Klimatpolitiken och det sunda förnuftet

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 2 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läs gärna debattartikeln av John HasslerSvT debatt. Där slås det fast att vi vet väldigt lite om huruvida ökade koldioxidutsläpp ger högre eller lägre välfärd. Författarna konstaterar att om temperaturökningarna till följd av koldioxidutsläpp begränsas till den lägsta delen av det intervall som skattas av forskarna behöver vi antagligen inte göra någonting alls för att minska koldioxidutsläppen.

Notera att det intervall som det talas om i IPCC:s senaste rapport - alltså 1,0 till 3,7 procent - handlar om temperaturökningen jämfört med perioden 1986-2005. I dag befinner vi oss på 0,5 procent och det är uppenbart att en procentenhet ytterligare inte entydigt kan sägas ha några negativa effekter, då vi inte ens vet om de ekonomiska effekterna på marginalen är positiva eller negativa för den globala ekonomin.

Det man måste koncentrera sig på är alltså risken att temperaturen ökar med 3,7 grader från dagens nivå fram till 2080 - 2100, alltså det övre intervallet. 

Hassler - och andra nationalekonomer som nobelpristagaren William Nordhaus - menar att en global koldioxidskatt är ekonomiskt försvarbar för att begränsa utsläppen och minska risken för att vi når den högsta delen av intervallet. Men det finns ett problem med ekonomernas angreppssätt och det är deras antagande om att det går att införa en global koldioxidskatt.

Som jag noterat tidigare beskattar vi i dag inte konsumtionen, utan produktionen. En skatt på produktion i USA och EU flyttar bara denna till länder där det krävs högre koldioxidutsläpp för att producera samma värde. En koldioxidskatt som tas ut lokalt i USA och EU förändrar inte någonting, utan förvärrar snarare problemet.

Nationalekonomerna tar inte hänsyn till att det är vår konsumtion som ytterst orsakar koldioxidutsläpp, inte produktionen. Eftersom det inte spelar någon roll var koldioxidutsläppen sker i världen måste en eventuell skatt införas på global nivå. Detta går att göra. Vi kan i teorin beskatta konsumtion baserat på koldioxidinnehållet i konsumtionen. Vi kan mäta vilka koldioxidutsläpp som tillverkningen av en dator i Kina har orsakat och sedan införa en konsumtionsskatt på den nivå som nationalekonomerna anser vara lämplig.

Accepterar vi riskbedömningen som Nordhaus med flera gör - och varför skulle vi inte göra det - finns det i teorin därför ett sätt att införa en global koldioxidskatt. Frågan är bara om det är praktiskt möjligt? En konsumtionsskatt som är differentierad - baserat på det verkliga koldioxidinnehållet i produktionen - skulle i dagens regelverk juridiskt bli ett handelshinder och ett brott mot internationella handelsavtal.

Vi kan också tänka oss schablonskatter på konsumtion, men då tar man inte hänsyn till att vissa länder kan vara mer effektiva i att begränsa koldioxidutsläppen än andra. Det går åt mer koldioxid för att tillverka en dator i Kina än i Sverige då Kina använder mer kolkraft och mer arbetskraft i förhållande till insatt kapital.

Koldioxidmoms är en möjlighet om vi vill göra det som Nordhaus och Hassler menar att vi bör göra, men den lär med dagens handelsregler inte kunna tas ut på det sätt som nationalekonomerna hoppas. En lösning med schabloniserad koldioxidmoms kan å andra sidan visa sig vara ineffektiv.

Som jag påpekat tidigare är det i allt väsentligt globaliseringen och frihandeln som orsakar brant stigande koldioxidutsläpp. Tillväxten och exporten från Asien stiger så snabbt att tekniken inte hinner med. Kina och Indien måste svara upp mot efterfrågan från USA och Europa och har inte tid att utveckla och införa ren teknik. Med dagens internationella handelsavtal kan länderna i Asien, och i ett senare skede Afrika, obehindrat exportera koldioxidintensiva varor till oss samtidigt som vi bara ägnar oss åt att minska vår egen produktions koldioxidutsläpp - utan att ta hänsyn till att vi genom vår konsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp i Kina och Indien.

Jag är inte övertygad om att det - med tanke på osäkerheten om huruvida koldioxidutsläppen ens utgör ett problem - är värt priset att ge sig på frihandelsavtal och omförhandla dessa för att möjliggöra globala koldioxidskatter. Men menar vi allvar är det sådana åtgärder som måste till. Ironin är att Donald Trump - med sitt handelskrig mot Kina - gjort mer för att begränsa koldioxidutsläppen än överenskommelserna inom ramen för Parisavtalet.

Och på motsvarande sätt - skulle världen lyckas ta bort de återstående handelshindren för varor finns risk att detta leder till snabbt ökande utsläpp av koldioxid. Det finns ett starkt samband mellan koldioxidutsläpp och BNP - ett samband som vi inte kan trolla bort genom att beskatta vår egen produktion eller genom att stoppa svenskt flygande.

Välfärd och utveckling står mot koldioxidutsläpp på ett mycket mer fundamentalt sätt än någon verkar vilja erkänna. Kostnaden för att ändra koldioxidutsläppen med skatter är enorm, liksom kostnaden för att ändra reglerna på ett sätt som gör att det över huvud taget går att styra de globala koldioxidutsläppen med skatter.

Jag tror det bästa vi kan göra är att stimulera ren teknik för energiproduktion. Om alla små verkningslösa åtgärder som vi ägnar oss åt avslutas och vi samlar oss för att stimulera utvecklingen av nya solceller och annan ren teknik för energiproduktion kommer kolkraften inom en snar framtid att te sig olönsam. Det vi håller på med i dag  är i rätt stor utsträckning dumheter - vi stoppar huvudet i sanden och vägrar se det uppenbara, att det är vår konsumtion och den snabba tillväxten i Asien som är källan till de snabbt ökande koldioxidutsläppen.

Det är ett svårt val - förvägra Asien tillväxt genom att sluta konsumera koldioxidintensiva varor därifrån eller ta risken och hoppas på det bästa.

Stabelo dubblade sin utlåning

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att bolåneinstitutet Stabelo dubblade sin utlåning under våren - från 4 miljarder till 8 miljarder. Med tanke på att det går att skala upp verksamheten obegränsat, så länge det finns kapital, talar allt för att de snart kommer att utmana storbankerna på riktigt. Man har ju inte ens marknadsfört sig - tänk när man sätter upp affischer i tunnelbanan som spelföretagen och egenanställningsföretagen. Jag tror svenska banker har goda förutsättningar att gå samma väg som Deutsche Bank . …

Läs mer!

Storbritanniens FRA-lag ett medel för att stoppa visselblåsare

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Tydligen har man nu hittat personen som läckt den brittiske ambassadörens rapporter om Donald Trump till medierna. Det börjar också framgå vilken roll massövervakning kan spela för att förhindra pressen från att publicera pinsamheter som detta. Reuters skriver: "Both the Sunday Times and the Mail on Sunday reported that intelligence officials from the GCHQ eavesdropping spy agency were about to join the investigation to find the suspect by scouring email and phone records." …

Läs mer!

Maktens arrogans

Den hälsosamme ekonomisten

USA:s tidigare ambassadör Mark Brzezinski mailar UD och kungahuset och kräver att RAP-artisten ASAP-Rocky släpps. Det är omdömeslöst på en helt ny nivå. Vad man än tycker om rapparens rätt att försvara sig mot besvärliga ligister är det uppenbart att här finns ett juridiskt fall. Varken rapparen eller rapparens livvakt hotades fysiskt av … Läs mer!

Bitcoin börjar bli ett hot för nationalstaterna

Den hälsosamme ekonomisten

Bitcoin har den senaste tiden rasat kraftigt, för att ganska snart återhämta sig. Kryptovalutan är nu tillbaka på samma nivå som innan kraschen.  Många trodde att raset skulle bli slutet för Bitcoin och är nu mäkta förvånade över återhämtningen. I kombination med Facebooks projekt Libra tycks kryptovalutorna skrämma makthavarna så till den … Läs mer!

Sverige vill alltjämt åtnjuta kärnvapenskydd

Den hälsosamme ekonomisten

Så noterar vi att demokratin Sverige vägrar skriva under på ett förbud mot de vapen som garanterar att Sverige förblir en demokrati. Det är klokt, dubbelmoralen måste ha något slags gräns. Annars kan vi förstås tänka oss att de länder som skyddar oss tillämpar en kärnvapenvägrandoktrin. I denna kan de klargöra att länder som vägrar ta emot … Läs mer!

Svårt att kvadda ett rikt lands ekonomi

Den hälsosamme ekonomisten

Som ekonom fascineras jag av att det är är så svårt för politiker att påverka ett lands ekonomiska konkurrenskraft. Produktivitetstillväxten i stora delar av världen är förvånansvärt stabil - länder som Frankrike och Belgien må ha vissa ekonomiska problem på grund av irrationell ekonomisk politik, men de tillhör ändå världens mest effektiva … Läs mer!

High Fidelity lanserar teamsamarbete i VR

Den hälsosamme ekonomisten

High Fidelity lanserar nu Remote teams . För första gången någonsin blir det möjligt att träffas utan att träffas. Jag har inte sett detaljerna i upplägget ännu, men open source-plattformen förefaller idealisk för samarbete och möten på distans. Tro mig, VR är något helt annat än att träffas via Skype . Företag som vill pröva har nu en … Läs mer!

Legal marijuana ger färre knarkande ungdomar

Den hälsosamme ekonomisten

Läser en vetenskaplig studie i JAMA (Journal of American Medical Association) där forskarna konstaterar att ungdomar knarkar mindre om knarket är lagligt än om det är olagligt . Detta kan tyckas ointuitivt, då lagligt knark borde vara lättare att få tag på än olagligt knark. Men för ungdomar är knark alltid olagligt - då de inte får köpa … Läs mer!

PTS granskar säkerheten i Bank-ID

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Post och telestyrelsen ska granska säkerheten i Bank-ID . Det är bra. Bank-ID har nämligen blivit för stort för att sluta fungera. Om Bank-ID går ner kan en stor del av de ekonomiska transaktioner som behöver genomföras inte längre ske. Effekten kan bli densamma som om om det finansiella systemet kollapsar. Transaktionskostnade… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism