Tyskland och Storbritannien - varför gick det så olika?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 1 September, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Den 24 mars hade både Tyskland och Storbritannien ett dödsfall i Covid-19 per miljon invånare. I dag - sex månader senare - har Tyskland 100 döda per miljon invånare medan Storbritannien har 620. Kvoten är större än sex till ett och det är svårt att hitta andra förklaringar än att länderna valde olika vägar - med olika sätt att tackla viruset.

Intressant nog tycker 46 procent av britterna att landet hanterat epidemin väl, medan 88 procent av tyskarna tycker att deras land har gjort ett bra jobb. De demografiska förutsättningarna och de klimatologiska är likartade. Båda länderna hade låga temperaturer och torrt inomhusklimat när viruset först slog till. Tyskland och Storbritannien har ungefär samma befolkningstäthet, även om London delvis är mycket tätbefolkat. London har 5600 invånare per kvadratkilometer i snitt, medan Berlin har drygt 4000.

Svaret går troligen att hitta i den strategi som tidigt tillämpades av tyskarna. Testa så många det går, rekommendera social distansering och bekämpa lokala kluster. Det är svårt att jämföra Nya Zeeland eller Sydkorea med Storbritannien, eftersom klimatet är så annolunda, men Tyskland och Storbritannien går utmärkt att väga mot varandra.

Man skulle kunna tro att tyskarna tog i hårdare än britter och tvingade sina medborgare att avstå från socialt umgänge. Men studerar vi Googles mobilitetsrapporter från början av april ser vi att aktiviteten vid knutpunkter (transit stations) minskade med 72 procent i Storbritannien, medan den bara föll med 56 procent i Tyskland. Så det handlar inte om att Tyskland tillämpat en mer drakonisk lockdown.

Svaret vi söker måste finnas betydligt tidigare - långt innan den brittiska regeringen gjorde sin berömda 180-graderssväng och gick från en containmentstrategi till en suppressionstrategi. 

The Spectator skrev tidigt om Tysklands strategi:

"The most important reason for Germany’s rate is intense testing, using the South Korean model where widespread testing and isolation helped flatten the curve of new infections. The President of the Robert Koch Institute (RKI) – Germany’s public body in charge of the country’s response to infectious diseases – said on 20 March that domestic laboratories were able to conduct as many as 160000 tests per week. To put that number in comparison, Britain was able to carry out roughly between 10000 tests per day in mid-March."

När jag tar del av Folkhälsomyndighetens senaste strategidokument noterar jag att det mycket liknar den strategi som Tyskland tillämpade redan från början. Testa, isolera och spåra. Identifiera lokala utbrott och sätt snabbt in åtgärder. Information är A och O för att bekämpa viruset.

Varken Sverige eller Storbritannien var särskilt aktiva tidigt under pandemin. I Sverige yrade man om att flockimmunitet skulle rädda oss och att det enda vi kunde göra var att skydda de äldre. I Storbritannien ville man skydda ekonomin genom återhållssamhet. Men resultatet blev många döda och en betydligt mer kvaddad ekonomi än i Tyskland.

Det är svårt att skylla på okunskap. Storbritannien är ledande inom biologi och epidemiologi, Sverige likaså. Det som saknades var förmåga hos den högsta politiska ledningen att inse problemet som världen stod inför. När Tyskland vägde olika alternativa vägar mot varandra - under ledning av Angela Merkel - försökte britterna och svenskarna flytta ansvaret så långt bort från politiken som möjligt.

När jag ser dagens presskonferens med Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson så frågar jag mig bara: "Var fanns ni i mars, när det politiska ledarskapet hade behövts?" Nu vet vi vad som fungerar eller inte för att bekämpa viruset. Tyskland har redan visat hur man bör göra. Det var i mars som ni behövde göra svåra riskbedömningar.

I stället skickade ni fram Anders Tegnell, som fick ta på sig världens synder. I och för sig en kunnig tjänsteman, men utan mandat att fatta beslut som gör verklig skillnad. Att Sverige inte hade samma kapacitet att möta viruset som Tyskland kan i och för sig vare sig skyllas den här regeringen eller den föregående. Att Sverige inte har någon Angela Merkel är väl en slump. Eller inte. Hittar den här interpellationen av riksdagsledamoten Eva Björling från 2005.

"Sverige saknar i dag beredskap inför ett större smittoutbrott. Oavsett om det är fågelinfluensan eller något mer troligt virus, som till exempel annan patogen influensa, hiv eller ebola som kan komma att mutera och spridas mellan människor, står det klart att Sverige inte skulle klara av en större pandemi. Enligt flera forskare förutspås en pandemi vara den enda verkliga faran för världsekonomin. Ett terrorattentat eller en naturkatastrof kan störa ekonomin betydligt i de länder som drabbas men inte utgöra ett långsiktigt hot på samma sätt som ett världsomspännande virusutbrott.

I dag satsar Sverige 183 miljoner kronor till ramanslag för hela Smittskyddsinstitutets verksamhet där smittskyddet bara utgör en mindre del. Från Socialstyrelsens sida satsas 10 miljoner kronor som är öronmärkta för akut smittskyddsberedskap samt för att utveckla en nationell handlingsplan vid en influensaepidemi. Trots flera utredningar som utmynnat i rekommendationer om hur olika myndigheter och organisationer skulle kunna samarbeta för en effektiv krishantering vid pandemier, terrorangrepp och naturkatastrofer ser vi inga konkreta resultat. Tyvärr diskuteras långsiktiga basala åtgärder i mycket liten utsträckning. Det är helt oacceptabelt."

Tänker att i ett annat politiskt system skulle Björling, meriterad forskare och virusexpert, ha kunnat vara förbundskansler, förlåt statsminister, och Sverige haft en pandemistrategi förankrad på högsta politiska nivå. I stället har vi Lena Hallengren - med gedigen erfarenhet från Bommersvik och politiska intriger i SSU. Tänker på hur det skulle ha kunnat vara - om kunskap värderats högre än kontakter och förmåga att sälja politik.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism