Frihandel behöver inte vara en affärsuppgörelse

Den hälsosamme ekonomisten, fredag 27 januari, 2017
Bild: 2017-01/dsc01100.jpg

I dag rekommenderar jag Frihandelsbloggen där Magnus Nilsson skriver om den ensidiga frihandeln. Han konstaterar visserligen att frihandelsavtal även handlar om reger om hur produkter ska se ut, men att detta inte hindrar länder att idka ensidig frihandel.

Ensidig frihandel - att strunta i att andra länder lägger på tullar och försöker påverka terms of trade - är ett politiskt alternativ till dagens affärsuppgörelser som ofta styrs av särintressen.

Donald Trump är kanske den främsta representanten för synen på handel som en affärsuppgörelse. Lite avslöjande är det då han tror att Mexiko ska tvingas betala för muren genom att USA lägger en skatt på mexikanska varor. Skrämmande, skulle andra säga. Att han inte förstår grundläggande handelspolitiska samband - sådant som lärs ut på A-kursen i nationalekonomi.

Fördelen med stora handelsunioner som EU är att man ensar tekniska bestämmelser så att dessa inte utgör ett hinder för export och import. Nackdelen är att handelspolitiken i större utsträckning blir en bilateral dragkamp. Rent ekonomiskt ter det sig som bättre att endast ett land ägnar sig åt protektionism och att alla andra länder tar reglerna som givna. Med två handelsblock riskerar vi att få en ond spiral där man hämnas varandras oförrätter.

När Trump föreslår en generell tull på 20 procent mot Mexiko visar det att han inte förstått att det finns mer sofistikerade sätt att djävlas med sina handelspartners. Tullar är till exempel i regel högre för förädlade varor än för råvaror. Syftet är att gynna inhemst produktion. Tyvärr lär han väl ha någon ekonom i sin stab som talar om detta för honom.

Paul Krugman förklarade varför USA som stort frihandelområde kan ha en påtaglig fördel framför resten av världen

"Using the simple model above, he argues that in the absence of trade, consumer welfare will be highest in the region with the largest labor force. This is so because with Dixit-Stiglitz preferences, as seen above, the real wage w/p depends positively on the number of products n, which is greater in the region with the largest labor force. There will thus be a tendency for labor to migrate to the region that happens to have the largest labor force, and thereby the greatest variety of products, at the outset. This mechanism gives rise to a cumulative process, resulting in concentration and urbanization."

Det är dessa villkor som EU försöker efterlikna - med större eller mindre framgång.

Att lägga tull på mexikanska varor är vansinnigt av flera skäl. Det viktigaste skälet är att Mexiko exporterar relativt oförädlade produkter till USA. Om man stryper tillgången till insatsvaror för amerikansk industri blir effekten att USA förlorar i konkurrenskraft i förhållande till EU och Kina. Även EU bedriver en högst kontraproduktiv handelspolitik på vissa områden. Att lägga tullar på kinesiska solceller i ett läge då EU behöver billig energi för att locka till sig företag är så dumt att klockorna stannar - nästan i klass med Trumps tullförslag.

Handelspolitiska strider utkämpas i regel mellan likvärdiga parter och det finns ett skäl till att det är så. Det är bara EU och Kina som kan utmana USA:s position när det gäller varor och tjänster med högt förädlingsvärde. Trump skulle kunna förstärka banden mellan EU och USA för att på det sättet skapa ett område med en arbetskraft som närmar sig Kinas. Men det verkar som om han betraktar USA med 324 miljoner invånare som stort nog.

Det är en chanstagning. USA har många komparativa fördelar - där jag tror att språket är det viktigaste. Men det är enbart vissa delar av USA som utvecklas - företrädesvis på öst- och västkusten. Informationstekniken är till sin natur sådan att geografiska avstånd inte behöver förhindra samarbete. Enligt Krugmans teori borde eventuella handelshinder användas för att skydda Silicon Walley och Bostonområdet från konkurrens.

Men då IT-sektorn har en helt annan produktionsstruktur än varuindustrin skulle han i så fall behöva lägga tullar på samarbete mellan människor - och inte bara på transport av varor. Han skulle behöva införa gränskontroller för virtuell migration. Det låter sig inte göra om han samtidigt vill ha möjlighet att exportera IT-produkterna till Europa, som trots allt utgör en större marknad än USA. 

EU har dessutom en rad betänkligheter inför att låta amerikanska företag hantera EU-medborgarnas personuppgifter - med tanke på Edward Snowdens avslöjanden. En kylig relation mellan USA och EU kommer inte att underlätta den hanteringen och kan komma att skapa problem för USA att behålla sina IT-jättar - Google, Facebook och Microsoft - i landet. Till detta bör läggas en eftersatt IT-infrastruktur, bristande respekt för nätneutraliteten och osäkerhet om juridiska villkor.

Det kostar att vara oförutsägbar. Jag tror att Donald Trump kommer att få betala dyrt för sin impulsivitet och kortsiktighet om han fortsätter på den inslagna vägen. Att vara ledare för världens mäktigaste land är inte som att vara chef för Fastighetsverket.

comments powered by Disqus

Det handlar om individen

Den hälsosamme ekonomisten
Principen om att människor ansvarar för sina handlingar är viktig att upprätthålla om vi vill att samhället ska fungera. Begår man ett brott är det rimligt att man får ett straff som överensstämmer … Läs mer!

Våra IT-system läcker som såll

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Datasäkerhet handlar om att göra systemen näst intill helt säkra, inte om att stoppa 99,9 procent av alla intrångsförsök. Problemet är att när man börjar närma sig den absoluta säkerheten stiger … Läs mer!

Intressanta förslag från Timbro

Den hälsosamme ekonomisten
Timbros nya rapport om tänkbara förändringar i relationen mellan staten och kommunerna är väldigt intressant läsning. Tanken att man skulle kunna växla inkomstutjämning mot kostnadsutjämning har aldrig fallit mig in, men så är det givetvis. Utjämningen är i dag uppdelad i en mellankommunal kostnadsutjämning och en inkomstutjämning. Precisionen … Läs mer!

Vilken intjäning?

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Moodys tror att bankerna i de länder som har haft den största uppgången av bopriserna kommer att kunna absorbera eventuella förluster inom ramen för intjäningen . Jo, det var just det - intjäningen. Tänk om det händer något med intjäningen samtidigt som bomarknaden går ner som en sufflé? Det som talar för ett sådant scenario är … Läs mer!
I den nationalekonomiska teorin kan man i analytiskt avseende behandla människor på olika sätt. Å ena sidan kan man betrakta dem som subjekt som agerar givet vissa ekonomiska incitament, å andra sidan kan man betrakta dem som objekt som man kan investera i. Det slår mig att teorin om mänskligt beslutsfattande behöver båda dessa element för att bli … Läs mer!

Med C9 kan man läsa datakunskap på Harvard

Den hälsosamme ekonomisten
Som vanligt på helgen kör jag igång C9. Vet inte hur många som använder detta verktyg för att skriva program, men jag börjar alltid där. C9, som finns på adressen www.c9.io är en molntjänst som gör det möjligt att skriva program i Ruby , PHP , Javascript , Python , C++ och många andra språk. C9 är ett sätt att starta en virtuell dator … Läs mer!

Snart lanserar Avanza bolån

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Avanza står i begrepp att lansera bolån . Räntan ska bli 1,29 procent för tre månader, vilket får sägas vara konkurrenskraftigt. Tror konkurrensen på bolånemarknaden kommer att intensifieras betydligt de kommande åren. Man ska inte utesluta att bankerna med tiden förlorar hela den här marknaden, eftersom de inte kan hålla lika … Läs mer!

Varför Apple Music låter bättre

Den hälsosamme ekonomisten
En artikel om ljudkvaliteten för några olika streamningtjänster fick mig att göra lite research. Chad Woodford hade lyssnat på tre olika stremingtjänster; Tidal , Spotify och Apple Music . Även om man ska ta alla slutsatser om ljud med en smula salt skulle det kunna ligga något i hans något märkliga slutsats - att Apple Music är den tjänst … Läs mer!

Myten om den säkra investeringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering. Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism