Fel fokusera på de rika

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 2 May, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Erik Fichtelius skriver i fokus om att inkomstskillnaderna ökat, medan löneskillnaderna inte gjort det. Han pekar på att man nog måste höja kapitalskatterna för att minska ojämlikheten, den så kallade Gini-koefficienten.

Själv tror jag detta är fel fokus. I dag arbetar två procent av befolkningen med att styra datorer och ungefär 20 procent med att styra människor. Den förra kategorin brukar kallas programmerare och den senare chefer/arbetsledare. Även den som inte formellt är chef har ofta ett handledaransvar och behöver därför skapa en incitamentsstruktur som befordrar mänskliga arbetsinsatser. 

Hur blir det den dag 20 procent av befolkningen arbetar med att styra datorer och två procent med att styra andra människor? Ja, till att börja med får vi konstatera att datorer inte har gränser. Det en programmerare skapar kan köras på datorer i världens alla hörn. Även programmeraren kan i många fall röra sig mellan länder och världsdelar. Om inte fysiskt så åtminstone virtuellt. Konsekvensen av detta är att arbete i allt större utsträckning kommer att bli flyktigt - som kapitalet redan är. Fler inkomster blir entreprenöriella och färre kopplade till en anställning.

Att höja kapitalskatterna för att motverka ojämlikhet är därför en dålig idé. Det vi observerar i statistiken är början av en trend, där de som skapar ekonomiskt värde i allt större utsträckning själva ansvarar för att bibehålla och utveckla sin produktivitet.

Som ni vet är jag rätt skeptisk till att offentliga myndigheter ska kunna styra in medborgarna på rätt bana genom att sätta dem i skolbänken eller inrätta arbetsmarknadsutbildningar. Den viktigaste motivationsfaktorn är det personliga intresset och skolan är inte alltid den bästa katalysatorn för entreprenörskap. IT-entreprenörer som Bill Gates, Steve Jobs och Linus Thorvalds hade själva den inneboende motivation som drev dem att skapa och inget skolsystem i världen kan systematiskt ta fram begåvningar på den nivån.

I den nya världen kommer det alltså att finnas stora produktivitetsskillnader - skillnader som på dagens arbetsmarknad döljs av hierarkiska strukturer - där teamets prestationer är viktigare än individens.

Så länge det inte finns en stat som "äger" varje människa på jorden lär det bli svårt att beskatta begåvning. Och jag tror inte att vi inom den närmaste framtiden kommer att få en världsregering. Det innebär att ingen kommer kunna tvinga de mest begåvade att dela med sig till de normalbegåvade. Studiemedelssystem är inget svar, då superentreprenörernas produktivitet knappast är skolans förtjänst. Entreprenörerna har ingen ägare och därmed är deras begåvning inte heller en nationellt beskattningsbar tillgång.

Det innebär att nationerna i stället måste beskatta de som konsumerar det som superentreprenörerna skapat. Mycket mer av skatten kommer att behöva tas ut som konsumtionsskatt och den kommer att drabba vanliga människor.

Men tillbaka till Gini. Om nu målet är att minska ojämlikhet och skapa en värld där alla får möjlighet att bli entreprenörer - hur undviker vi då fattigdomsfällor och utanförskap?

Mitt svar är att vi måste börja i den andra änden. Vill vi undvika fattigdom måste vi se till att höja golvet - inte sänka taket. I en dynamisk värld kommer det alltid att finnas förmögenheter som är resultatet av att någon varit smartare än alla andra. Taket för superentreprenörerna är i vilket fall som helst andra superentreprenörer som hittar på ännu smartare lösningar.

Vill vi höja golvet måste vi se till många olika faktorer. Jag kan nämna tre viktiga sådana:

1) Människors frihet att styra sitt eget liv (vilket även inbegriper en ekonomisk plattform som gör det möjligt att skapa och utvecklas).

2) Möjligheten att använda de resurser som redan finns framtagna (bejakande av delningsekonomin och open source).

3) Ett kraftfullt försvar av den personliga äganderätten (lag och ordning överallt).

Debattörer till vänster och höger plockar gärna bland dessa punkter, som vore de ett smörgåsbord. Högern ställer upp på punkt tre, men är mer skeptisk till de andra punkterna. Vänstern tycker punkt ett är viktig, men fnyser föraktfullt åt punkt tre. 

Varken högern eller vänstern ägnar speciellt stort intresse åt punkt två - rätten att skapa, utan att komma i konflikt med befintliga strukturer. Här är det i huvudsak Piratpartiet som står på barrikaderna.

Fichtelius konstaterar det som många ser - att kapitalinkomsterna trumfar arbetsinkomsterna. Men han drar fel slutsats när han påstår att kapitalet måste beskattas hårdare, frågan är mer komplicerad än så. De tre punkterna ovan kan utgöra början till en diskussion om hur samhället bör förändras om vi ska åstadkomma ökad jämlikhet. Det handlar om att göra alla människor till potentiella entreprenörer genom att höja golvet och genom att förstärka statens skydd av enskilda individer. 

Vi bör låta maskinerna leda oss

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Financial Times beskriver en utveckling där avatarerna tar över som förebilder. Koreanska  Apoki är ett exempel - en idol som är helt digital, men som ända kan interagera med sina fans över hela världen. Om alla betraktar dig som en människa och interagerar med dig som om du vore en människa - är du då en människa, trots att du kanske inte har en fysisk kropp eller en mänsklig hjärna?  Ungdomsidoler är - som Financial Times konstaterar - den uppenbara tillämpningen. Avatarer säger …

Läs mer!

Tydlighet ska ge Boris Johnsson segern

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Boris Johnsson satsar på att hans tydlighet när det gäller Brexit ska ge majoritet i valkretsar som traditionellt röstar på Labour, men som nu kan tveka därför att Jeremy Corbyn inte klargjort vad Labour egentligen vill. Johnsson är annars inte känd för tydlighet - han har ändrat sig ganska ofta. Det här gången har han genom uttalanden försökt måla in sig i ett hörn - det mest kända uttalandet är väl det om att han hellre "... ligger död i ett dike" än skjuter upp Brexit. Något dike …

Läs mer!

Vad är det med LOV inom Arbetsförmedlingen?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de viktigaste reformerna under Alliansens tid vid makten togs fram av Göran Hägglund  som då var chef för Socialdepartementet . Det var Lagen om valfrihetssystem som 2008 lagreglerade det som kallas "valfrihetssystem". Lagen utgjorde därefter basen för reformen av primärvården och vårdvalet. Den tillämpas också för äldreomsorg, men är … Läs mer!

Moderaterna är Sverigedemokraternas murbräcka

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen tvingas backa om reformen av Arbetsförmedlingen . Det som är mest intressant med detta är att V, M och KD hittat möjligheter till samarbete, trots stora ideologiska skillnader. Men det är inte Vänsterpartiet som har fått sträcka sig för att möta högern, det är högern som tvingats motarbeta valfrihet i välfärden för … Läs mer!

Bromma ligger bättre till

Den hälsosamme ekonomisten

Fast kanske inte för mig som bor på Liljeholmskajen och har flygbussarna i princip utanför dörren. Lokalbussen tar ungefär lika lång tid till Bromma som flygbussen till Arlanda . Transportföretagen har föreslagit att Bromma ska bli en elflygplats . Det är en intressant tanke, men jag undrar om vi inte kommer ha avsevärt fler flygplatser … Läs mer!

Pusher - serverbaserad realtidskommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tänk dig att du har ett datorprogram med fler inloggade användare som behöver kommunicera med varandra i realtid. Exempelvis kan en användare behöva ringa en annan användare, som i WhatsApp . Det vanliga svaret är att man anlitar ett Javascriptramverk som Angular eller React för att lösa problemet och kanske en realtidsdatabas som Firebase . … Läs mer!

Arbetsförmedlingen prövar maskininlärning

Den hälsosamme ekonomisten

Ägnade dagen åt Ineras konferens om AI. Tror alla som var där kan hålla med om att den största överraskningen kom i  Filippa Jennersjös föredrag om hur Arbetsförmedlingen arbetar med machine-learning. Med tanke på att jag kan grunderna i programmering och lite om AI tror jag att jag kan bedöma innehållet och huruvida någon pratar konsultbulls… Läs mer!

Mänsklighetens tilltro till statistik

Den hälsosamme ekonomisten

Tar del av rapporterna om resultaten i den nya Pisaundersökningen och fascineras lite över människors tilltro till statistik och undersökningar. I flera år har vi fått höra om hur mycket bättre den finska skolan är jämfört med den svenska. Men så - helt plötsligt - uppnår svenska elever nästan lika bra resultat som de finska. Att ingen då … Läs mer!

Mellanstadiefotboll i politiken

Den hälsosamme ekonomisten

Statistiska centralbyråns väljarundersökning visar att partier som försöker lyfta andra partiers hjärtefrågor inte enbart bidrar till att lyfta dessa partier i opinionen, utan också riskerar att förlora väletablerade egna hjärtefrågor. Moderaterna har till exempel genom att lyfta Sverigedemokraternas frågor både lyckats stärka SD i opinionen … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism