Ingen analyserar partiernas förslag ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 11 juni, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det slår mig att alla analyser av partiernas budgetförslag utgår från det statsfinansiella perspektivet. Journalister har givetvis ingen möjlighet att belysa det samhällsekonomiska perspektivet, och om de gjorde det skulle det ändå vara väldigt svårt att förklara för väljarna vari skillnaden består.

Skulle man använda ett samhällsekonomiskt perspektiv blir frågan som ställs inte vad ett förslag kostar staten, utan vad samhället går miste om när förslaget genomförs. Svaret på dessa frågor skiljer sig åt

Låt säga att parti X vill genomföra ett förslag som sänker inkomsten för individ A i samhället med 100 kronor och ökar inkomsten för individ B med 100 kronor. Förutsatt att förslaget genomförs som ett bidrag som finansieras med en skatt blir den statsfinansiella kostnaden 100 kronor då man måste beskatta person A med 100 kronor för att ge ett bidrag på 100 kronor till person B.

Den samhällsekonomiska kostnaden för förslaget kan vid första anblicken tyckas vara noll, då person A förlorar lika mycket som person B vinner. Problemet är att höjningen av person B:s skatt gör att hen arbetar mindre än vederbörande egentligen skulle vilja - om B fick behålla hela sin inkomst. Kostnaden för denna förlust brukar betecknas L (lambda) och kallas "marginal social cost of public funds". Vi kan anta att L är 0,4, vilket är ett rimligt estimat om skattesystemet fungerar smidigt i ett land.

Förenklat uttryckt kommer en bidragshöjning på 100 kronor att ha en samhällsekonomisk kostnad på 40 kronor, medan höjningen i den politiska debatten antas kosta 100 kronor.

Sedan kan vi undersöka effekten av att staten satsar 100 kronor på ett äventyrsbad. Precis som förut måste pengarna tas ut i form av skatt, vilket kostar 40 kronor per hundralapp. Men resurserna som används för att bygga äventyrsbadet måste i det här fallet också räknas in. Vi får därför en samhällsekonomisk kostnad på 140 kronor.

Redan här ser vi en intressant diskrepans mellan samhällets kostnader och statens. Trots att dessa båda utgifter budgetmässigt behandlas lika är den samhällsekonomiska kostnaden för att bygga äventyrsbadet mer än tre gånger så hög som kostnaden för att överföra hundra kronor från en individ till en annan.

För att det ska vara en bra idé att bygga äventyrsbadet måste nyttoökningen för medborgarna i stort vara minst 140 kronor. För att det ska vara en bra idé att överföra 100 kronor från en person till en annan behöver nyttoökningen av överföringen bara uppgå till 40 kronor.

Den skevhet som jag pekar på kan leda till systematiska felprioriteringar i politiken - felprioriteringar som kan bli väldigt kostsamma. Vi kan jämföra en satsning på Komvux som uppgår till tio miljarder med en höjning av barnbidraget med tio miljarder. Vilken satsning är mest effektiv, givet att de sociala effekterna av satsningarna är jämförbara (ett antagande)?

Höjningen av barnbidraget kostar L*10 miljarder=4 miljarder medan satsningen på Komvux kostar (1+L)*10 miljarder=14 miljarder. Samhällsekonomiskt är det ingen tvekan om var pengarna gör störst nytta. Men när finansminister Magdalena Andersson väger olika utgifter i sin budget ser hon två tänkbara utgifter som kostar 10 miljarder, men som ger samma nytta. Hon kanske väljer Komvuxsatsningen, trots att den är mer än tre gånger så dyr i förhållande till resultatet.

Vi skulle kunna stanna här och konstatera att transfereringar sannolikt underskattas som medel för att uppnå politiska mål. Samtidigt kan transfereringarna i sig orsaka samhällsekonomiska förluster genom att minska drivkrafterna för att arbeta. Och i det här avseendet är alla transfereringar inte lika.

Arbetslöshetsersättning får man på villkor att man inte arbetar. Den samhällsekonomiska negativa effekten av att höja ersättningen kan därför vara väldigt hög - säkert betydligt högre än variabeln L. Barnbidrag, däremot, får man därför att man har barn. De snedvridande effekterna av barnbidrag ligger därför närmare L. Det kanske till och med är bra att familjer skaffar barn.

Det som har hänt sedan 1960-talet är att barnbidraget tappat i ekonomiskt värde, medan andra bidrag och offentlig konsumtion tillkommit. Vi skulle kunna förklara utvecklingen med att politikerna har en felaktig bild av kostnaden för olika politiska åtgärder. Många av de bidrag som ersatt barnbidraget som konsumtionsstöd, exempelvis föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, skapar snedvridande effekter som barnbidraget inte har.

Genom att utvärdera partiernas budgetmotioner samhällsekonomiskt och inte statsfinansiellt skulle journalisterna kunna bidra till att skapa bättre politik. Visst, detta kräver för det första att journalisterna lär sig lite om nationalekonomi och att de förmår att förmedla den kunskapen till folket.

Det är säkert att hoppas på för mycket, men jag vill i alla fall dra mitt strå till stacken genom att peka på att alla utgifter inte kostar lika mycket. Vissa utgifter i statens budget är väldigt kostnadseffektiva, medan andra utgifter kostar betydligt mer än politikerna tror. Ett första steg vore måhända att göra en samhällsekonomisk statsbudget - där varje kostnadspost matchas med den faktiska samhällsekonomiska kostnaden för utgiften.

comments powered by Disqus

Axxonen går i konkurs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Bostadsutvecklaren Axxonen har nu gått i konkurs . Antagligen är det den första i en lång rad konkurser för liknande företag. Man kan även tro att företag som driver köpcentra kommer att få det tufft framöver, på grund av såväl övergången till e-handel som stigande räntor. De ekonomiska prognoserna tar dock ingen hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden. Den reduceras till "en risk" som är svår att kvantifiera i prognoser över framtiden. Det är något väldigt märkligt med de här …

Läs mer!

Låt förnuftet styra skolpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Tvåhundratusen elever står i kö till Internationella Engelska Skolan (IES). Detta anser regeringen är ett problem, och vill därför förbjuda etableringen av nya friskolor. Men man vill uppenbarligen inte tvinga IES att lägga ner, vilket hade varit logiskt då skillnaden i resultat mellan genomsnittliga kommunala skolor och IES är betydande. Genom att tvinga de 24 000 elever som i dag går på IES att byta till de kommunala skolor som har sämst resultat skulle den svenska skolan kunna bli …

Läs mer!

Ekonomin är som en bil utan bromsar

Den hälsosamme ekonomisten

Vi kan vara helt säkra på att det år 2021 inte kommer att se ut exakt som i Magdalena Anderssons prognos. Men vad är mest sannolikt? Ekonomiska nyckeltal fördelar sig över tid som alla andra stokastiska variabler - enligt någon approximativt normalfördelad fördelning. Samtidigt är variablerna korrelerade. Vissa kombinationer av ekonomiska … Läs mer!

Lägg ner FN:s råd för mänskliga rättigheter

Den hälsosamme ekonomisten

Mycket som Donald Trump gör är mindre bra. Ta handelskriget som nu blossat upp. Men att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter bör applåderas av alla demokrativänner. Det är ett råd som bildades 2006 och som USA anslöt sig till 2009.  Rådet har medlemmar som  Saudiarabien , Kina , Egypten , Kuba och Irak . Det känns en aning … Läs mer!

Den slutliga kampen mellan upphovsrätt och yttrandefrihet

Den hälsosamme ekonomisten

Det blir allt tydligare att det föreligger en grundläggande konflikt mellan upphovsrätt och yttrandefrihet. När AI klarar av att mixa om kunskap och skapa helt nya produkter kommer upphovsrätten i praktiken att antingen helt försvinna eller också förhindra allt nyskapande. I en värld där datorer fungerar likt mänskliga hjärnor - och allt kan mixas … Läs mer!

Ingen politiker vill diskutera den kommande krisen

Den hälsosamme ekonomisten

I maj 2018 var sysselsättningsgraden 68,5 procent. Det är en hög siffra, även om många kan bli förvirrade av att sysselsättningsgraden tidigare mättes för ålderskategorin 20-64. Skulle man mäta på samma sätt i dag ligger sysselsättningen på närmare 83 procent. Räknar vi bort de utrikes födda ligger sysselsättningsgraden sannolikt över 90 procent. … Läs mer!

Sverigedemokraternas krav på omröstning har stöd bland SD-väljare

Den hälsosamme ekonomisten

Jimmy Åkesson pläderar i en DI-intervju att Sverige ska lämna EU. Den som till äventyrs trodde att Sverigedemokraterna skulle gå att uppfostra och inlemma i det svenska etablissemanget kan ha räknat fel. Samtidigt är det ett vågspel - genom att plädera för ett utträde mobiliserar partiet helt andra krafter på motståndarsidan. Förmodlig… Läs mer!

Sverigedemokraterna vill bli arbetarklassens beskyddare

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnade till Stefan Löfvens tal under Järvaveckan . Jag tycker det är ett starkt tal han levererar, med ett försök att knyta samman frågan om etniskt betingat utanförskap med klassbaserat utanförskap. Om socialdemokraterna ska kunna gå framåt krävs att partiet lyckas etablera en konflikt där personer med utrikes bakgrund och arbetare står på … Läs mer!

EU:s länkskatt - ett futilt försök att hindra kunskap att spridas

Den hälsosamme ekonomisten

EU vill införa en skatt på vissa länkar. Jag är osäker på exakt hur många ord en länktext måste innehålla för att omfattas av regleringen, men det kan kanske handla om några meningar.  Det finns ett enkelt sätt att lösa problemet med länkskatt - nämligen att låta bli att länka till medier som publicerar material som är upphovsrättsskyddat. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.