Ingen analyserar partiernas förslag ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 11 juni, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det slår mig att alla analyser av partiernas budgetförslag utgår från det statsfinansiella perspektivet. Journalister har givetvis ingen möjlighet att belysa det samhällsekonomiska perspektivet, och om de gjorde det skulle det ändå vara väldigt svårt att förklara för väljarna vari skillnaden består.

Skulle man använda ett samhällsekonomiskt perspektiv blir frågan som ställs inte vad ett förslag kostar staten, utan vad samhället går miste om när förslaget genomförs. Svaret på dessa frågor skiljer sig åt

Låt säga att parti X vill genomföra ett förslag som sänker inkomsten för individ A i samhället med 100 kronor och ökar inkomsten för individ B med 100 kronor. Förutsatt att förslaget genomförs som ett bidrag som finansieras med en skatt blir den statsfinansiella kostnaden 100 kronor då man måste beskatta person A med 100 kronor för att ge ett bidrag på 100 kronor till person B.

Den samhällsekonomiska kostnaden för förslaget kan vid första anblicken tyckas vara noll, då person A förlorar lika mycket som person B vinner. Problemet är att höjningen av person B:s skatt gör att hen arbetar mindre än vederbörande egentligen skulle vilja - om B fick behålla hela sin inkomst. Kostnaden för denna förlust brukar betecknas L (lambda) och kallas "marginal social cost of public funds". Vi kan anta att L är 0,4, vilket är ett rimligt estimat om skattesystemet fungerar smidigt i ett land.

Förenklat uttryckt kommer en bidragshöjning på 100 kronor att ha en samhällsekonomisk kostnad på 40 kronor, medan höjningen i den politiska debatten antas kosta 100 kronor.

Sedan kan vi undersöka effekten av att staten satsar 100 kronor på ett äventyrsbad. Precis som förut måste pengarna tas ut i form av skatt, vilket kostar 40 kronor per hundralapp. Men resurserna som används för att bygga äventyrsbadet måste i det här fallet också räknas in. Vi får därför en samhällsekonomisk kostnad på 140 kronor.

Redan här ser vi en intressant diskrepans mellan samhällets kostnader och statens. Trots att dessa båda utgifter budgetmässigt behandlas lika är den samhällsekonomiska kostnaden för att bygga äventyrsbadet mer än tre gånger så hög som kostnaden för att överföra hundra kronor från en individ till en annan.

För att det ska vara en bra idé att bygga äventyrsbadet måste nyttoökningen för medborgarna i stort vara minst 140 kronor. För att det ska vara en bra idé att överföra 100 kronor från en person till en annan behöver nyttoökningen av överföringen bara uppgå till 40 kronor.

Den skevhet som jag pekar på kan leda till systematiska felprioriteringar i politiken - felprioriteringar som kan bli väldigt kostsamma. Vi kan jämföra en satsning på Komvux som uppgår till tio miljarder med en höjning av barnbidraget med tio miljarder. Vilken satsning är mest effektiv, givet att de sociala effekterna av satsningarna är jämförbara (ett antagande)?

Höjningen av barnbidraget kostar L*10 miljarder=4 miljarder medan satsningen på Komvux kostar (1+L)*10 miljarder=14 miljarder. Samhällsekonomiskt är det ingen tvekan om var pengarna gör störst nytta. Men när finansminister Magdalena Andersson väger olika utgifter i sin budget ser hon två tänkbara utgifter som kostar 10 miljarder, men som ger samma nytta. Hon kanske väljer Komvuxsatsningen, trots att den är mer än tre gånger så dyr i förhållande till resultatet.

Vi skulle kunna stanna här och konstatera att transfereringar sannolikt underskattas som medel för att uppnå politiska mål. Samtidigt kan transfereringarna i sig orsaka samhällsekonomiska förluster genom att minska drivkrafterna för att arbeta. Och i det här avseendet är alla transfereringar inte lika.

Arbetslöshetsersättning får man på villkor att man inte arbetar. Den samhällsekonomiska negativa effekten av att höja ersättningen kan därför vara väldigt hög - säkert betydligt högre än variabeln L. Barnbidrag, däremot, får man därför att man har barn. De snedvridande effekterna av barnbidrag ligger därför närmare L. Det kanske till och med är bra att familjer skaffar barn.

Det som har hänt sedan 1960-talet är att barnbidraget tappat i ekonomiskt värde, medan andra bidrag och offentlig konsumtion tillkommit. Vi skulle kunna förklara utvecklingen med att politikerna har en felaktig bild av kostnaden för olika politiska åtgärder. Många av de bidrag som ersatt barnbidraget som konsumtionsstöd, exempelvis föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, skapar snedvridande effekter som barnbidraget inte har.

Genom att utvärdera partiernas budgetmotioner samhällsekonomiskt och inte statsfinansiellt skulle journalisterna kunna bidra till att skapa bättre politik. Visst, detta kräver för det första att journalisterna lär sig lite om nationalekonomi och att de förmår att förmedla den kunskapen till folket.

Det är säkert att hoppas på för mycket, men jag vill i alla fall dra mitt strå till stacken genom att peka på att alla utgifter inte kostar lika mycket. Vissa utgifter i statens budget är väldigt kostnadseffektiva, medan andra utgifter kostar betydligt mer än politikerna tror. Ett första steg vore måhända att göra en samhällsekonomisk statsbudget - där varje kostnadspost matchas med den faktiska samhällsekonomiska kostnaden för utgiften.

comments powered by Disqus

Är Turkiets banker rökta nu?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I en analys tidigare i veckan noterade Goldman Sachs att en depreciering av den turkiska liran till mer än 7,1 per US-dollar skulle utradera de turkiska bankernas kapitalbuffertar. Liran passerade nyss 7,2, vilket får tolkas som att de turkiska bankerna är rätt rökta nu. Erdogan har gjort lite för att mildra oron på valutamarknaderna och Turkiet närmar sig något som får liknas vid en kris. Turkiska företag kommer att falla som käglor, även om spridningseffekterna nog får antas bli …

Läs mer!

Anders Borg kräver proaktiva politiker

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har upprepade gånger påpekat att valrörelsen 2018 borde handla om krisen . Nej, inte finanskrisen 2008 eller ens krisen 1992 utan den kris som kommer nästa mandatperiod. Hur politikerna handlar i denna kris är det enda viktiga - allt annat är kosmetik. Noterar nu att det finns en före detta politiker som är av samma uppfattning, nämligen Anders Borg . I ett långt facebookinlägg pekar han ut riskerna för svensk ekonomi. Möjligen tror han att vi klarar oss något längre än till 2019, men …

Läs mer!

Journalister bör läsa statistik

Den hälsosamme ekonomisten

Läser a rtikel på SvT med rubriken: "En procent av riksdagskandidaterna bor i särskilt utsatta områden" . "Det är väldigt tråkiga siffror att höra", säger Ahmed Abdirahman , grundare för Järvaveckan . Men som ekonomist känner jag omedelbart att det saknas något i artikeln.  Varför är det tråkiga siffror? Jo, det måste bero på att det … Läs mer!

Går det att fördriva invandringsfrågan med miljöfrågan?

Den hälsosamme ekonomisten

Medierna verkar närmast unisont lyfta fram teorin om koldioxidorsakad global uppvärmning i rapporteringen. Man funderar på var den frågan kom ifrån - är det den varma sommaren som fick väljarna att bli oroliga för klimatet och fick denna rädsla sedan medierna att börja skriva om klimatet i stället för Sverigedemokraterna -  som fram till för … Läs mer!

Skillnaden mellan USA och Turkiet

Den hälsosamme ekonomisten

Paul Krugman ger i New York Times en god överblick av Turkiets möjligheter. Det landet kan göra är att införa temporära restriktioner, exempelvis kapitalkontroller, i kombination med löften om en ansvarsfull framtida politik. Men som Krugman också konstaterar - det kommer inte att hända. Turkiet kommer med andra ord att hamna i stora … Läs mer!

Lyssna selektivt på de politiska partierna

Den hälsosamme ekonomisten

Detta är den tid då samtliga politiska partier publicerar rapporter om hur oansvariga de andra politiska partierna är. Även om jag är politiskt intresserad kommer jag att undvika ta del av dessa analyser. Skälet är enkelt - de politiska partiernas främsta intresse är inte att informera mig om hur verkligheten ser ut, det är att öka sitt eget … Läs mer!

Den som är satt i skuld är inte fri

Den hälsosamme ekonomisten

USA beklagar sig över att andra länder inte köper varor och tjänster som landet producerar. Men vad är egentligen orsak och verkan? Kan det vara så att USA producerar något som är betydligt mer attraktivt på världsmarknaden än bilar och sojabönor? Så är det. Bytesbalansens baksida är kapitalbalansen. När utländska aktörer köper amerikanska … Läs mer!

Nollränta är inte normen

Den hälsosamme ekonomisten

När man tar del av ekonomiska diskussioner får man ibland intryck av att nollräntan är normen och att högre räntor tillhör undantagen. Jag har därför roat mig med att sammanställa några viktigare länders tioårsräntor för att skapa en bild av hur det egentligen förhåller sig. Av bilden framgår att nollränta alls inte är normen - inte ens i Europa … Läs mer!

Journalisternas dåliga samvete lyfter klimatfrågan

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan 1800-talet har den globala temperaturen stigit med en grad celsius. Så börjar ofta den alltmer propagandistiska miljörapporteringen i etermedia. Sedan blir det betydligt svårare. Efter att vi fick satellitmätningar 1979 har man kunnat följa den globala temperaturens ökning. Och från 1979 till år 2000 ökade denna tveklöst. Det är det som har … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Maila mig gärna, men använd skydd. Ladda ner min publika nyckel på https://api.protonmail.ch/pks/lookup?op=get&search=mattias.lundback@ekonomism.us

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licensDetta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.