Hur selektiv är den selektiva välfärden?

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 20 april, 2017
Bild: 2017-04/dsc02572.jpg

Ett vanligt argument för selektiv välfärd och så kallad workfare är att färre blir bidragsberoende om rätten till bidrag prövas i varje enskilt fall. Om människor drar sig för att söka bidrag kommer staten inte att behöva betala ut lika mycket som om utbetalningen sker automatiskt.

I Sverige kan vi anta att stigmaeffekten är som störst för socialbidrag, näst störst för arbetslöshetsersättning och minst för sjukpenning. Socialbidragstagare var förr ett skällsord. Sedan bytte man namn på socialbidraget till försörjningsstöd. När även försörjningsstödsmottagare blev ett skällsord bytte man namn på försörjningsstödet till ekonomiskt bistånd.

Vilket i sin tur medförde risk för förväxling med U-landsbiståndet. U-land betydde för övrigt tidigare "underutvecklat land" - numera utvecklingsland.

Det är lite märkligt att staten å ena sidan genom att ständigt byta namn på socialbidraget vill minska stigmaeffekten - samtidigt som systemet till sin utformning snarare är konstruerat för att maximera stigmaeffekten. Varför skulle bidragstagarna annars tvingas "... gå till socialen"?

Hur effektiv är den här effekten? Faktum är att stigmaeffekten minskar utbetalningarna med ungefär 40 procent jämfört med om bidraget hade betalats ut helt automatiskt. Samtidigt uppgår administrationskostnaderna för det selektiva systemet till ungefär lika mycket, så nettoeffekten av försörjningsstödets selektiva konstruktion blir bara att ett antal socialsekreterare får sysselsättning.

Det offentliga sparar därmed i stort sett ingenting på att ha ett selektivt system i stället för ett helt automatiskt. I ett helautomatiskt system skulle rätten till socialbidrag prövas mot inkomsten och förmögenheten. Man kan spekulera i om ett helautomatiskt system på sikt skulle vara dyrare än dagens selektiva modell, men det går lika bra att argumentera för motsatsen.

Även arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen är i grunden selektiva. I sjukförsäkringen fungerar prövningen i dag förhållandevis väl och begränsar utbetalningarna. Så måste det vara i ett system där många har rätt till 90 procent av sin tidigare inkomst i ersättning (inklusive kollektivavtalade tilläggsförsäkringar). Arbetslöshetsförsäkringen är ett mellanting och fungerar allt bättre tack vare att ersättningsnivåerna med tiden sjunkit i reala termer.

Som ni vet är jag rätt skeptisk till konstruktionen av såväl socialbidraget som arbetslöshetsförsäkringen och menar att dessa system lika gärna skulle kunna slås ihop till ett gemensamt system. Men då skulle man givetvis inte tillämpa samma modell som i dag. Det går att bygga om den delen av trygghetssystemet så att marginaleffekterna blir lägre än i dag - det har jag skrivit om tidigare.

Sverige har ett relativt genomtänkt trygghetssystem, men det har med tiden blivit mindre generellt och mer selektivt. Detta tror jag på sikt är skadligt - speciellt när vi får en större spridning av kunskapsnivån i befolkningen. Vi har också ett förhållandevis gott politiskt klimat som gör det möjligt att föra en diskussion om hur välfärden bör se ut för att vi ska få ut mesta möjliga av skattepengarna. Låt oss ta vara på den möjligheten och diskutera lösningar som går lite utanför ramarna för den svenska modellen.

comments powered by Disqus

Det handlar om individen

Den hälsosamme ekonomisten
Principen om att människor ansvarar för sina handlingar är viktig att upprätthålla om vi vill att samhället ska fungera. Begår man ett brott är det rimligt att man får ett straff som överensstämmer … Läs mer!

Våra IT-system läcker som såll

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Datasäkerhet handlar om att göra systemen näst intill helt säkra, inte om att stoppa 99,9 procent av alla intrångsförsök. Problemet är att när man börjar närma sig den absoluta säkerheten stiger … Läs mer!

Intressanta förslag från Timbro

Den hälsosamme ekonomisten
Timbros nya rapport om tänkbara förändringar i relationen mellan staten och kommunerna är väldigt intressant läsning. Tanken att man skulle kunna växla inkomstutjämning mot kostnadsutjämning har aldrig fallit mig in, men så är det givetvis. Utjämningen är i dag uppdelad i en mellankommunal kostnadsutjämning och en inkomstutjämning. Precisionen … Läs mer!

Vilken intjäning?

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Moodys tror att bankerna i de länder som har haft den största uppgången av bopriserna kommer att kunna absorbera eventuella förluster inom ramen för intjäningen . Jo, det var just det - intjäningen. Tänk om det händer något med intjäningen samtidigt som bomarknaden går ner som en sufflé? Det som talar för ett sådant scenario är … Läs mer!
I den nationalekonomiska teorin kan man i analytiskt avseende behandla människor på olika sätt. Å ena sidan kan man betrakta dem som subjekt som agerar givet vissa ekonomiska incitament, å andra sidan kan man betrakta dem som objekt som man kan investera i. Det slår mig att teorin om mänskligt beslutsfattande behöver båda dessa element för att bli … Läs mer!

Med C9 kan man läsa datakunskap på Harvard

Den hälsosamme ekonomisten
Som vanligt på helgen kör jag igång C9. Vet inte hur många som använder detta verktyg för att skriva program, men jag börjar alltid där. C9, som finns på adressen www.c9.io är en molntjänst som gör det möjligt att skriva program i Ruby , PHP , Javascript , Python , C++ och många andra språk. C9 är ett sätt att starta en virtuell dator … Läs mer!

Snart lanserar Avanza bolån

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Avanza står i begrepp att lansera bolån . Räntan ska bli 1,29 procent för tre månader, vilket får sägas vara konkurrenskraftigt. Tror konkurrensen på bolånemarknaden kommer att intensifieras betydligt de kommande åren. Man ska inte utesluta att bankerna med tiden förlorar hela den här marknaden, eftersom de inte kan hålla lika … Läs mer!

Varför Apple Music låter bättre

Den hälsosamme ekonomisten
En artikel om ljudkvaliteten för några olika streamningtjänster fick mig att göra lite research. Chad Woodford hade lyssnat på tre olika stremingtjänster; Tidal , Spotify och Apple Music . Även om man ska ta alla slutsatser om ljud med en smula salt skulle det kunna ligga något i hans något märkliga slutsats - att Apple Music är den tjänst … Läs mer!

Myten om den säkra investeringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering. Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism