Klimatpolitiken och det sunda förnuftet

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 2 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läs gärna debattartikeln av John HasslerSvT debatt. Där slås det fast att vi vet väldigt lite om huruvida ökade koldioxidutsläpp ger högre eller lägre välfärd. Författarna konstaterar att om temperaturökningarna till följd av koldioxidutsläpp begränsas till den lägsta delen av det intervall som skattas av forskarna behöver vi antagligen inte göra någonting alls för att minska koldioxidutsläppen.

Notera att det intervall som det talas om i IPCC:s senaste rapport - alltså 1,0 till 3,7 procent - handlar om temperaturökningen jämfört med perioden 1986-2005. I dag befinner vi oss på 0,5 procent och det är uppenbart att en procentenhet ytterligare inte entydigt kan sägas ha några negativa effekter, då vi inte ens vet om de ekonomiska effekterna på marginalen är positiva eller negativa för den globala ekonomin.

Det man måste koncentrera sig på är alltså risken att temperaturen ökar med 3,7 grader från dagens nivå fram till 2080 - 2100, alltså det övre intervallet. 

Hassler - och andra nationalekonomer som nobelpristagaren William Nordhaus - menar att en global koldioxidskatt är ekonomiskt försvarbar för att begränsa utsläppen och minska risken för att vi når den högsta delen av intervallet. Men det finns ett problem med ekonomernas angreppssätt och det är deras antagande om att det går att införa en global koldioxidskatt.

Som jag noterat tidigare beskattar vi i dag inte konsumtionen, utan produktionen. En skatt på produktion i USA och EU flyttar bara denna till länder där det krävs högre koldioxidutsläpp för att producera samma värde. En koldioxidskatt som tas ut lokalt i USA och EU förändrar inte någonting, utan förvärrar snarare problemet.

Nationalekonomerna tar inte hänsyn till att det är vår konsumtion som ytterst orsakar koldioxidutsläpp, inte produktionen. Eftersom det inte spelar någon roll var koldioxidutsläppen sker i världen måste en eventuell skatt införas på global nivå. Detta går att göra. Vi kan i teorin beskatta konsumtion baserat på koldioxidinnehållet i konsumtionen. Vi kan mäta vilka koldioxidutsläpp som tillverkningen av en dator i Kina har orsakat och sedan införa en konsumtionsskatt på den nivå som nationalekonomerna anser vara lämplig.

Accepterar vi riskbedömningen som Nordhaus med flera gör - och varför skulle vi inte göra det - finns det i teorin därför ett sätt att införa en global koldioxidskatt. Frågan är bara om det är praktiskt möjligt? En konsumtionsskatt som är differentierad - baserat på det verkliga koldioxidinnehållet i produktionen - skulle i dagens regelverk juridiskt bli ett handelshinder och ett brott mot internationella handelsavtal.

Vi kan också tänka oss schablonskatter på konsumtion, men då tar man inte hänsyn till att vissa länder kan vara mer effektiva i att begränsa koldioxidutsläppen än andra. Det går åt mer koldioxid för att tillverka en dator i Kina än i Sverige då Kina använder mer kolkraft och mer arbetskraft i förhållande till insatt kapital.

Koldioxidmoms är en möjlighet om vi vill göra det som Nordhaus och Hassler menar att vi bör göra, men den lär med dagens handelsregler inte kunna tas ut på det sätt som nationalekonomerna hoppas. En lösning med schabloniserad koldioxidmoms kan å andra sidan visa sig vara ineffektiv.

Som jag påpekat tidigare är det i allt väsentligt globaliseringen och frihandeln som orsakar brant stigande koldioxidutsläpp. Tillväxten och exporten från Asien stiger så snabbt att tekniken inte hinner med. Kina och Indien måste svara upp mot efterfrågan från USA och Europa och har inte tid att utveckla och införa ren teknik. Med dagens internationella handelsavtal kan länderna i Asien, och i ett senare skede Afrika, obehindrat exportera koldioxidintensiva varor till oss samtidigt som vi bara ägnar oss åt att minska vår egen produktions koldioxidutsläpp - utan att ta hänsyn till att vi genom vår konsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp i Kina och Indien.

Jag är inte övertygad om att det - med tanke på osäkerheten om huruvida koldioxidutsläppen ens utgör ett problem - är värt priset att ge sig på frihandelsavtal och omförhandla dessa för att möjliggöra globala koldioxidskatter. Men menar vi allvar är det sådana åtgärder som måste till. Ironin är att Donald Trump - med sitt handelskrig mot Kina - gjort mer för att begränsa koldioxidutsläppen än överenskommelserna inom ramen för Parisavtalet.

Och på motsvarande sätt - skulle världen lyckas ta bort de återstående handelshindren för varor finns risk att detta leder till snabbt ökande utsläpp av koldioxid. Det finns ett starkt samband mellan koldioxidutsläpp och BNP - ett samband som vi inte kan trolla bort genom att beskatta vår egen produktion eller genom att stoppa svenskt flygande.

Välfärd och utveckling står mot koldioxidutsläpp på ett mycket mer fundamentalt sätt än någon verkar vilja erkänna. Kostnaden för att ändra koldioxidutsläppen med skatter är enorm, liksom kostnaden för att ändra reglerna på ett sätt som gör att det över huvud taget går att styra de globala koldioxidutsläppen med skatter.

Jag tror det bästa vi kan göra är att stimulera ren teknik för energiproduktion. Om alla små verkningslösa åtgärder som vi ägnar oss åt avslutas och vi samlar oss för att stimulera utvecklingen av nya solceller och annan ren teknik för energiproduktion kommer kolkraften inom en snar framtid att te sig olönsam. Det vi håller på med i dag  är i rätt stor utsträckning dumheter - vi stoppar huvudet i sanden och vägrar se det uppenbara, att det är vår konsumtion och den snabba tillväxten i Asien som är källan till de snabbt ökande koldioxidutsläppen.

Det är ett svårt val - förvägra Asien tillväxt genom att sluta konsumera koldioxidintensiva varor därifrån eller ta risken och hoppas på det bästa.

Katarina Stensson ny ordförande för Piratpartiet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Deltog i förmiddags i valet av Piratpartiets nya styrelse. Partiet har också fått en ny ordförande efter Magnus Andersson - nämligen Katarina Stensson . Katarina är teknologie licentiat från KTH och forskar i något så passande för en piratpartist som kvantkryptering. Hennes avhandling "Generation and detection of non-classical photon states" handlar om - ja, jag kopierar in en bit av abstractet här: "This thesis intends to familiarize the reader with the concepts of photon …

Läs mer!

Detectron illustrerar hur datorer kan tolka omgivningen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur går det till när datorer "förstår" omgivningen? Ja, vi vet förstås inte ens hur det går till när vi själva förstår omgivningen. Men gissningsvis identifierar vi "objekt" som sedan analyserar och identifierar. Den nya versionen av Detectron - Detectron 2 - är tillgänglig som öppen programvara . Det är Facebooks mjukvarubibliotek för att se vad som händer i exempelvis en video.  Som vanligt när det gäller AI är det svårt att säga när en dator "förstår" en video. Datorn …

Läs mer!

Kan bli jobbigt för Turkiet

Den hälsosamme ekonomisten

Nu kommer nyheter om att Turkiet bombat amerikanska positioner. Förmodligen av misstag, men ändå väldigt svårt för Trump att förklara: "Ni förstår, min kompis Erdogan trodde vi var någon annanstans. Visserligen har han fått alla våra militära positioner, men ni vet hur det är." Eftersom Donald Trump inte kontrollerar alla delar av den … Läs mer!

Det går alltid att hitta en lösning

Den hälsosamme ekonomisten

Minns att talet om att omförhandla uppgörelsen mellan EU och Storbritannien kategoriskt avfärdades av experterna. Nu är det ändå det som sker. EU och Storbritannien omförhandlar avtalet som inte gick att omförhandla. Så är det nästan alltid. Relationen mellan länder är inte som relationen mellan människor - där man ofta blir ovänner och … Läs mer!

LO:s väg från invandringsliberaler till Sverigedemokrater

Den hälsosamme ekonomisten

Den sextonde december 2015 - alltså i samband med den stora flyktingvågen - gjorde LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ett uttalande till Nyhetsbyrån Direkt . "Om Sverige lyckas med integrationen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden kan Sverige om tre-fyra år ha en superekonomi med 4-5 procents tillväxt." Han fortsatte: … Läs mer!

De apatiska flyktingbarnen - den skickligaste mediemanipulationen hittills

Den hälsosamme ekonomisten

Vad hände egentligen runt 2005-2006 - i samband med att Uppdrag Granskning sände ett omtalat program om apatiska flyktingbarn? Hur kunde den allmänna uppfattningen bli att det i huvudsak *inte* handlade om simulering? Det handlade inte om att det saknades fakta, det är rätt lätt att räkna ut sannolikheten för en sådan här epidemi - den är så … Läs mer!

ECB har misslyckats

Den hälsosamme ekonomisten

Inflationsförväntningarna för den bortre femårsperioden av kommande decennium i euroområdet uppgå i dag till 1,11 procent. Ett totalt misslyckande för en centralbank som har till uppgift att hålla inflationen nära, fast under, två procent. Tysklands tioåriga obligationsränta ligger på minus 0,6 procent. Utrymmet för extraordinära penningpolitisk… Läs mer!

Nej, kronan är nog inte undervärderad

Den hälsosamme ekonomisten

Henrik Mitelman skriver i DI om utvecklingen för kronans växelkurs och att Big Mac-index talar för att kronan inte är undervärderad. Låt mig lägga till en faktor - inflationen i euroland ligger på en procent, medan den i Sverige ligger på två procent. Visst - Riksbanken har köpt förfärligt många av de utestående statsobligationerna, men med tanke … Läs mer!

Tories satsar på hård Brexit 31 oktober

Den hälsosamme ekonomisten

Intressant analys i The Spectator om den brittiska regeringens syn på Brexit . Särskilt tanken om att de länder som röstar nej till förlängning av utträdet ska få en särskilt förmånlig behandling. Antyder väl att man kanske har gjort en deal med ett eller flera EU-länder om att tvinga fram Brexit den 31 oktober genom att vägra gå med på att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism