Fungerar paternalismen?

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 9 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är det så enkelt att socialister tror på paternalism och borgerliga på frihet? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Även i det borgerliga lägret finns ett motstånd mot kravlösa bidrag och en förkärlek för krav på motprestation.

Att erbjuda ett konstruerat arbete i stället för ett kravlöst bidrag är emellertid inte självklart en liberal politik. Om vi tror på människor borde vi tro att de själva kan använda sin tid för att förbättra sin situation och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Att låsa in en arbetslös i FAS 3 eller i en extratjänst innebär att tid som kunde ha använts för att utveckla humankapitalet i värsta fall slösas bort på konstruerade jobb.

Extratjänsterna subventioneras till hundra procent av staten. Dessutom får kommunerna ett handledarstöd. Åsså slipper de betala ut socialbidrag. Fast den som satt sig in i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar inser förvisso att socialbidraget inte kostar så mycket för kommunerna som de tror. Dock ser det bättre ut och socialbidraget skapar dessutom fattigdomsfällor.

Emellertid blir även extratjänsterna en fälla. Somliga kommuner har varit så ivriga att vara regeringen till lags att de tillsatt extratjänsterna utan att ha några arbetsuppgifter.

Man kan argumentera för att extratjänsterna förhindrar att de arbetslösa slår dank. Men tror man att de skulle göra det förutan aktiva åtgärder?

Det skulle vara intressant att studera vad människor i allmänhet gör när de får arbetsfri inkomst. Gör de något bra för pengarna, eller inte? Finlands basinkomstförsök är ett försök att undersöka detta. Emellertid tror jag hela experimentet faller på Hawthorneeffekten - det kommer aldrig gå att veta om de arbetslösas agerande beror på inkomsttillskottet eller på att de uppmärksammas i ett stort experiment. Jag tror den senare effekten är större.

Men hur skulle man då kunna gå tillväga för att studera hur arbetsfri inkomst används? Jag tror det skulle vara enklare att titta på hur människor som vinner pengar på lotterier beter sig. Det ger en indikation på om det är bra eller dåligt för samhällsekonomin att dela ut pengar. Arbetar de mer eller mindre och hur utvecklas deras liv på sikt?

Intressant nog har bland annat Robert Östling och Erik Lindqvist nyligen (2015) publicerat en sådan studie i NBER:s uppsatsserie. Siffrorna antyder att inkomsteffekten uppgår till tio procent av vinsten. Det innebär att en arbetsfri inkomst på 10 000 kronor i månaden leder till att en person minskar sina arbetsinkomster med 1 000 kronor före skatt. Vad de gör i övrigt framgår dock inte av just denna studie.

Detta måste förstås ställas mot att en höjning av den arbetsfria inkomsten kan bidra till att reducera marginaleffekterna i bland annat det ekonomiska biståndet - där marginaleffekten kan uppgå till nära hundra procent. Kan det förmodat ökade arbetsutbud som de minskade marginaleffekterna ger motivera att man man via inkomsteffekten får ett minskat arbetsutbud för alla?

Min personliga uppfattning är att barnbidraget är det närmaste klumpsummeinkomst som man bör hamna. Man kan införa basinkomst, men denna bör i så fall avräknas mot arbetsinkomster - som en negativ inkomstskatt. Andelen personer som är bidragsförsörjda är i dag 13-14 procent och det är där man kan minska marginaleffekterna. Om systemet ska vara någorlunda balanserat arbetsutbudsmässigt måste basinkomsten vara avräknad långt under den nivå där de flesta heltidsinkomster finns.

Med barnbidraget finns ytterligare en avvägning. Familjestöden påverkar även nativiteten och föräldrapenningen har en starkt negativ effekt på arbetsutbudet. Att flytta pengar från föräldrapenningen till barnbidraget lär därför ha en positiv effekt på arbetsutbudet. Både föräldrapenning och barnbidrag har nämligen inkomsteffekter, men föräldrapenningen har större substitutionseffekt då man inte kan arbeta och ha föräldrapenning samtidigt.

Koldioxidfokuseringen skadar miljön

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Preems tänkta utbyggnad i Lysekil är pricipiellt intressant eftersom det illustrerar att bättre miljö kan kräva ökade koldioxidutsläpp. Koldioxid är som bekant ingen förorening, utan en naturlig del i växternas fotosyntes. Mer koldioxid innebär bättre förutsättningar för växtligheten och därmed en grönare planet. Meningarna är delade om huruvida mänskliga utsläpp av koldioxid utgör ett hot. Det kan vara så, men utvecklingen så här långt tyder på att det krävs minst en tredubbling av …

Läs mer!

USA skadar sina egna framgångsrika företag

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Så noterar vi en begynnande handelspolitisk osämja mellan Indien och USA . Konsekvensen kan bli att amerikanska företag som Amazon och Flipcart får svårt att etablera sig där. Det är intressant att många av de största amerikanska företagen är beroende av skalfördelar. Deras teknik är ofta både möjlig och tillåten att kopiera, så om de inte etablerar sig i ett land finns det alternativ. I Sverige möter Amazon hård konkurrens av exempelvis Zalando och andra e-handelsföretag, …

Läs mer!

Den svenska synen på hemundervisning intressant

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnar på Godmorgon Världen som tar upp den svenska restriktiva inställningen till hemundervisning. Har tidigare ställt frågan om huruvida skolans uppgift är att lära ut kunskap eller om det är att skapa social sammanhållning . Själv tror jag att syftet alltid varit det senare. Och det gör att man ställer sig frågan hur staten kan tillåta ett … Läs mer!

Spanska La Liga hackade 10 miljoner mobiltelefoner

Den hälsosamme ekonomisten

Spanska La Liga har hackat 10 miljoner mobiltelefoner via en app . Syftet var att genom telefonernas mikrofon lyssna på sportutsändningar och sedan via telefonernas geopositioneringsfunktion ta reda på var någonstans fotbollsmatcher sänds olagligt. Nu har La Liga fått böta 250 000 euro för tilltaget, som lagförts av spanska datainspektionen… Läs mer!

Extremt få svenskar är bidragsberoende

Den hälsosamme ekonomisten

De senaste siffrorna för utanförskapet eller bidragsberoendet kom precis in från SCB. Vi kan glädja oss åt nya rekord. Man ska förstås aldrig jämföra olika månader så jag jämför med maj månad 2006. Då var 1 043 633 helårspersoner beroende av ersättningar och bidrag för sin försörjning. I maj 2019 var motsvarande siffra 723 852.  Det är ett … Läs mer!

Besöker rangen på Ågesta GK

Den hälsosamme ekonomisten

Har tagit en tur till Ågesta Golfklubb och slagit iväg några bollar på rangen. Fungerar rätt bra, trots jag inte spelat så mycket. Nu sitter jag i golfrestaurangen, tar en latte och kollar hur man enklast monterar en cykelhållare på en bilpoolsbil - om man får. Jag har mailat Sunfleet och frågat hur man kan lösa saken. Tydligen finns det … Läs mer!

Så sparar vi 100 miljarder i offentlig sektor

Den hälsosamme ekonomisten

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterade nyligen att ökande demografiska behov innebär att de offentliga utgifterna måste öka med 100 miljarder i reala termer de kommande tio åren. Den primära metoden för att möta dessa utmaningar blir som brukligt att höja skatten. Danderyd tvingades nyligen bita i det sura äpplet och kommer framgent att … Läs mer!

Till molnet och tillbaka igen

Den hälsosamme ekonomisten

Är lite obeslutsam angående var bloggen ska ligga. För tillfället ligger den på en virtuell server hos Google - en så kallad Compute engine . Det är en server som är väldigt snabb, men också hyfsat dyr. Egentligen onödigt då jag har en snabb server hemma i lägenheten som jag lika gärna kan använda. Äger också en Synology NAS av typen 1515+. … Läs mer!

Slack värderas till 17 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Slack värderas till 17 miljarder. Det är väldigt mycket pengar för lite programkod. Betänk att man för den summan kan få 25 JAS-plan. Nu är Slack förstås en bra produkt, den bästa i sitt slag, och det är detta som värderas. Hade Slack varit näst bäst hade det varit värt 200 miljoner och hade det varit tionde bästa lösningen hade … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism