Magdalena Andersson borde se om sitt eget hus

Magdalena Andersson kritiserar borgerliga Stockholms läns landsting för inköpet av strumpor som kostar 5 000 kronor paret. Vore jag henne skulle jag vara väldigt försiktig med att uttala mig om misslyckade upphandlingar. De statliga myndigheterna upphandlar också stora mängder varor och tjänster - inte alltid med lyckat resultat. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är till exempel ökända för sin inkompetens på området. Är det något som tror att det blivit bättre bara för att regeringen bytt färg?

Även regeringskansliet upphandlar varor och tjänster - för 900 miljoner kronor årligen. För regeringskansliet har Andersson - till skillnad från Stockholmslandstinget - ett direkt ansvar. Så låt det här bli början av en ingående granskning av regeringskansliets ramavtal. Leder avtalen till att staten får valuta för pengarna?

Anderssons höga tonläge inbjuder till en sådan granskning. Visst kan det vara jobbigt att i detalj studera alla dessa avtal och vad som i verkligheten har levererats. Men givande och väldigt intressant. Regeringskansliets ramavtal borde vara "state of the art" i offentlig upphandling. Om inte regeringskansliet lyckas handla upp de mest prisvärda varorna och tjänsterna, vem kan då göra det?

Kommentarer till detta inlägg