Till molnet och tillbaka igen

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 12 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är lite obeslutsam angående var bloggen ska ligga. För tillfället ligger den på en virtuell server hos Google - en så kallad Compute engine. Det är en server som är väldigt snabb, men också hyfsat dyr. Egentligen onödigt då jag har en snabb server hemma i lägenheten som jag lika gärna kan använda. Äger också en Synology NAS av typen 1515+. Den är dock lite för långsam för att ha bloggen på, särskilt med tanke på att jag bara har 100 MBit.

Servern å sin sida är redan i dag hem för min virtuella värld, så problemet blir att kombinera två servrar med olika uppgifter. High Fidelity, alltså den virtuella världen, körs av praktiska skäl i Windows. Så jag behöver möjlighet att på samma dator även köra Linux.

Först installerade jag Windows på servern och försökte köra Virtual Box för Windows och sedan Ubuntu på en virtuell server i Virtual Box. Det var ingen bra idé, då Windows är högst instabilt och uppenbarligen inte lämpligt för servrar. Efter mycket om och men vände jag på steken och installerade i stället Ubuntu Server och därefter Linuxversionen av Virtual Box på servern. Därefter installerade jag Ubuntu Server i Virtual Box. 

Det går bättre. Den virtuella datorn är snabb och nätverket fungerar som det ska. Det är heller inga problem att installera Windows i Virtual Box och därefter High Fidelity i Windows.

Frågan är bara var man lägger databasen till bloggen? Det finns ingen bra backupfunktion om man använder Sqlite3 som databas och man vill inte manuellt spara ner kopior av de virtuella datorerna.

Lösningen blir därför att använda min Synology. Fördelen med den är att den är ytterst stabil - har inte krånglat sedan jag köpte den - och har stöd för MySQL i form av paketet MariaDB. Eftersom NAS:en ligger på samma nätverk kan bloggen med fördel försörja mitt CMS Bolt.cm med data, utan att jag behöver öppna några portar. Det går förstås att lägga databasen var som helst på nätet om man vill, men då bör man lämpligen slå på https. Hastigheten lär heller inte bli så hög.

Återstår att konvertera från Sqlite3 till MySQL. Det var svårare än väntat. Dels har formatet för lagring av inlägg ändrats något sedan jag började blogga, dels är det inte samma syntax i Sqlite som i MySQL. En kopia skapad med Sqlite går därför inte att omedelbart lägga in i MySQL.

Till min räddning kommer en gem, alltså ett program, i Ruby som heter Sequel. Sequel är en databashanterare som kan användas för att förändra data och som hanterar alla vanliga databasformat.

Det är inte helt uppenbart hur man ska göra om man aldrig använt en databashanterare, men när jag väl förstod var det extremt enkelt. Att justera tabellerna så att de blev konsistenta över tid var det första steget. Eftersom jag inte använt Sequel tidigare använde jag möjligheten att skriva SQL-kommandon direkt i Sequel. Så här i efterhand var det kanske inte det smartaste, men det var den metod som jag kände till.

DB = Sequel.sqlite('ekonomism.db')
items = DB.fetch "SELECT * FROM bolt_pages"
DB.run("UPDATE bolt_pages SET datedepublish='1900-01-01 00:00:00'")
items.each do |rad|
  image = rad[:image]
  id = rad[:id]
  # Ta bort datedepublish
  puts id, image
  # entries
  if !image.nil? then
    image = '{"file":"' + image + '"}' if image[0..1] == '20'
    DB.run("UPDATE bolt_pages SET image='#{image}' WHERE id='#{id}'")
    puts "pages"
    puts id, image
  end
end

Först måste datumet för kolumnen "datedepublish" fixas till så att MySQL inte slår bakut. Ett antal datum var nämligen inte verkliga datum. Därefter måste kolumnen där bilderna lagras förändras från vanligt textformat till JSON-Y. Lyckligtvis är teckenkodningen genomgående UTF-8 så det behöver jag inte tänka på.

Som ni ser använder jag raw SQL för att genomföra transaktionen, men lösningen är bristfällig av flera skäl. Framför allt lyckades jag aldrig klura ut hur man använder placeholders och flera placeholders i samma transaktion, så ovanstående kod skulle inte vara lämplig att använda i det fria.

Så hur ska man då konvertera allt, om det inte går att använda raw SQL? Lösningen blev som sagt att använda Sequels syntax, som visade sig betydligt enklare än SQL när allt kom omkring.

DB = Sequel.sqlite('ekonomism.db')
DB2 = Sequel.mysql2('xxx', user: 'xxxx', password: 'xxxx', host: 'xxx.xxxxx.xx')
entries2 = DB2[:bolt_entries]
entries = DB[:bolt_entries]
entries.each do |rad|
  entries2.insert(id: rad[:id], slug: rad[:slug],  ....  )
end  

DB och DB2 öppnar förbindelsen till databaserna. De följande två raderna skapar två dataset av respektive tabell och loopen skriver i tur och ordning över alla kolumnerna till den nya databasen. Det är faktiskt inget mer som behöver göras, entries2.insert skriver nämligen direkt i databasen.

Visade sig att Sequel inte enbart kan fungera som en databashanterare, utan också är ett väldigt smidigt verktyg för att konvertera mellan olika databasformat. Överväger nu att även använda Sequel i mina andra projekt. Ska dock nämna att det kan vara svårt att tänka om från raw SQL till Sequelsyntax. Kanske lättare för dom som kommer från en Railsmiljö och använt Active Records.

Måste förstås även flytta min rubykod till servern, men den ligger på GitHub så det är i princip bara att klona koden numera. Jag börjar med att utveckla den på Code Anywhere, pushar sedan upp till GitHub och kan sedan klona den därifrån till valfri server. Ytterst behändigt. Och med NGINX och virtuella värdar kan allting köras på samma IP. Det är bara serverns hastighet och bandbredden till lägenheten som blir begränsningen.

Molnet är nog praktiskt, men rätt dyrt. Personligen ser jag störst fördelar i att lägga utvecklingen av programvaran i molnet, som man gör med Code Anywhere, och sedan flytta ner allt på egen server. Inget hindrar ju att man kör containrar och sånt på sina egna servrar och har man en anslutning på 1 000 Mbit lär man få betala mycket för att få samma kapacitet som med en egen server.

Extremt få svenskar är bidragsberoende

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

De senaste siffrorna för utanförskapet eller bidragsberoendet kom precis in från SCB. Vi kan glädja oss åt nya rekord. Man ska förstås aldrig jämföra olika månader så jag jämför med maj månad 2006. Då var 1 043 633 helårspersoner beroende av ersättningar och bidrag för sin försörjning. I maj 2019 var motsvarande siffra 723 852.  Det är ett rejält styrkebesked för den svenska ekonomin. Men faktum är att verkligheten är ännu bättre än vad siffran antyder. År 2006 uppgick befolkningen mellan …

Läs mer!

Besöker rangen på Ågesta GK

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har tagit en tur till Ågesta Golfklubb och slagit iväg några bollar på rangen. Fungerar rätt bra, trots jag inte spelat så mycket. Nu sitter jag i golfrestaurangen, tar en latte och kollar hur man enklast monterar en cykelhållare på en bilpoolsbil - om man får. Jag har mailat Sunfleet och frågat hur man kan lösa saken. Tydligen finns det cykelhållare som man kan sätta på dragkroken och det vore perfekt. Bilmodellen är XC40 och har dragkrok. Men antagligen måste man testa först så att …

Läs mer!

Så sparar vi 100 miljarder i offentlig sektor

Den hälsosamme ekonomisten

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterade nyligen att ökande demografiska behov innebär att de offentliga utgifterna måste öka med 100 miljarder i reala termer de kommande tio åren. Den primära metoden för att möta dessa utmaningar blir som brukligt att höja skatten. Danderyd tvingades nyligen bita i det sura äpplet och kommer framgent att … Läs mer!

Till molnet och tillbaka igen

Den hälsosamme ekonomisten

Är lite obeslutsam angående var bloggen ska ligga. För tillfället ligger den på en virtuell server hos Google - en så kallad Compute engine . Det är en server som är väldigt snabb, men också hyfsat dyr. Egentligen onödigt då jag har en snabb server hemma i lägenheten som jag lika gärna kan använda. Äger också en Synology NAS av typen 1515+. … Läs mer!

Slack värderas till 17 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Slack värderas till 17 miljarder. Det är väldigt mycket pengar för lite programkod. Betänk att man för den summan kan få 25 JAS-plan. Nu är Slack förstås en bra produkt, den bästa i sitt slag, och det är detta som värderas. Hade Slack varit näst bäst hade det varit värt 200 miljoner och hade det varit tionde bästa lösningen hade … Läs mer!

Elbolagen lyckades dribbla bort Ulf Kristersson

Den hälsosamme ekonomisten

Ulf Kristersson gick i går ut och krävde att regeringen skulle dra tillbaka sitt lagförslag om att taka elnätsavgifterna. Lätt ogenomtänkt av en annars rätt klok person, skulle jag påstå. Elnätsbolagen har nämligen haft alla möjligheter att investera mer i elnätet om de önskat, de har gjort enorma vinster och höjt taxorna rejält för vanliga … Läs mer!

Slussen måste få bättre cykelbanor

Den hälsosamme ekonomisten

Ambulansen var på plats vid Slussen i morse. Olycka i korsningen vid Slussplan . Oklart om det var en krock mellan fotgängare och cyklist eller mellan två cyklister. Kan också ha varit mellan bil och cyklist. Nu är Slussen förstås under ombyggnad, men det är tydligt att korsningen är underdimensionerad. Cykelbanan från Södermalmstorg … Läs mer!

Vi tackar Google för insatsen - dags att gå vidare

Den hälsosamme ekonomisten

Google har gjort ett fantastiskt jobb med att utveckla nätet. Google Maps är ett bra exempel på en tjänst som förbättrat och förenklat. Tänk vilket jobb det skulle vara att skapa en interaktiv karta utan att använda Googles kod. Men nu går Google över till nästa fas. Man ska börja ta betalt för sina innovationer. Och då blir det dyrt för … Läs mer!

Cykla i Tyresta Nationalpark

Den hälsosamme ekonomisten

Tog en cykeltur till Tyresta Nationalpark . Det är en mycket vacker natur där, även om jag bara tog en liten tur på Storskogsslingan och dessutom ledde cykeln. Att cykla på vandringsleder är för något yngre personer och dessutom inte tillåtet vad jag förstår. Men det finns en hel del vägar som man kan cykla på också. Glömde dock bort att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism