Folkhälsomyndigheten och genusperspektivet

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 13 August, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är det bara jag som tycker det skulle vara väldigt intressant att analysera beslutsfattandet på Folkhälsomyndigheten ur ett genusperspektiv? Hur kommer det sig att ledningen på Avdelningen för folkhälsoanalys och dataanalys helt plötsligt styrdes av ett killgäng som bekräftade varandras hypoteser? Varför var det nödvändigt att inkorporera Johan Gisecke i gänget, trots att myndigheten hade väl så kompetenta epidemiologer som AnnaSara Carnahan?

Jag tror orsaken var psykologisk och att genusperspektivet i detta fall tillför ovanligt mycket. För det första inser man hur mycket stress som ledningen, och då framför allt Anders Tegnell, måste ha varit utsatt för. Men det allra mest stressande måste ha varit att inte ha något ledarskap och inte någon färdväg.

"Gör som ni tycker är bäst" kan i många fall vara ett budskap från chefen som stimulerar kreativitet och nya hypoteser. Men när landet står inför en allvarlig epidemi är inte risktagande och killgissningar det som behövs mest. 

Ända skickade både regeringen och generaldirektören just detta budskap. Råttan på repet - någonstans i organisationen måste strategin fastställas. Myndighetens erfarna epidemiologer gav helt enkelt inte några tydliga svar - av det enkla skälet att det inte fanns några svar att ge. Ingen visste i februari hur pandemin skulle utvecklas, hur många som skulle bli smittade och hur många som skulle avlida.

Kanske har män särskilt svårt att leva med osäkerhet? Möter man ett rovdjur på savannen måste man snabbt besluta om man ska slåss eller fly. Det finns inte tid att fundera över rovdjurets egenskaper, man måste göra *något*. Och kanske har män därför särskilt svårt att acceptera svaret - "vänta och se".

Så, i brist på konkreta förslag omformades ledargruppen till en mer exekutiv skara. In kom Johan Gisecke med hypotesen om "den osynliga pandemin". Ut åkte hälsoekonomer och epidemiologer med en mer avvaktande attityd. Viruset kommer att sprida sig som en influensa, det är oerhört smittsamt och alla kommer att bli smittade inom några månader.

Att förändra uppfattningen när man väl valt strategi är svårt. Om man bestämt sig för att fly är det rationellt att fortsätta, har man bestämt sig för att slåss kan man inte sedan helt plötsligt försöka fly i stället. För att gruppen ska fungera måste det finnas en gemensam strategi - även om den strategin bygger på felaktiga förutsättningar.

Jämför man Johan Giseckes tvärsäkra uttalanden i media med AnnaSara Carnahans resonerande blir kontrasten oerhört stor. Båda två vill försvara sin myndighet och den strategi som valts, men medan Gisecke pratar om att nittionio procent inte kommer att märka av viruset har Carnahan ett mer öppet resonemang.

I Lancet skriver Gisecke:

"PCR testing and some straightforward assumptions indicate that, as of April 29, 2020, more than half a million people in Stockholm county, Sweden, which is about 20–25% of the population, have been infected (Hansson D, Swedish Public Health Agency, personal communication). 98–99% of these people are probably unaware or uncertain of having had the infection; they either had symptoms that were severe, but not severe enough for them to go to a hospital and get tested, or no symptoms at all. Serology testing is now supporting these assumptions."

Myndighetens ordinarie epidemiologer är dock betydligt mer försiktiga. Ett exempel är den här intervjun i Dagens Industri där Carnahan uttalar sig:

- Har du som epidemiolog någon uppfattning om det rimliga i att stänga fabriker och restauranger för att minska hälsoskadorna av coronaviruset, och hur mycket skillnad det kan göra?

- Nej, jag ska väl inte uttala mig överlag. Men jag vill tillägga till den argumentationen att det här är ett nytt virus. Det är inte bara att det inte finns ett vaccin, utan även att alla är mottagliga mot viruset, så epidemin går inte att jämföra med en säsongsinfluensa.

Jag tror att både Gisecke och Carnahan vid det laget började misstänka att några 20-25 procent av befolkningen inte hade blivit infekterade. Det hindrade dock inte att myndighetens ledning, åtminstone fram till början av juni, lade upp strategin på basis av denna hypotes - detta trots att det under minst en och en halv månad dykt upp otaliga tecken på att viruset inte var så smittsamt. Redan den 23 april presenterades mätningarna av seropositivitet från New York - mätningar som borde ha lett till att Giseckehypotesen om den "osynliga pandemin" en gång för alla lades på sophögen.

Under tiden hade värdefull tid som kunde ha använts för att förbättra testningen i stället använts för att rita diagram där Covid-19 jämförs med säsongsinfluensan. I dag vet vi att Covid-19 är ungefär tio gånger så dödlig som säsongsinfluensan, men alls inte lika smittsam.

Man kan fundera på hur epidemin hade tacklats om myndigheten hade låtit befintliga epidemiologer lägga upp strategin. Jag tror att man hade agerat mer konservativt. I stället för att välja väg hade man nog hållit flera olika vägar öppna. Jag tror dock inte att utfallet hade blivit så mycket annorlunda. Som jag konstaterat tidigare - tankarna om flockimmunitet dök upp långt efter att man konstaterat att viruset spridits i landet. De mail som Emanuel Karlsten begärt ut skickades när Sverige redan var nersmittat. Även om man kan vara kritisk mot tankarna om flockimmunitet var teorin en efterhandskonstruktion.

Att 6000 personer avlidit av Coronaviruset är *inte* ett resultat av att Folkhälsomyndigheten valde en flockimmunitetsstrategi - om man nu gjorde det. De avgörande misstagen begicks långt tidigare - innan Johan Gisecke kom in i bilden. I värsta fall kan tankarna ha fördröjt bekämpningen av viruset.

Långsam uppskalning av testning, en liberal syn på hur man skulle behandla italienresenärerna och olämpliga rekommendationer får betraktas som de avgörande missgreppen. Orsaken till att det gick så illa tror jag kan härledas till det svaga ledarskap som jag skrev om i inledningen. Gisecke, flockimmuniteten och genusperspektivet är bara intressanta detaljer som kan förklara myndighetens agerande efter att man insett att allt gått åt skogen.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism