Varför är Svt.se en dagistidning?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 29 October, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser artikeln i Journalisten om Sveriges Televisions digitala satsning:

"Mottot för SVT Nyheter Online är 'kort'; korta videoinslag, korta texter. Målgruppen är personer i åldern 20-40 år som tittar i mobilen. De exemplifieras med 'Nyfikna Nicole och Nassim' som 'älskar utmaningar, gillar förändring, äventyr och att upptäcka nya saker', samt med 'Sociala Sahar och Seb' som 'vill vara med där det händer' och 'tränar på gym tillsammans' och gärna provar ny matlagning 'och delar stolt på Instagram'."

Att det finns olika uppfattningar på en arbetsplats om vilken väg som är den bästa är helt naturligt. Under ytan kan man spåra en kritik mot att texterna görs korta för att man inte ska riskera att tappa läsare. Det är som om varje tappad läsare är en lika stor förlust - oavsett om de visade något intresse till att börja med. Men talesättet lyder: "Lätt gånget, lätt förgånget." Den som lockades till Svt.se med en artikel om orgasmgaranti var kanske inte sidans trognaste läsare till att börja med.

Hur som helst, jag tror att kritikerna av strategin som beskrivs ovan är på rätt spår. Att rikta nyheterna till läsare med kort tålamod må ha varit rätt strategi för fem-tio år sedan - då sociala medier var något nytt och sökmotorerna ointelligenta. Nu är situationen en annan - marknaden för klickjournalistik är mättad, sökmotorerna använder AI och varumärket är viktigare än besökstalen.

Det har redan tidigare slagit mig att SvT hamnar oväntat långt ner i sökresultaten, trots att man inte använder betalvägg. Givet massor av resurser och att man saknar den begränsning som publikationer som DN och SvD lagt på sig själva är placeringarna anmärkningvärt klena.

Studerar vi koden på webbsidan hittar vi en javascriptintensiv sida och strukturerade data med koppling till Facebook (Open Graph) och Twitter. Men man saknar det viktigaste protokollet - Schema. För en publikation som saknar restriktioner för tillgång till innehållet verkar det konstigt att utelämna den viktigaste strukturella märkningen.

Basen för sidan tycks vara javascriptbiblioteket React . Sidan är förvisso snygg och garanterat integrerad med appar och annat, men den saknar appeal för den som vill läsa längre texter. Det är uppenbart att utvecklarna har inriktat sig på att göra webbplatsen lättläst och integrerad med sociala medier.

Det som saknas är de längre, analyserande, texterna. Man kan argumentera för att SvT är ett etermedium och att webbsidan bara är ett komplement. Men om Sveriges Television är beredda att kompromissa med sitt goda rykte genom att göra klickjournalistik borde man lika gärna kunna utmana DN och SvD genom att tillverka seriösa texter som lockar besökare från sökmotorerna.

För att uttrycka det drastiskt - SvT har resurserna för att göra en New York Times, men väljer att producera en nättidning för dagisbarn. Man bryr sig heller inte om att i särskilt stor utsträckning marknadsföra publikationen för sökmotorerna.

Jag förstår hur det har gått till. Sveriges Radio är en stor organisation, där ledningen är hermetiskt avskuren från den tekniska expertisen. Ledningen förstår säkert att sociala medier har betydelse för läsandet, men den begriper inte att sökmotorer läser och analyserar innehållet och att originalitet och djup numera belönas. Jo, för några år sedan var tanken på att göra en textmässigt tunn produkt med goda kopplingar till Twitter och Facebook säkert en utmärkt idé. I dag - när tiotusen andra aktörer kommit på samma tanke - är det något mindre smart.

Det skulle inte krävas stor ansträngning för att omvandla SvT från en dagistidning till något mycket bättre. Ledningens mentala bild är att det finns en skala från populism till nörderi och att ledningens roll är att bestämma exakt var på denna skala som en nätpublikation bör befinna sig. Men så är det inte längre. Långa och analyserande texter är en klickfälla, eftersom sökmotorerna vet att läsarna finner innehållet intressant och unikt. Att vinna läsare på en artikel om "orgasmgaranti" är dessutom inte lika mycket värt som att vinna den på en lång analyserande artikel om terrorrörelsen IS uppkomst. Skälet är att den första artikeln skadar varumärket, medan den senare artikeln lyfter SvT och höjer sannolikheten för att läsare ska komma tillbaka - även när det inte ligger några klickvänliga rubriker på Facebook.

Många skulle garanterat bli upprörda om SvT drog nytta av sina fördelar i termer av kapital, kompetens och tillgänglighet. Sanningen är att man skulle sopa banan med all konkurrens om man försökte och göra journalistkollegorna på konkurrerande plattformar arbetslösa. Men i stället för att tävla i den gren där man har sina komparativa fördelar väljer SvT dagisjournalistikens självförnedring. Det är en gåta - som jag tror bara kan förklaras av att organisationens experter på strategi och teknik inte talar med varandra.

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag drog in el i sommarstugan. I stället för att laga mat på gasolköket - något som ger upphov till 451 gram koldioxid per krona gasol - lagar jag numera …

Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism