Fler AMS-kurser är knappast svaret på integrationsutmaningen

Den hälsosamme ekonomisten, onsdag 11 oktober, 2017
Bild: 2017-10/dsc01824.jpg

För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel SuhonenDN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton, som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit.

Tankesmedjan Katalys menar att Sverige alls inte lyckas så dåligt med integrationen - om man mäter i absoluta tal. Eftersom sysselsättningen bland inrikes födda är hög i vårt land blir det svårt för utrikes födda att uppnå en lika hög sysselsättningsgrad som svenskar. Därför blir också gapet mellan svenskar och invandrare större här.

Jag skulle vilja vända på saken och ställa frågan om varför utrikes födda alls har lägre sysselsättningsgrad än svenskar? Det normala borde vara att de har högre sysselsättningsgrad. Skälet är att arbetstid är ett val mellan fritid och arbete. I rika länder tenderar människor att arbeta färre timmar än i fattiga. Grekland har till exempel betydligt högre årsarbetstid än Sverige och detta mönster är stabilt över rum och tid. Har de ont om pengar byter människor sin fritid mot pengar - om de kan.

Men hur kommer det sig då att en person som förmodligen skulle ha arbetat 2300 timmar om året i Syrien i genomsnitt bara kommer att arbeta 1300 timmar i Sverige? I genomsnitt, alltså. För när man tittar närmare på siffrorna visar det sig att de utrikes födda som arbetar ofta arbetar mer än svenskfödda. Detta är helt i enlighet med ekonomisk teori, har man en mindre förmåga att tjäna pengar - alltså en lägre timlön - måste man arbeta fler timmar. Och utrikes födda väljer mycket riktigt att arbeta fler timmar - om de hittar ett jobb.

Femton procent av den inrikes födda befolkningen jobbar lång heltid, medan bara elva procent av den utrikesfödda befolkningen från länder med låg eller medelhög HDI gör det. Förklaringen kan vara att utrikes födda måste jobba fler timmar för att komma upp i samma levnadsstandard. Eftersom medellönen för denna grupp är nästan 100 000 kronor lägre per år krävs det ganska många timmar för att nå upp till samma levnadsstandard som en genomsnittlig svenskfödd har.

Det går att dekomponera skillnaden mellan utrikes födda och svenskar i två delar. Dels en sysselsättningsfaktor, dels en timlönefaktor. Inkomstskillnaden mellan utrikes födda och svenskar beror nämligen både på att utrikes födda har lägre timlön och att de arbetar färre timmar i snitt.

På samma sätt kan vi dekomponera åtgärder för att utjämna gapet mellan svenskar och invandrare i två typer. Dels åtgärder som syftar till att höja de utrikes föddas inkomst per arbetad timme, dels åtgärder som syftar till att höja antalet timmar som de arbetar. Till den första kategorin räknas svenska för invandrare och olika utbildningsinsatser. Till den andra kategorin räknas åtgärder som gör det lönsamt för de utrikes födda att ta steget ut på arbetsmarknaden, som lägre marginaleffekter i skatte- och bidragssystem.

Den som inte tror att den sistnämnda kategorin åtgärder skulle kunna fungera bör fråga sig varför den genomsnittliga arbetstiden sjunker på vägen till Sverige? Det skulle kunna ha att göra med att Sverige har väldigt omfattande välfärdssystem, medan Syrien inte har det. Detta uppenbara faktum vägrar vänstern ens att diskutera, man talar bara om åtgärder som skulle kunna göra det möjligt att höja produktiviteten per arbetad timme.

Katalys skriver att: "Den socioekonomiska kärnan i integrationen handlar om att inflyttade svenskar med tiden ska närma sig den infödda befolkningens levnadsstandard, sysselsättning och inkomstnivå."

Min motfråga blir: Är den snabbaste vägen till det målet verkligen att satsa allt på att höja produktiviteten per arbetad timme och samtidigt strunta i att regelverken på arbetsmarknaden, i socialförsäkringen och skatterna gör att antalet arbetade timmar ändå inte ökar?

Om man har ett problem som både består i att antalet arbetade timmar är för lågt och att produktiviteten per timme är för låg bör man enligt min mening arbeta på bägge dessa fronter samtidigt. När man tömt ut möjligheterna på det ena området kan man satsa resurser på det andra - så att den senast investerade kronan eller energin alltid ger största möjliga effekt.

Genom att satsa på att sluta sysselsättningsgapet mellan utrikes födda och svenskar skulle man på ett effektivt sätt ta tag i den socioekonomiska kärnan i integrationen och kanske halvera inkomstgapet mellan utrikes födda och svenskar. Gör man tvärtom - genom att endast satsa på utbildning - kommer man med tiden få se klyftan bestå och att den sist investerade kronan ger väldigt liten avkastning. För den som lämnas utanför arbetsmarknaden är utbildningsinsatserna till liten nytta. Vad är det för mening med att ha en hög timlön om man arbetar noll timmar?

Jag inväntar därför med spänning vänsterns förslag för att sluta sysselsättningsgapet. Det kan inte vara så att det enda vänstern föreslår för att "... inflyttade svenskar med tiden ska närma sig den infödda befolkningens levnadsstandard, sysselsättning och inkomstnivå" är mer SFI och fler AMS-kurser. Det kommer nämligen inte att fungera.

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism