Till molnet och tillbaka igen

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 12 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är lite obeslutsam angående var bloggen ska ligga. För tillfället ligger den på en virtuell server hos Google - en så kallad Compute engine. Det är en server som är väldigt snabb, men också hyfsat dyr. Egentligen onödigt då jag har en snabb server hemma i lägenheten som jag lika gärna kan använda. Äger också en Synology NAS av typen 1515+. Den är dock lite för långsam för att ha bloggen på, särskilt med tanke på att jag bara har 100 MBit.

Servern å sin sida är redan i dag hem för min virtuella värld, så problemet blir att kombinera två servrar med olika uppgifter. High Fidelity, alltså den virtuella världen, körs av praktiska skäl i Windows. Så jag behöver möjlighet att på samma dator även köra Linux.

Först installerade jag Windows på servern och försökte köra Virtual Box för Windows och sedan Ubuntu på en virtuell server i Virtual Box. Det var ingen bra idé, då Windows är högst instabilt och uppenbarligen inte lämpligt för servrar. Efter mycket om och men vände jag på steken och installerade i stället Ubuntu Server och därefter Linuxversionen av Virtual Box på servern. Därefter installerade jag Ubuntu Server i Virtual Box. 

Det går bättre. Den virtuella datorn är snabb och nätverket fungerar som det ska. Det är heller inga problem att installera Windows i Virtual Box och därefter High Fidelity i Windows.

Frågan är bara var man lägger databasen till bloggen? Det finns ingen bra backupfunktion om man använder Sqlite3 som databas och man vill inte manuellt spara ner kopior av de virtuella datorerna.

Lösningen blir därför att använda min Synology. Fördelen med den är att den är ytterst stabil - har inte krånglat sedan jag köpte den - och har stöd för MySQL i form av paketet MariaDB. Eftersom NAS:en ligger på samma nätverk kan bloggen med fördel försörja mitt CMS Bolt.cm med data, utan att jag behöver öppna några portar. Det går förstås att lägga databasen var som helst på nätet om man vill, men då bör man lämpligen slå på https. Hastigheten lär heller inte bli så hög.

Återstår att konvertera från Sqlite3 till MySQL. Det var svårare än väntat. Dels har formatet för lagring av inlägg ändrats något sedan jag började blogga, dels är det inte samma syntax i Sqlite som i MySQL. En kopia skapad med Sqlite går därför inte att omedelbart lägga in i MySQL.

Till min räddning kommer en gem, alltså ett program, i Ruby som heter Sequel. Sequel är en databashanterare som kan användas för att förändra data och som hanterar alla vanliga databasformat.

Det är inte helt uppenbart hur man ska göra om man aldrig använt en databashanterare, men när jag väl förstod var det extremt enkelt. Att justera tabellerna så att de blev konsistenta över tid var det första steget. Eftersom jag inte använt Sequel tidigare använde jag möjligheten att skriva SQL-kommandon direkt i Sequel. Så här i efterhand var det kanske inte det smartaste, men det var den metod som jag kände till.

DB = Sequel.sqlite('ekonomism.db')
items = DB.fetch "SELECT * FROM bolt_pages"
DB.run("UPDATE bolt_pages SET datedepublish='1900-01-01 00:00:00'")
items.each do |rad|
  image = rad[:image]
  id = rad[:id]
  # Ta bort datedepublish
  puts id, image
  # entries
  if !image.nil? then
    image = '{"file":"' + image + '"}' if image[0..1] == '20'
    DB.run("UPDATE bolt_pages SET image='#{image}' WHERE id='#{id}'")
    puts "pages"
    puts id, image
  end
end

Först måste datumet för kolumnen "datedepublish" fixas till så att MySQL inte slår bakut. Ett antal datum var nämligen inte verkliga datum. Därefter måste kolumnen där bilderna lagras förändras från vanligt textformat till JSON-Y. Lyckligtvis är teckenkodningen genomgående UTF-8 så det behöver jag inte tänka på.

Som ni ser använder jag raw SQL för att genomföra transaktionen, men lösningen är bristfällig av flera skäl. Framför allt lyckades jag aldrig klura ut hur man använder placeholders och flera placeholders i samma transaktion, så ovanstående kod skulle inte vara lämplig att använda i det fria.

Så hur ska man då konvertera allt, om det inte går att använda raw SQL? Lösningen blev som sagt att använda Sequels syntax, som visade sig betydligt enklare än SQL när allt kom omkring.

DB = Sequel.sqlite('ekonomism.db')
DB2 = Sequel.mysql2('xxx', user: 'xxxx', password: 'xxxx', host: 'xxx.xxxxx.xx')
entries2 = DB2[:bolt_entries]
entries = DB[:bolt_entries]
entries.each do |rad|
  entries2.insert(id: rad[:id], slug: rad[:slug],  ....  )
end  

DB och DB2 öppnar förbindelsen till databaserna. De följande två raderna skapar två dataset av respektive tabell och loopen skriver i tur och ordning över alla kolumnerna till den nya databasen. Det är faktiskt inget mer som behöver göras, entries2.insert skriver nämligen direkt i databasen.

Visade sig att Sequel inte enbart kan fungera som en databashanterare, utan också är ett väldigt smidigt verktyg för att konvertera mellan olika databasformat. Överväger nu att även använda Sequel i mina andra projekt. Ska dock nämna att det kan vara svårt att tänka om från raw SQL till Sequelsyntax. Kanske lättare för dom som kommer från en Railsmiljö och använt Active Records.

Måste förstås även flytta min rubykod till servern, men den ligger på GitHub så det är i princip bara att klona koden numera. Jag börjar med att utveckla den på Code Anywhere, pushar sedan upp till GitHub och kan sedan klona den därifrån till valfri server. Ytterst behändigt. Och med NGINX och virtuella värdar kan allting köras på samma IP. Det är bara serverns hastighet och bandbredden till lägenheten som blir begränsningen.

Molnet är nog praktiskt, men rätt dyrt. Personligen ser jag störst fördelar i att lägga utvecklingen av programvaran i molnet, som man gör med Code Anywhere, och sedan flytta ner allt på egen server. Inget hindrar ju att man kör containrar och sånt på sina egna servrar och har man en anslutning på 1 000 Mbit lär man få betala mycket för att få samma kapacitet som med en egen server.

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det slår mig att kryssningsfartyget Diamond Princess utgör ett väldigt bra kontrollerat experiment - som potentiellt kan ge svar på många av de …

Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Viktigt med flexibla elpriser när vindkraften växer

Den hälsosamme ekonomisten

I natt var elpriset under några timmar negativt. Det innebär att elproducenter fick betala för förmånen att mata ut el på nätet. Givetvis är händelsen ovanlig, men lär bli vanligare i takt med att vi får fler vindkraftverk. Därför blir det allt viktigare att elprissättningen är flexibel så att elkonsumenter kan anpassa sin förbrukning. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism