Fel fokusera på de rika

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 2 May, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Erik Fichtelius skriver i fokus om att inkomstskillnaderna ökat, medan löneskillnaderna inte gjort det. Han pekar på att man nog måste höja kapitalskatterna för att minska ojämlikheten, den så kallade Gini-koefficienten.

Själv tror jag detta är fel fokus. I dag arbetar två procent av befolkningen med att styra datorer och ungefär 20 procent med att styra människor. Den förra kategorin brukar kallas programmerare och den senare chefer/arbetsledare. Även den som inte formellt är chef har ofta ett handledaransvar och behöver därför skapa en incitamentsstruktur som befordrar mänskliga arbetsinsatser. 

Hur blir det den dag 20 procent av befolkningen arbetar med att styra datorer och två procent med att styra andra människor? Ja, till att börja med får vi konstatera att datorer inte har gränser. Det en programmerare skapar kan köras på datorer i världens alla hörn. Även programmeraren kan i många fall röra sig mellan länder och världsdelar. Om inte fysiskt så åtminstone virtuellt. Konsekvensen av detta är att arbete i allt större utsträckning kommer att bli flyktigt - som kapitalet redan är. Fler inkomster blir entreprenöriella och färre kopplade till en anställning.

Att höja kapitalskatterna för att motverka ojämlikhet är därför en dålig idé. Det vi observerar i statistiken är början av en trend, där de som skapar ekonomiskt värde i allt större utsträckning själva ansvarar för att bibehålla och utveckla sin produktivitet.

Som ni vet är jag rätt skeptisk till att offentliga myndigheter ska kunna styra in medborgarna på rätt bana genom att sätta dem i skolbänken eller inrätta arbetsmarknadsutbildningar. Den viktigaste motivationsfaktorn är det personliga intresset och skolan är inte alltid den bästa katalysatorn för entreprenörskap. IT-entreprenörer som Bill Gates, Steve Jobs och Linus Thorvalds hade själva den inneboende motivation som drev dem att skapa och inget skolsystem i världen kan systematiskt ta fram begåvningar på den nivån.

I den nya världen kommer det alltså att finnas stora produktivitetsskillnader - skillnader som på dagens arbetsmarknad döljs av hierarkiska strukturer - där teamets prestationer är viktigare än individens.

Så länge det inte finns en stat som "äger" varje människa på jorden lär det bli svårt att beskatta begåvning. Och jag tror inte att vi inom den närmaste framtiden kommer att få en världsregering. Det innebär att ingen kommer kunna tvinga de mest begåvade att dela med sig till de normalbegåvade. Studiemedelssystem är inget svar, då superentreprenörernas produktivitet knappast är skolans förtjänst. Entreprenörerna har ingen ägare och därmed är deras begåvning inte heller en nationellt beskattningsbar tillgång.

Det innebär att nationerna i stället måste beskatta de som konsumerar det som superentreprenörerna skapat. Mycket mer av skatten kommer att behöva tas ut som konsumtionsskatt och den kommer att drabba vanliga människor.

Men tillbaka till Gini. Om nu målet är att minska ojämlikhet och skapa en värld där alla får möjlighet att bli entreprenörer - hur undviker vi då fattigdomsfällor och utanförskap?

Mitt svar är att vi måste börja i den andra änden. Vill vi undvika fattigdom måste vi se till att höja golvet - inte sänka taket. I en dynamisk värld kommer det alltid att finnas förmögenheter som är resultatet av att någon varit smartare än alla andra. Taket för superentreprenörerna är i vilket fall som helst andra superentreprenörer som hittar på ännu smartare lösningar.

Vill vi höja golvet måste vi se till många olika faktorer. Jag kan nämna tre viktiga sådana:

1) Människors frihet att styra sitt eget liv (vilket även inbegriper en ekonomisk plattform som gör det möjligt att skapa och utvecklas).

2) Möjligheten att använda de resurser som redan finns framtagna (bejakande av delningsekonomin och open source).

3) Ett kraftfullt försvar av den personliga äganderätten (lag och ordning överallt).

Debattörer till vänster och höger plockar gärna bland dessa punkter, som vore de ett smörgåsbord. Högern ställer upp på punkt tre, men är mer skeptisk till de andra punkterna. Vänstern tycker punkt ett är viktig, men fnyser föraktfullt åt punkt tre. 

Varken högern eller vänstern ägnar speciellt stort intresse åt punkt två - rätten att skapa, utan att komma i konflikt med befintliga strukturer. Här är det i huvudsak Piratpartiet som står på barrikaderna.

Fichtelius konstaterar det som många ser - att kapitalinkomsterna trumfar arbetsinkomsterna. Men han drar fel slutsats när han påstår att kapitalet måste beskattas hårdare, frågan är mer komplicerad än så. De tre punkterna ovan kan utgöra början till en diskussion om hur samhället bör förändras om vi ska åstadkomma ökad jämlikhet. Det handlar om att göra alla människor till potentiella entreprenörer genom att höja golvet och genom att förstärka statens skydd av enskilda individer. 

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så låga att detta motiverar de extremt låga räntorna. Är det rimligt att en 50-årig brittisk obligation har en avkastning på en procent per år inklusive …

Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. Doc2Vec är en utvidgning av algoritmen Word2Vec som används för att få datorer att förstå innebörden i skriven text. Word2Vec skapar vektorer i 300 …

Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Första landet som går in i recession

Den hälsosamme ekonomisten

Storbritannien blev det första landet som gick in i recessionsläge. Inte helt oväntat då landets arbetsmarknad länge varit överhettad. Det svaga pundet kommer dock att begränsa effekterna av Brexit och avmattningen i USA. Eurozonen har en betydligt besvärligare situation. Med negativ avkastning för tyska tioåriga statsobligationer och en … Läs mer!

Nyckeln som du alltid bör ha med dig

Den hälsosamme ekonomisten

Många använder ännu i dag endast användarnamn och lösenord för att logga in på olika tjänster på nätet. Är det inget viktigt lagrat där må det vara hänt, men även då bör man se upp. Många använder nämligen samma eller liknande lösenord på fler webbsidor och en hackare som får tag på ditt lösenord på en sida kan få en ledtråd om vilket lösenord du … Läs mer!

Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt. I det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism