Kinas BNP mer än halveras om man tar hänsyn till koldioxidutsläpp

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 30 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Trafikverket har till sist börjar räkna med den verkliga samhällsekonomiska kostnaden för koldioxidutsläpp i sina samhällsekonomiska kalkyler. Det pris som man åsätter koldioxiden vid beräkningar uppgår nu till sju kronor per utsläppt kilogram koldioxid, eller 7 000 kronor per ton.

Som jag påpekat tidigare är det inte enbart bilresande som ger upphov till koldioxidutsläpp, utan även konsumtion av varor som importeras från andra länder - exempelvis Kina. Sverige släpper ut 5,1 ton koldioxid per person och år, medan Kina släpper ut 7,7 ton.

Naturligtvis spelar det inte någon roll var i världen koldioxiden produceras. Om vi konsumerar något som ger upphov till koldioxidutsläpp i Kina är det ändå vår konsumtion som ger upphov till utsläppen - att koldioxiden rent fysiskt släpps ut i Kina spelar ingen roll för effekten på klimatet.

En samhällsekonomisk kalkyl bör därför även ta hänsyn till de koldioxidutsläpp som sker i Kina - inte bara de utsläpp som uppstår när en svensk familj tar bilen till Sälen.

Så vad händer med Kinas BNP om man tar hänsyn till den samhällsekonomiska kostnad som koldioxidutsläppen orsakar? Det kan vi räkna ut genom att prissätta koldioxiden på samma sätt, oavsett var i världen den släpps ut. 

Kinas BNP per invånare är 7 755 US-dollar, vilket vid dagens växelkurs blir 76 150 kronor. Kostnaden för Kinas koldioxidutsläpp per person blir 7 000 kronor gånger 7,7 ton, eller 53 900 kronor. Det häpnadsväckande resultatet av beräkningen blir alltså att Kinas BNP skulle vara 70 procent lägre om man tog hänsyn till produktionens effekt på miljön.

Om koldioxidinnehållet i förhållande till värdet av produktionen även är representativt för vår import från Kina borde vi alltså lägga en skatt på 60 procent på all kinesisk import - åtminstone om vi vill vara konsekventa och värdera miljöstörningar lika högt var de än uppstår. Och varför skulle vi inte göra det - koldioxid är en global gas som inte tar hänsyn till landsgränser?

På motsvarande sätt kan vi räkna ut vilken skatt andra länder borde lägga på svensk import - om man vill ta hänsyn till kostnaden för utsläppen. Sveriges BNP per person är 57 232 US-dollar, vilket blir 562 000 kronor per person. Kostnaden för Sveriges koldioxidutsläpp per person blir 7 000 kronor gånger 5,1 ton eller 35 700 kronor. Om koldioxidinnehållet i vår export motsvarar genomsnittet för produktionen implicerar det att svensk export borde beläggas med en skatt på 6,3 procent av värdet.

Varför blir den internationella koldioxidskatten så mycket lägre på svensk export än på kinesisk? Jo, det beror på att svensk ekonomi producerar varor och tjänster till en kostnad som - i termer av koldioxid - uppgår till mindre av en tiondel av den i Kina. Att flytta produktion från Kina - där varje producerad enhet kräver enorma utsläpp av koldioxid - till Sverige - där produktionen inte kräver särskilt stora koldioxidutsläpp - är därför det absolut mest effektiva sättet att dra ner på de globala utsläppen av koldioxid.

Parisavtalet är därför feltänkt i grunden. Enligt överenskommelsen ska produktionen i koldioxideffektiva länder beläggas med höga skatter, medan produktionen i koldioxidineffektiva länder får låga eller inga skatter/skuggpriser alls. Effekten av överenskommelsen blir att koldioxidintensiv produktion flyttas från länder med hög koldioxideffektivitet till länder med låg koldioxideffektivitet. Konsekvensen blir - föga förvånande - att de globala koldioxidutsläppen ökar i stället för att minska.

Som jag lite ironiskt påpekat tidigare är Donald Trumps handelstullar en betydligt mer effektiv åtgärd för att minska koldioxidutsläppen än Parisavtalet. Med reservation för att tullarna slår blint mot både miljöskadlig kinesisk produktion och mer miljövänlig dito bidrar en tull på 25 procent till att villkoren i någon mån utjämnas. Ännu bättre för miljön vore det förstås om enbart koldioxidintensiv kinesisk export belades med tull.

Det senare leder oss in på frågan om hur vi borde gå tillväga om vi verkligen ville ta ner koldioxidutsläppen i världen. Jag tror att vi skulle kunna göra det väldigt lätt med en internationell koldioxidskatt på konsumtionen - inte produktionen. Problemet är att en sådan skatt skulle strida mot alla handelsavtal och orsaka en betydande oreda i världsekonomin. Riskerna bedömer jag som såpass stora att jag tror det är bäst att låta bli - åtminstone tills vi konstaterat att koldioxidutsläppen är ett så stort problem att vi måste göra något åt dem.

Men om vi väl bestämmer oss för att göra det skulle en hög internationell konsumtionsskatt på koldioxid ganska snabbt ta ner de globala utsläppen av koldioxid. Att flytta produktion från Kina till Sverige är en stor vinst, nästan oavsett vilken typ av produktion vi talar om. Men flytten får givetvis stora realekonomiska konsekvenser - BNP skulle falla drastiskt i hela världen.

Å andra sidan - om priset på sju kronor per kilogram koldioxid är korrekt satt kommer världen ändå att förbättras. Vi byter miljöskadlig konsumtion mot en bättre framtid för framtida generationer. Inga smältande polarisar, inga dramatiska havsnivåökningar och färre orkaner. Valet är vårt - men det är viktigt att vi gör rätt.

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om intervallet från det att en individ smittar en annan är kort - ungefär fem dagar. Det talar för att viruset antingen kommer att sprida sig fort - eller inte …

Läs mer!

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare . Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte …

Läs mer!

Jönköping och Västra Götaland hårdast drabbade av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

I hela världen har myndigheterna allt mer övergått till att bekämpa Covid-19 på regional basis. Även Sverige publicerar nu statistik på kommunnivå och USA redovisar ofta på postnummernivå.  Det är en följd av att viruset betraktas som en klustersmitta - en farsot som sprids i nätverk av bekanta och familjer.  Det finns förstås … Läs mer!

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var … Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad … Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism