Klimatpolitiken och det sunda förnuftet

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 2 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läs gärna debattartikeln av John HasslerSvT debatt. Där slås det fast att vi vet väldigt lite om huruvida ökade koldioxidutsläpp ger högre eller lägre välfärd. Författarna konstaterar att om temperaturökningarna till följd av koldioxidutsläpp begränsas till den lägsta delen av det intervall som skattas av forskarna behöver vi antagligen inte göra någonting alls för att minska koldioxidutsläppen.

Notera att det intervall som det talas om i IPCC:s senaste rapport - alltså 1,0 till 3,7 procent - handlar om temperaturökningen jämfört med perioden 1986-2005. I dag befinner vi oss på 0,5 procent och det är uppenbart att en procentenhet ytterligare inte entydigt kan sägas ha några negativa effekter, då vi inte ens vet om de ekonomiska effekterna på marginalen är positiva eller negativa för den globala ekonomin.

Det man måste koncentrera sig på är alltså risken att temperaturen ökar med 3,7 grader från dagens nivå fram till 2080 - 2100, alltså det övre intervallet. 

Hassler - och andra nationalekonomer som nobelpristagaren William Nordhaus - menar att en global koldioxidskatt är ekonomiskt försvarbar för att begränsa utsläppen och minska risken för att vi når den högsta delen av intervallet. Men det finns ett problem med ekonomernas angreppssätt och det är deras antagande om att det går att införa en global koldioxidskatt.

Som jag noterat tidigare beskattar vi i dag inte konsumtionen, utan produktionen. En skatt på produktion i USA och EU flyttar bara denna till länder där det krävs högre koldioxidutsläpp för att producera samma värde. En koldioxidskatt som tas ut lokalt i USA och EU förändrar inte någonting, utan förvärrar snarare problemet.

Nationalekonomerna tar inte hänsyn till att det är vår konsumtion som ytterst orsakar koldioxidutsläpp, inte produktionen. Eftersom det inte spelar någon roll var koldioxidutsläppen sker i världen måste en eventuell skatt införas på global nivå. Detta går att göra. Vi kan i teorin beskatta konsumtion baserat på koldioxidinnehållet i konsumtionen. Vi kan mäta vilka koldioxidutsläpp som tillverkningen av en dator i Kina har orsakat och sedan införa en konsumtionsskatt på den nivå som nationalekonomerna anser vara lämplig.

Accepterar vi riskbedömningen som Nordhaus med flera gör - och varför skulle vi inte göra det - finns det i teorin därför ett sätt att införa en global koldioxidskatt. Frågan är bara om det är praktiskt möjligt? En konsumtionsskatt som är differentierad - baserat på det verkliga koldioxidinnehållet i produktionen - skulle i dagens regelverk juridiskt bli ett handelshinder och ett brott mot internationella handelsavtal.

Vi kan också tänka oss schablonskatter på konsumtion, men då tar man inte hänsyn till att vissa länder kan vara mer effektiva i att begränsa koldioxidutsläppen än andra. Det går åt mer koldioxid för att tillverka en dator i Kina än i Sverige då Kina använder mer kolkraft och mer arbetskraft i förhållande till insatt kapital.

Koldioxidmoms är en möjlighet om vi vill göra det som Nordhaus och Hassler menar att vi bör göra, men den lär med dagens handelsregler inte kunna tas ut på det sätt som nationalekonomerna hoppas. En lösning med schabloniserad koldioxidmoms kan å andra sidan visa sig vara ineffektiv.

Som jag påpekat tidigare är det i allt väsentligt globaliseringen och frihandeln som orsakar brant stigande koldioxidutsläpp. Tillväxten och exporten från Asien stiger så snabbt att tekniken inte hinner med. Kina och Indien måste svara upp mot efterfrågan från USA och Europa och har inte tid att utveckla och införa ren teknik. Med dagens internationella handelsavtal kan länderna i Asien, och i ett senare skede Afrika, obehindrat exportera koldioxidintensiva varor till oss samtidigt som vi bara ägnar oss åt att minska vår egen produktions koldioxidutsläpp - utan att ta hänsyn till att vi genom vår konsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp i Kina och Indien.

Jag är inte övertygad om att det - med tanke på osäkerheten om huruvida koldioxidutsläppen ens utgör ett problem - är värt priset att ge sig på frihandelsavtal och omförhandla dessa för att möjliggöra globala koldioxidskatter. Men menar vi allvar är det sådana åtgärder som måste till. Ironin är att Donald Trump - med sitt handelskrig mot Kina - gjort mer för att begränsa koldioxidutsläppen än överenskommelserna inom ramen för Parisavtalet.

Och på motsvarande sätt - skulle världen lyckas ta bort de återstående handelshindren för varor finns risk att detta leder till snabbt ökande utsläpp av koldioxid. Det finns ett starkt samband mellan koldioxidutsläpp och BNP - ett samband som vi inte kan trolla bort genom att beskatta vår egen produktion eller genom att stoppa svenskt flygande.

Välfärd och utveckling står mot koldioxidutsläpp på ett mycket mer fundamentalt sätt än någon verkar vilja erkänna. Kostnaden för att ändra koldioxidutsläppen med skatter är enorm, liksom kostnaden för att ändra reglerna på ett sätt som gör att det över huvud taget går att styra de globala koldioxidutsläppen med skatter.

Jag tror det bästa vi kan göra är att stimulera ren teknik för energiproduktion. Om alla små verkningslösa åtgärder som vi ägnar oss åt avslutas och vi samlar oss för att stimulera utvecklingen av nya solceller och annan ren teknik för energiproduktion kommer kolkraften inom en snar framtid att te sig olönsam. Det vi håller på med i dag  är i rätt stor utsträckning dumheter - vi stoppar huvudet i sanden och vägrar se det uppenbara, att det är vår konsumtion och den snabba tillväxten i Asien som är källan till de snabbt ökande koldioxidutsläppen.

Det är ett svårt val - förvägra Asien tillväxt genom att sluta konsumera koldioxidintensiva varor därifrån eller ta risken och hoppas på det bästa.

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det slår mig att kryssningsfartyget Diamond Princess utgör ett väldigt bra kontrollerat experiment - som potentiellt kan ge svar på många av de …

Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Viktigt med flexibla elpriser när vindkraften växer

Den hälsosamme ekonomisten

I natt var elpriset under några timmar negativt. Det innebär att elproducenter fick betala för förmånen att mata ut el på nätet. Givetvis är händelsen ovanlig, men lär bli vanligare i takt med att vi får fler vindkraftverk. Därför blir det allt viktigare att elprissättningen är flexibel så att elkonsumenter kan anpassa sin förbrukning. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism