Ingen analyserar partiernas förslag ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 11 juni, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det slår mig att alla analyser av partiernas budgetförslag utgår från det statsfinansiella perspektivet. Journalister har givetvis ingen möjlighet att belysa det samhällsekonomiska perspektivet, och om de gjorde det skulle det ändå vara väldigt svårt att förklara för väljarna vari skillnaden består.

Skulle man använda ett samhällsekonomiskt perspektiv blir frågan som ställs inte vad ett förslag kostar staten, utan vad samhället går miste om när förslaget genomförs. Svaret på dessa frågor skiljer sig åt

Låt säga att parti X vill genomföra ett förslag som sänker inkomsten för individ A i samhället med 100 kronor och ökar inkomsten för individ B med 100 kronor. Förutsatt att förslaget genomförs som ett bidrag som finansieras med en skatt blir den statsfinansiella kostnaden 100 kronor då man måste beskatta person A med 100 kronor för att ge ett bidrag på 100 kronor till person B.

Den samhällsekonomiska kostnaden för förslaget kan vid första anblicken tyckas vara noll, då person A förlorar lika mycket som person B vinner. Problemet är att höjningen av person B:s skatt gör att hen arbetar mindre än vederbörande egentligen skulle vilja - om B fick behålla hela sin inkomst. Kostnaden för denna förlust brukar betecknas L (lambda) och kallas "marginal social cost of public funds". Vi kan anta att L är 0,4, vilket är ett rimligt estimat om skattesystemet fungerar smidigt i ett land.

Förenklat uttryckt kommer en bidragshöjning på 100 kronor att ha en samhällsekonomisk kostnad på 40 kronor, medan höjningen i den politiska debatten antas kosta 100 kronor.

Sedan kan vi undersöka effekten av att staten satsar 100 kronor på ett äventyrsbad. Precis som förut måste pengarna tas ut i form av skatt, vilket kostar 40 kronor per hundralapp. Men resurserna som används för att bygga äventyrsbadet måste i det här fallet också räknas in. Vi får därför en samhällsekonomisk kostnad på 140 kronor.

Redan här ser vi en intressant diskrepans mellan samhällets kostnader och statens. Trots att dessa båda utgifter budgetmässigt behandlas lika är den samhällsekonomiska kostnaden för att bygga äventyrsbadet mer än tre gånger så hög som kostnaden för att överföra hundra kronor från en individ till en annan.

För att det ska vara en bra idé att bygga äventyrsbadet måste nyttoökningen för medborgarna i stort vara minst 140 kronor. För att det ska vara en bra idé att överföra 100 kronor från en person till en annan behöver nyttoökningen av överföringen bara uppgå till 40 kronor.

Den skevhet som jag pekar på kan leda till systematiska felprioriteringar i politiken - felprioriteringar som kan bli väldigt kostsamma. Vi kan jämföra en satsning på Komvux som uppgår till tio miljarder med en höjning av barnbidraget med tio miljarder. Vilken satsning är mest effektiv, givet att de sociala effekterna av satsningarna är jämförbara (ett antagande)?

Höjningen av barnbidraget kostar L*10 miljarder=4 miljarder medan satsningen på Komvux kostar (1+L)*10 miljarder=14 miljarder. Samhällsekonomiskt är det ingen tvekan om var pengarna gör störst nytta. Men när finansminister Magdalena Andersson väger olika utgifter i sin budget ser hon två tänkbara utgifter som kostar 10 miljarder, men som ger samma nytta. Hon kanske väljer Komvuxsatsningen, trots att den är mer än tre gånger så dyr i förhållande till resultatet.

Vi skulle kunna stanna här och konstatera att transfereringar sannolikt underskattas som medel för att uppnå politiska mål. Samtidigt kan transfereringarna i sig orsaka samhällsekonomiska förluster genom att minska drivkrafterna för att arbeta. Och i det här avseendet är alla transfereringar inte lika.

Arbetslöshetsersättning får man på villkor att man inte arbetar. Den samhällsekonomiska negativa effekten av att höja ersättningen kan därför vara väldigt hög - säkert betydligt högre än variabeln L. Barnbidrag, däremot, får man därför att man har barn. De snedvridande effekterna av barnbidrag ligger därför närmare L. Det kanske till och med är bra att familjer skaffar barn.

Det som har hänt sedan 1960-talet är att barnbidraget tappat i ekonomiskt värde, medan andra bidrag och offentlig konsumtion tillkommit. Vi skulle kunna förklara utvecklingen med att politikerna har en felaktig bild av kostnaden för olika politiska åtgärder. Många av de bidrag som ersatt barnbidraget som konsumtionsstöd, exempelvis föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, skapar snedvridande effekter som barnbidraget inte har.

Genom att utvärdera partiernas budgetmotioner samhällsekonomiskt och inte statsfinansiellt skulle journalisterna kunna bidra till att skapa bättre politik. Visst, detta kräver för det första att journalisterna lär sig lite om nationalekonomi och att de förmår att förmedla den kunskapen till folket.

Det är säkert att hoppas på för mycket, men jag vill i alla fall dra mitt strå till stacken genom att peka på att alla utgifter inte kostar lika mycket. Vissa utgifter i statens budget är väldigt kostnadseffektiva, medan andra utgifter kostar betydligt mer än politikerna tror. Ett första steg vore måhända att göra en samhällsekonomisk statsbudget - där varje kostnadspost matchas med den faktiska samhällsekonomiska kostnaden för utgiften.

Kommer V att lägga ner sina röster?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu övergår uppdraget att bilda regering till Stefan Löfven . Därför blir det intressant att se om han skulle kunna få stöd för en regering bestående av S+C+L+MP. Till att börja med ser vi att en sådan regering samlar 167 mandat. Vi kan inte räkna med att Moderaterna och Kristdemokraterna stödjer en regering där Stefan Löfven är statsminister. Även en mittenregering behöver alltså passivt stöd av Vänsterpartiet . Det är sannolikt att V väljer att stödja en regering med Stefan Löfven som …

Läs mer!

Hur tänker L och C?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Många i det borgerliga lägret - speciellt de personer som innan valet förespråkade att en borgerlig regering skulle ta stöd av Sverigedemokraterna - har svårt att förstå varför Annie Lööf och Jan Björklund inte kan stödja en minoritetsregering med bara Moderaterna eller med Moderaterna och Kristdemokraterna. Jag har funderat över deras val och bevekelsegrunder och jag tror det är ganska enkelt. Partierna vill inte att det uppstår ett konservativt block vid sidan av det borgerliga och …

Läs mer!

Det blir ingen (M)inoritetsregering

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Liberalerna och Centern preliminärt säger nej till en minoritetsregering med Moderaterna och möjligen Kristdemokraterna . Jag förstår deras synpunkter. Att försöka bilda regering och på förhand utesluta det största och det tredje största partiet är i ett internationellt perspektiv ovanligt. Att Socialdemokraterna är en … Läs mer!

Förbannad över att Moderaterna griper makten

Den hälsosamme ekonomisten

Som Viktor Barth-Kron konstaterade "Det är alltid lika roligt när folk som är förbannade för att Moderaterna inte griper makten när den finns inom räckhåll blir förbannade när de faktiskt gör det". Personligen tror jag att den här dualiteten beror på att många inte kan inse att det finns andra som kan tycka lika illa om Sverigedemokraterna … Läs mer!

Årsta Golf får vara kvar

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Årsta Golf får vara kvar på Årstafältet . Brasklappen är att det måste vara inom ramen för antagen detaljplan. Detta är den första positiva effekten av maktskiftet i Stockholms stad - den blågröna alliansen . Från biologin i gymnasiet kommer jag ihåg arten Blågrönalger , en organism som är vanligt förekommande men … Läs mer!

Inflationen på 2,5 procent, räntan på -0,5

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att inflationen nu ligger på 2,5 procent. Det är inom ramen för Riksbankens inflationsmål och exklusive energipriserna är inflationen bara 1,5 procent. Vi kan därför vänta oss att Riksbanken börjar höja räntan från den extremt låga nivån -0,5 procent. Problemet är att ingen egentligen vet om en ränta på noll procent är mer eller … Läs mer!

Början till slutet för Saudiarabien?

Den hälsosamme ekonomisten

Att tillåta kvinnor att köra bil var sannolikt en skickligt iscensatt PR-kampanj för att öka Saudiarabiens acceptans i väst och framför allt USA. Mot bakgrund av all den positiva PR som landet försökt skaffa ter det sig absurt att saudierna tycks ha styckmördat en kritisk journalist inne på sitt eget konsulat i Istanbul . Det skulle kunna varit … Läs mer!

Höga räntor i Italien och USA

Den hälsosamme ekonomisten

Tioårsräntan i USA uppgår nu till 3,23 procent. Historiskt sett är detta inte en hög ränta, men jämfört med räntorna i EU är det en extremt hög nivå. Undantaget är väl Italien,  som nu har en ränta på 3,51 procent. Marknaden är med andra ord skoningslös mot populismen - historien visar att länder som tappat marknadens förtroende måste visa sig … Läs mer!

Ett kallt krig i Baltikum på två fronter

Den hälsosamme ekonomisten

Det blir allt lättare att se hur Sverige skulle kunna dras in i en konflikt med Ryssland . I det lettiska valet blev det Kreml-vänliga partiet Harmoni störst. Kombinationen av populism och nationalism (rysk sådan) kan bli explosiv. Om de krafter som försvarar Baltikums självständighet försvagas finns risk för att Ryssland kan slå in en kil … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Maila mig gärna, men använd skydd. Ladda ner min publika nyckel på https://api.protonmail.ch/pks/lookup?op=get&search=mattias.lundback@ekonomism.us

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.