Kan man följa Covid-19 på postnummernivå?

Monday 11 May, 2020

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Många människor arbetar på att ta fram appar som ska upplysa människor om de är smittade. Utmaningen blir att identifiera närkontakter, alltså situationer där människor vistats så nära varandra att smittan kan ha överförts.

När jag läser om modellen som Paul Romer, Jussi Taipale och Sten Linnarsson tagit fram slår det mig att vi kanske har tänkt fel. Det kanske inte är smittspårning som behövs, utan bättre information om var smittan finns. Människor själva kanske - med viss vägledning - kan smittspåra betydligt bättre än appar. Vad kan egentligen en app veta som du inte vet själv?

Att publicera uppgifter om vilka personer som smittats skulle riskera att kränka människors personliga integritet. Men inget hindrar att man publicerar statistik om smittoläget på postnummernivå. 

Det finns ungefär 3500 postnummer i Stockholms län. Det är en tillräckligt fin indelning för att hitta lokala utbrott av Covid-19, men inte så detaljrikt att man kan identifiera enskilda individer.

Ett utbrott är egentligen enbart intressant om det drabbar ett större antal personer inom ett begränsat område. Om så sker kan invånarna få en signal om att de bör testa sig. Smittorisken handlar bara om sannolikheter - även om man skulle ha en app som faktiskt registrerar faktiska sociala kontakter.

Med en klustersmitta av typen Covid-19 är snabbhet det absolut viktigaste. Om invånarna i ett visst område ser att antalet fall ökar kan de vidta åtgärder - exempelvis social distansering - som minskar risken för att smittan sprids. Elektronisk smittspårning kan förstås öka antalet upptäckta fall, men det är ett verktyg för den enskilde i första hand.

Modellen går att läsa om här. Det som slår mig är att det mycket enkelt skulle gå att förstärka effekten betydligt genom att publicera statistik på postnummernivå. Då kanske man inte behöver smittspåra alls, utan vi kan nöja oss med att bygga upp en väldigt effektiv testverksamhet. Statistiken driver sedan arbetet med smittförebyggande arbete, som kan vara offentligt, kollektivt eller individuellt.

De flesta av de incidenter som inträffat i Stockholm skulle ha kunnat förebyggas med hjälp av statistik på postnummernivå. En hastig ökning av antalet fall inom postnummer 16374 på Järvafältet skulle ha kunnat ligga till grund för lokal information. Personer med folkbokföringsadress inom postnumret hade kunnat nås med riktad information långt innan smittan hunnit sprida sig till tusentals personer.

Det är möjligt att bygga appar som använder information från databasen för att varna och sätta igång förebyggande arbete. Tiden från det att ett antal personer testar positivt tills det går ut varningar och riktlinjer om social distansering skulle minska från veckor till någon timme. Dessutom förbättras förutsättningarna för samhället att öppna verksamheter, vilket får positiva ekonomiska effekter. I grunden är det ju inte myndigheternas smittskyddsåtgärder som håller tillbaka ekonomin, utan människors okunskap om var smittan finns.