effekterna beror återstrålningen till jorden på hur stor andel av värmestrålningen inom ett visst våglängdsband som blockeras av koldioxiden.

Eftersom koldioxid är just koldioxid kan den endast blockera vissa våglängder - inom ett väldigt smalt band. Andra växthusgaser kan dock blockera andra våglängder. Den viktigaste växthusgasen är för övrigt vatten.

Medan en ökning av koldioxidhalten från noll till 400 ppm ökar återstrålningen med 30 W/m2 så bidrar en ökning från 400 ppm till 800 ppm med endast 3 W/m2. Skälet är det nyss nämnda - att koldioxiden endast kan påverka värmstrålning med vissa våglängder. Ökar koldioxidhalten med ytterligare 400 ppm så bidrar detta med 1,7 W/m2.

Skulle denna rätt marginella ökning av återstrålningen inte ändå kunna leda till fatala konsekvenser för vår planet? Jo, allt är förstås möjligt. Vi vet inte förrän i efterhand vilka effekter de mänskliga utsläppen av koldioxid får på klimatet. Poängen är att det inte finns några starka teoretiska skäl att anta att en ytterligare höjd nivå får katastrofala konsekvenser, nästan all den värmestrålning som skulle kunna stoppas av koldioxidmolekylerna stoppas ju redan i dag.

Politikerna talar om att man vill hindra jordens medeltemperatur från att överstiga 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Eftersom vi redan ligger på en grad över förindustriell tid är marginalen ytterst liten och det skulle krävas mycket stora insatser för att minska koldioxidhalten så mycket att det får någon betydelse. Kina kommer dessutom rimligen att fortsätta öka sina utsläpp fram till 2030 och Indien har bara börjat. Ska vi i EU eller USA kompensera för detta krävs det minusutsläpp.

Men det stora problemet är att de naturliga variationerna i temperatur mycket väl kan vara betydligt större än 0,5 grader. Solaktiviteten påverkar medeltemperaturen i cykler på ungefär 300 år och ser vi det mer långsiktigt befinner vi oss i slutet av en värmeperiod sedan den senaste istiden för 12000 år sedan. Normalläget på våra breddgrader är faktiskt att befinna sig under isen.

Vi behöver inte nödvändigtvis dra slutsatsen att vi inte ska göra något alls för att minska koldioxidutsläppen, men det kan vara bra att ha ett något bredare perspektiv när vi diskuterar vad som ska göras och framför allt av vem. För även om vi kommer fram till att koldioxidutsläppen är för höga står EU bara för en liten del av världens utsläpp. Vill vi göra något är det konsumtionen som måste angripas. Vår produktion tillhör redan den mest koldioxideffektiva i värden och vi står därför bara för någon tiondel av världens utsläpp - trots att EU ekonomiskt är en stormakt.