Hur selektiv är den selektiva välfärden?

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 20 april, 2017

Ett vanligt argument för selektiv välfärd och så kallad workfare är att färre blir bidragsberoende om rätten till bidrag prövas i varje enskilt fall. Om människor drar sig för att söka bidrag kommer staten inte att behöva betala ut lika mycket som om utbetalningen sker automatiskt.

I Sverige kan vi anta att stigmaeffekten är som störst för socialbidrag, näst störst för arbetslöshetsersättning och minst för sjukpenning. Socialbidragstagare var förr ett skällsord. Sedan bytte man namn på socialbidraget till försörjningsstöd. När även försörjningsstödsmottagare blev ett skällsord bytte man namn på försörjningsstödet till ekonomiskt bistånd.

Vilket i sin tur medförde risk för förväxling med U-landsbiståndet. U-land betydde för övrigt tidigare "underutvecklat land" - numera utvecklingsland.

Det är lite märkligt att staten å ena sidan genom att ständigt byta namn på socialbidraget vill minska stigmaeffekten - samtidigt som systemet till sin utformning snarare är konstruerat för att maximera stigmaeffekten. Varför skulle bidragstagarna annars tvingas "... gå till socialen"?

Hur effektiv är den här effekten? Faktum är att stigmaeffekten minskar utbetalningarna med ungefär 40 procent jämfört med om bidraget hade betalats ut helt automatiskt. Samtidigt uppgår administrationskostnaderna för det selektiva systemet till ungefär lika mycket, så nettoeffekten av försörjningsstödets selektiva konstruktion blir bara att ett antal socialsekreterare får sysselsättning.

Det offentliga sparar därmed i stort sett ingenting på att ha ett selektivt system i stället för ett helt automatiskt. I ett helautomatiskt system skulle rätten till socialbidrag prövas mot inkomsten och förmögenheten. Man kan spekulera i om ett helautomatiskt system på sikt skulle vara dyrare än dagens selektiva modell, men det går lika bra att argumentera för motsatsen.

Även arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen är i grunden selektiva. I sjukförsäkringen fungerar prövningen i dag förhållandevis väl och begränsar utbetalningarna. Så måste det vara i ett system där många har rätt till 90 procent av sin tidigare inkomst i ersättning (inklusive kollektivavtalade tilläggsförsäkringar). Arbetslöshetsförsäkringen är ett mellanting och fungerar allt bättre tack vare att ersättningsnivåerna med tiden sjunkit i reala termer.

Som ni vet är jag rätt skeptisk till konstruktionen av såväl socialbidraget som arbetslöshetsförsäkringen och menar att dessa system lika gärna skulle kunna slås ihop till ett gemensamt system. Men då skulle man givetvis inte tillämpa samma modell som i dag. Det går att bygga om den delen av trygghetssystemet så att marginaleffekterna blir lägre än i dag - det har jag skrivit om tidigare.

Sverige har ett relativt genomtänkt trygghetssystem, men det har med tiden blivit mindre generellt och mer selektivt. Detta tror jag på sikt är skadligt - speciellt när vi får en större spridning av kunskapsnivån i befolkningen. Vi har också ett förhållandevis gott politiskt klimat som gör det möjligt att föra en diskussion om hur välfärden bör se ut för att vi ska få ut mesta möjliga av skattepengarna. Låt oss ta vara på den möjligheten och diskutera lösningar som går lite utanför ramarna för den svenska modellen.

comments powered by Disqus

Obligationsräntan snart tre procent

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Avkastningen på amerikanska statsobligationer är på väg att passera en viktig psykologisk gräns. I dag uppnåddes 2,92 procent, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen. Både högre inflationsförväntningar och förväntningar om högre tillväxt ligger bakom uppgången. Det ska bli intressant att se vad som händer när treprocentsnivån passeras. Såväl politiker som marknader är ovana vid att hantera inflation efter mer än tjugo år med minimala prisökningar. Det är inte bara i USA som …

Läs mer!

Sveriges största aluminiumsmältverk hotas av nedläggning

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Till min stora förvåning noterar jag att ett större svenskt företag riskerar att drabbas hårt av sanktionerna mot Ryssland . Det rör sig om Kubal,  som ägs av det ryska företaget Rusal . Verksamheten har inte varit speciellt lönsam, men nu verkar det som om krisen slagit till på allvar. Bland oss infödingar är företaget mer känt som Gränges Aluminium , men togs över av Rusal 2007. Läget blir inte bättre av att företaget nyligen slängdes ut ur Nordpool och därmed inte längre får köpa …

Läs mer!

Oproportionellt införa ny myndighetsprövning för några tusen arbetstagare

Den hälsosamme ekonomisten

Att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring kraftigt i ett läge då det råder brist på nästan all arbetskraft är inte jättebegåvat. Många är högkvalificerade specialister som nu kommer att tvingas genomgå en tidsödande behovsprövning.  Löfven räknar säkert med att kunna göra upp med Sverigedemokraterna i riksdagen, men jag är inte … Läs mer!

De små stegen åt fel håll

Den hälsosamme ekonomisten

Det är sällan ett politiskt beslut som avgör ett lands framtid. Det tas ständigt beslut när politikerna väljer väg i små sakfrågor som kan tyckas obetydliga. Men det är de små besluten som med tiden formar ramarna för ekonomin. Det är de små besluten som avgör om det lönar sig att arbeta eller inte. Under Alliansregeringen 2006-2010 fattades … Läs mer!

Löneglidning - vänj er vid ordet

Den hälsosamme ekonomisten

Löneglidning - vänj er vid ordet. Det råder påtaglig arbetskraftsbrist inom breda sektorer och vi väntar oss en huggsexa om arbetskraften framöver. Somliga frågar sig varför det ännu inte hänt? Förklaringarna kan vara allt från demografiska förskjutningar - där personer med hög lön gått i pension i stor utsträckning och ersatts med ungdomar som … Läs mer!

Svårt att styra med dubbla budskap

Den hälsosamme ekonomisten

Annika Strandhälls insats i Agenda i går illustrerar svårigheten att styra med dubbla budskap. Strandhälls budskap till väljarna är att det ska bli lättare att få sjukpenning, ordern till Försäkringskassan är att myndigheten ska göra det  svårare  att få sjukpenning. Det fungerar ett tag. Men en dag kolliderar budskapen med varandra. … Läs mer!

Regeringen misslyckas med både arbetslöshet och överskottsmål

Den hälsosamme ekonomisten

Det är onekligen en prestation av regeringen att missa sitt reviderade överskottsmål om att det strukturella överskottet i de offentliga finanserna ska uppgå till minst 0,3 procent. I alla fall enligt Konjunkturinstitutet,  som är regeringens expertmyndighet. Inte heller Ekonomistyrningsverket tror att målet uppnås. Som ni kanske minns sänkte … Läs mer!

Hack for Sweden driver utvecklingen framåt

Den hälsosamme ekonomisten

Besökte Hack for Sweden i dag och kan konstatera att det börjar bli en institution. Många kreativa programmerare samlas för att använda öppna data under en helg - de har bara drygt två dagar på sig för att ta fram en fungerande lösning. Jag vet inte riktigt hur reglerna ser ut, men den applikation som jag tyckte såg mest innovativ ut var … Läs mer!

Syrien sköt inte ner några robotar

Den hälsosamme ekonomisten

Läser uppgifter om att si och så många robotar skjutits ner av Syrien . Det förefaller dock ytterst osannolikt att Syrien skjutit ner ens en enda robot - och detta av flera skäl. För det första har den syriska armén bara tillgång till medeltida luftvärn, med vilket det inte går att träffa en modern kryssningsrobot - om man inte har extremt mycket … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism