Kinas vindkraftsmisslyckande ett intressant "case"

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 15 April, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Jonas Grafström skriver i ett ny uppsats från Ratio om den kinesiska vindkraftsindustrin, som uppvisar tecken på sovjetism. Många unga minns inte Sovjetunionens femårs- och tioårsplaner och hur hela bygget småningom kollapsade. Det är mer än en historia om demokrati och diktatur, det är en fråga om hur planekonomier fungerar.

Det finns planekonomiska inslag även i väst. Sjukvården företer stora likheter med centralplanerade ekonomier. Men i väst är det bara själva sjukvårdstjänsterna som är socialiserade. Allting annat, mediciner, teknisk apparatur, löner för personalen - ja, nästan allt, utom den omfördelning som gör det möjligt för alla att konsumera vård efter behov, ingår i det kapitalistiska systemet.

Vi brukar använda andelen av BNP som går via offentliga budgeter som ett mått på hur kapitalistisk en ekonomi är. Tyvärr tror jag det skapar en felaktig bild av hur ekonomin fungerar. Att offentlig sektor tar hand om 50 procent av värdet av produktionen i ett land innebär inte att produktionen till hälften är socialistisk.

Sanningen är att produktionen nästan uteslutande sker i kapitalistiska former. Och i den mån det inte är så utformas de ekonomiska styrsystemen så att incitamenten i någon mån ska likna de kapitalistiska.

Det är inte självklart att Sverige är mindre kapitalistiskt än USA. Möjligen är det tvärtom, att det krävs mindre förankring hos myndigheterna för att starta en verksamhet. På vissa områden är detta definitivt fallet.

Det som framför allt skiljer planekonomier från marknadsekonomier är den systematiska felallokeringen av resurser till följd av att administrativa priser avviker från de priser som skulle balansera utbud och efterfrågan.

Att en totalitär stat misslyckas med att allokera resurser är ingen nyhet. Det ligger i sakens natur att stor politisk diskretionär makt också ger potential för stora misstag. Att priserna är felaktiga på ett avgränsat område gör inte så mycket om prissystemet i övrigt fungerar. Det är när felaktigheterna på ett område leder till följdfel på andra områden som det blir kritiskt. Man kan likna det vid en motorcykel som wobblar - det är svårt att häva obalanserna utan att stanna helt. Och hur stannar man en hel ekonomi, utan att folket svälter ihjäl? Venezuela är ett bra exempel på vad som kan hända när prissystemet spårar ur på grund av statliga ingrepp i prismekanismen.

Att studera exempel som Kinas vindkraftssatsningar är därför intressant. Om det förekommer stora avvikelser på detta område kan vi anta att det gör det även inom andra delar av ekonomin. I Venezuela var priserna på mat och energi helt frikopplade från produktionskostnaden. Och eftersom både mat och energi behövs för att människor ska överleva blev konsekvenserna dramatiska.

Det är värt att komma ihåg att Kinas BNP per capita är ungefär lika hög som Iraks. Delar av Kina präglas av högteknologisk industri, men skulle dessa delar ens existera om priserna hade tillåtits att klarera utbud och efterfrågan? Även Sovjetunionen hade spjutspetsteknologi inom vissa områden, redan för 50 år sedan lyckades man skicka ut en människa i omloppsbana runt jorden.

Men Sovjetunionen lyckades inte skapa en dräglig miljö för sina medborgare och man lyckades inte i längden vidmakthålla fundamentet för den teknologiska utvecklingen. När staten fokuserade på militär teknologi och stålproduktion eroderade själva basen för den ekonomiska utvecklingen, de mänskliga resurserna.

Var Kina befinner sig i dag är oklart. Det vi vet är att landet inte är ett Sverige eller ens ett Frankrike. Europa har många gånger större produktionskapacitet per capita och det finns ingen naturlag som säger att Kina kommer att fortsätta öka sin produktivitet tills man når vår nivå. Många trodde att Sovjetunionen med tiden skulle passera väst - då man tack vare centralplaneringen hade förmåga att styra resurserna till "rätt" områden. Många av de som trodde så lever ännu i dag, men pratar sällan om sina villfarelser. Deras barn föredrar att demonstrera mot kapitalismen, utan att närmare definiera vad alternativet skulle vara.

Om Venezuela är det ena alternativet är Japan det andra. Japan var en diktatur fram till 1945 och lyckades därefter göra en upphämtning som saknar motstycke. Var det demokratin som gjorde det möjligt för Japan att gå från noll till ett av världens rikaste länder? Som jag tidigare nämnt finns ett ytterst starkt samband mellan förekomsten av demokrati i ett land och landets ekonomiska utveckling.

Jag säger inte att de som tror att Kina ska gå emot strömmen har fel, bara att det ännu inte finns något exempel på att en större diktatur utan mycket stora naturresurser eller stort kapitalinflöde har nått samma välståndsnivå som Sverige. Skulle Kina bli det första exemplet på att demokrati inte är en nödvändig förutsättning för välstånd på vår nivå?

Låt Libran bli en stabil valuta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vad är ett betalningsmedel och vad är en aktie? Facebooks projekt Libra ställer detta på sin spets. Valutan är tänkt att vara till 100 procent uppbackad - frågan är bara av vad? Nationella valutor eller statsobligationer eller företagsobligationer? Oavsett om uppbackningen är 100 procent spelar det stor roll hur kontraktet mellan Librainnehavare och Librastiftelsen ser ut. Värdepapper med längre löptider levererar mer avkastning, men innebär också ett större risktagande. Om en valuta …

Läs mer!

Hur definieras koldioxidneutralitet?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Polen , Ungern , Tjeckien och Estland stoppade ett mål om att EU ska vara koldioxidneutralt 2050. Men vad menas egentligen med att ett land är koldioxidneutralt? Personligen tycker jag att definitionen bör ta sin utgångspunkt i hur ett lands eller en regions *konsumtion* påverkar koldioxidutsläppen. Ser man det så kommer EU sannerligen inte att vara koldioxidneutralt 2050, om nu detta är ett mål att sträva mot. Vår konsumtion leder nämligen till stora koldioxidutsläpp i Kina, Indien och …

Läs mer!

Nej Bolund, Libran lär inte vara riskabel

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att finansmarknadsministern varnar för Facebooks nya kryptovaluta Libra . Det borde han nog ha låtit bli att göra. Särskilt med tanke på att han själv ansvarar för en valuta som är betydligt mer riskabel än Libran. Det finns självklart risker med nya valutor. Du kan råka ut för bedragare som påstår sig sälja Libra, men som bara … Läs mer!

Plastpåseskatten inte det mest korkade regeringen gjort

Den hälsosamme ekonomisten

Är det smart att införa skatt på plastpåsar? Ja, låt mig sträcka mig så långt att det inte är det mest korkade regeringen gjort i alla fall. Elektronikskatten och den kommande skatten på skosulor är riktigt dumt. Plastpåsar? Ja, det är bättre än mycket annat. Först och främst slår den mot konsumtionen - inte produktionen. Många av våra andra … Läs mer!

Får man mer pension om man arbetar mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan är förstås inte speciellt originell. Ändå är det sällan man ser några bra svar. Inte ens Pensionsmyndigheten har något generellt instrument för att beräkna den framtida pensionen för olika hypotetiska individer. Skälet är att pensionen bestäms av så många faktorer att det är svårt att säga hur mycket en person med en viss inkomst som … Läs mer!

Tullar slår mot både USA och Kina

Den hälsosamme ekonomisten

Det är intressant att studera hur handelskriget mellan USA och Kina påverkar dessa bägge ekonomier. Helt klart har Kina  ekonomiska problem och kanske hade man haft det även utan handelskriget. Men USA har minst lika stora problem, då bland annat Apple förlagt stora delar av sin produktion i Kina. För tillverkarna finns det olika strategie… Läs mer!

Kraschar fastighetsmarknaden i Kina?

Den hälsosamme ekonomisten

Trettio procent av den kinesiska ekonomin handlar direkt eller indirekt om infrastruktur. Bara fastighetssektorn utgör femton procent. Nu kommer signaler om att det knakar i fogarna. Oroligheter och krav på myndigheterna om att garantera bostadsköparna värdebeständighet - samtidigt som nybyggen reas ut med 25 procent. Tydligen har man ännu … Läs mer!

Klockan blir central för att ersätta kreditkortet

Den hälsosamme ekonomisten

Kreditkortet är den vanligaste betallösningen, nu när kontanterna försvunnit. Frågan är nu vad som kommer att ersätta kortet? Min teori är att klockan kommer att få en renässens. Att hala fram mobiltelefonen är besvärligt och onödigt. Klockan är definitivt den idealiska betallösningen, särskilt nu när NFC-betalningar blivit populära. … Läs mer!

Absurt låga nivåer för svensk tioårsränta

Den hälsosamme ekonomisten

Nu börjar det bli helt absurt. Efter Mario Draghis kommentarer om att stimulera euroområdet (förmodligen genom obligationsköp) har tioårsräntan i Frankrike och Sverige sjunkit under noll procent. Ingen tror väl på fullt allvar att inflationen i Sverige ska ligga på noll procent de kommande tio åren. Avkastningskurvan ligger likaså platt runt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism