Vad är en progressiv webbapp?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 13 June, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det finns väl ingen som har missat fenomenet "appar"? Innan apparna dök upp fanns det datorprogram. En app är helt enkelt ett datorprogram som går att köra genom att klicka på en ikon på exempelvis en mobiltelefon.

Även datorerna har appifierats. Program kallas numera ofta för appar, som bara är en förkortning av begreppet "applikation" - alltså ett program.

Men program och appar är förenade med stora utvecklingskostnader. Att utveckla applikationer på webben är i dag enkelt och man kan tillgängliggöra både frontend- och backendapplikationer. Med frontend avses att programmen körs på användarens dator, medan backend innebär att programmen körs på en dator någon annanstans.

Webbläsarna, som Chrome eller Firefox, utgör ett gränssnitt mot programmen på webben. För att köra egentliga appar krävs däremot ett specifikt program som ser olika ut för Android eller Apple

Fördelen med apparna är att de kan göra saker som webbläsarna kan ha svårt att åstadkomma. Det kan vara sådant som att komma åt telefonboken eller att använda kameran. Därför använder många facebookappen eller twitterappen i stället för att gå in på Chrome i telefonen och slå upp www.facebook.com eller www.twitter.com.

Det är inte ovanligt att en app kostar flera miljoner att utveckla, trots att den motsvarande applikation på webben bara skulle kosta några hundra tusen. Appen måste i regel utvecklas för webben, Apple och Android parallellt och då blir slutsumman för utvecklingsarbetet lätt många miljoner. Dessutom är underhållskostnaderna betydligt större än för en webbsida, eftersom apparna ibland måste uppdateras när Apple eller Google ändrar någon specifikation.

Så mycket enklare om man kunde utveckla en webbsida som beter sig som en app i alla väsentliga avseenden, men som inte kräver det utvecklingsarbete som följer med egentliga appar.

Det är här som de progressiva webbapparna kommer in. En progressiv webbapp är en applikation som för användaren ser ut och beter sig om en vanlig app, men som i själva verket är en webbsida. Den progressiva webbappen kan laddas ner till telefonen helt utan att man besöker App-store eller Android-market. Det räcker med att tacka ja när man på en webbsida får frågan: "Den här applikationen finns även tillgänglig som app. Vill du ladda ner den till telefonen?"

Trolleri, tänker ni säkert. Hur kan en webbsida helt plötsligt bli en app i telefonen eller på plattan - med en egen ikon och tillgång till telefonens alla funktioner?

Svaret är att den progressiva webbappen har två tillägg som ger den magiska egenskaper. Den första är ett manifest som beskriver hur appens ikon ser ut och vissa andra grundläggande egenskaper, det andra är en servicearbetare (service worker) som i bakgrunden bevakar vissa händelser.

Servicearbetaren körs alltså i bakgrunden - oavsett om webbläsaren är öppen eller inte. Servicearbetaren kan exempelvis svara på meddelanden - som när någon skickar ett meddelande eller ringer upp dig via en app. Det blir som om webbsidan alltid är öppen - så länge telefonen eller plattan är på.

Om användaren klickar på den progressiva webbappen kan den köras i ett egen fönster. Man får därmed känslan av att appen är en fristående applikation, trots att det som visas i fönstret i själva verket är en vanlig webbsida. Det går att låta servicearbetaren lagra vissa sidor, så att den progressiva webbappen fungerar även när telefonen inte har kontakt med nätet.

Jo, och den sista frågan. Hur tillverkar man en progressiv webbapp? Faktum är att det är enkelt. Det krävs bara några rader javascriptkod och en fungerande webbapplikation som är anpassad för mobila enheter. För en mer utförlig introduktion, gå gärna den här kursen hos Udacity. Gissningvis handlar arbetet om en tiondel av den tid som krävs för att tillverka en vanlig app för Apple eller Android.

Pensionssystemet - en dyr historia

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politikerna diskuterar tillförsel av nya pengar till pensionssystemet och har tagit fram speciella tillägg som ska höja pensionerna. Det få reflekterar över är att staten redan skjuter till hundratals miljarder till pensionssystemet - detta på grund av att avkastningen är reglerad av staten och inte motsvarar avkastningen på marknaden. Det är pengar som går rakt in i systemet - utöver de inbetalade pensionsavgifterna. Tesen att pensionssystemet skulle vara självfinansierande är därför en myt. …

Läs mer!

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de … Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism