Terrorism i USA och Europa

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 4 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ytterligare ett terrordåd i USA. Motivet tycks vara hat mot minoriteter, i detta fall mexikanare. 

Det högerextrema våldet och det islamistiska tar sig olika uttryck, men är kanske inte så väsensskilt  som vi vid första anblicken tror.

För det första: Terrordåd brukar betraktas som minoritetens vapen mot majoriteten. Majoriteten har staten, minoriteten har bomberna och rädslan.

Jag tror inte att detta riktigt stämmer, vare sig när vi betraktar den högerextrema terrorismen i USA, den islamistiska terrorismen i Europa eller hindunationalismen i Indien.

Islamisterna vill representera världens alla muslimer och är i den meningen en liten minoritet som gör anspråk på att tala för en betydligt större grupp. Den förenande faktorn är religionen.

Högerextremisterna vill representera alla med vit hudfärg. Den förenande faktorn är rasen eller möjligen kulturen.

Hindunationalisterna i Indien vill bevara de traditioner och regler som kopplas till hinduismen, men de utgör definitivt en majoritet. 

Vi kan fortsätta listan. Rwanda, Nazityskland, Xinjiang. De mest omfattande och monstruösa övergreppen begås faktiskt av majoriteter - inte av minoriteter. Trivialt, säger ni. För att kunna begå riktigt allvarliga övergrepp måste man ha staten på sin sida.

Det intressanta är dock att övergrepp begås oavsett om majoritetsterroristerna har staten med sig eller inte. Det räcker med att det finns en riktigt skruvad samhällsbild där en minoritet utmålas som ett hot mot majoriteten.

För oss som inte lever i USA kan det tyckas märkligt att dessa föreställningar uppstår. För vilket hot utgör egentligen mexikanarna mot den vita majoriteten? Det är ju inte så att delstater där befolkningen med mexikanskt ursprung uppnår majoritet sätter vita amerikaner i läger.

Vad får en vit amerikan att rättfärdiga en masskjutning på extremistfora och sedan genomföra en avrättning i en galleria som i förlängningen kommer att leda till att hen själv blir avrättad av delstaten Texas? Varför finns det ett stort antal personer som upplever ett hot - trots att det inte finns något?

Mekanismerna som driver ISIS, Breivik, Crusius är förvånansvärt likartade.

Den första faktorn är etableringen av känslan av att minoriteten utgör ett hot mot majoriteten. Detta kan åstadkommas genom att peka på avvikelser mellan majoritetsbefolkningens moral och minoritetens. Med sociala medier är det enkelt att lyfta fram representanter av minoriteten som agerat på ett sätt som strider mot majoritetens regler. Att det naturligtvis handlar om en försvinnande liten minoritet av en minoritet spelar inte så stor roll då varje enskild händelse kan få stor exponering tack vare sociala medier.

Nästa del är avhumanisering. Har man väl etablerat minoriteten som ett hot går det att rättfärdiga och motivera ett agerande som inte är acceptabelt i den egna gruppen. I fallet ISIS kan man exempelvis skära halsen av otrogna just därför att de är otrogna - de är inte människor i extremisternas ögon. 

Det tredje är exemplets makt. Genom att lyfta fram personer som dödat motståndare som hjältar och skapa en informell tävling "gamefierar" man våldet mot minoriteten. Ledaren för majoriteten är i extremisternas ögon den som gått längst i att personligen undanröja hotet. I fallet ISIS är det självmordsbombare eller som i fallet Crusius den som är beredd att själv hamna i elektriska stolen.

Trots att extremisterna anser sig tala för majoriteten är det sällan som majoriteten vill ha något med dem att göra. Få av världens en miljard muslimer bejakar ISIS våld och få av världens en miljard kaukasier bejakar Crusius våld. Spelet går ut på att få så många som möjligt att sluta upp bakom så många steg som möjligt i trappan.

1) Hotbilden.

2) Avhumaniseringen.

3) Ledardyrkan.

Om det är 500 000 svenskar som tycker att muslimer är ett problem är det bara 50 000 som helt vägrar umgås med muslimer och kanske 5 000 som tycker att Breivik gjorde en god gärning. Bland muslimerna är det kanske fem procent som vill införa sharia, 0,5 procent som inte betraktar otrogna som människor och 0,05 procent som ger sitt stöd till ISIS.

Det är illa nog, men man måste ha proportionerna klara för sig. Observera att detta bara är exempel, jag har inte undersökt hur det verkligen förhåller sig i extremistmiljöerna.

Kan man då inte kritisera invandring utan att indirekt omfattas av "guilt by association"? Om man säger att man ser muslimer och massinvandringen som ett hot - har man då ett medansvar för det som hände i El Paso i går?

Det menar jag att man inte har. Den som är utan skuld må kasta första stenen. Jag har här inte gått in på de vänsterextremas avhumanisering av kapitalister och judar. Svaret på anklagelser om extremism och grupptänkande kan aldrig vara "... men ni då ...".

Syftet med att skriva om de tre stegen är att jag vill göra det möjligt för dem som inte redan befinner sig på steg 3 att reflektera över sin egen världsbild. 

Är det sant att minoriteten X är ett hot mot din egen existens? Överdriver du möjligen problem som orsakats av personer som tillhör minoritet X? Befinner du dig i en filterbubbla med likasinnade där ni förstärker varandras tänkande? Bidrar du till att gamefiera allt mer extrema tankar och handlingar genom att lyfta fram extremister som förebilder?

Självreflektion, objektiv statistik och fakta är boten mot extremism. Allt det som hör till upplysningsidealet. Och kanske är det skolans viktigaste uppgift - inte bara att lära ut kunskap, utan att inspirera till kritiskt tänkande. 

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så låga att detta motiverar de extremt låga räntorna. Är det rimligt att en 50-årig brittisk obligation har en avkastning på en procent per år inklusive …

Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. Doc2Vec är en utvidgning av algoritmen Word2Vec som används för att få datorer att förstå innebörden i skriven text. Word2Vec skapar vektorer i 300 …

Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Första landet som går in i recession

Den hälsosamme ekonomisten

Storbritannien blev det första landet som gick in i recessionsläge. Inte helt oväntat då landets arbetsmarknad länge varit överhettad. Det svaga pundet kommer dock att begränsa effekterna av Brexit och avmattningen i USA. Eurozonen har en betydligt besvärligare situation. Med negativ avkastning för tyska tioåriga statsobligationer och en … Läs mer!

Nyckeln som du alltid bör ha med dig

Den hälsosamme ekonomisten

Många använder ännu i dag endast användarnamn och lösenord för att logga in på olika tjänster på nätet. Är det inget viktigt lagrat där må det vara hänt, men även då bör man se upp. Många använder nämligen samma eller liknande lösenord på fler webbsidor och en hackare som får tag på ditt lösenord på en sida kan få en ledtråd om vilket lösenord du … Läs mer!

Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt. I det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism