Terrorism i USA och Europa

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 4 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ytterligare ett terrordåd i USA. Motivet tycks vara hat mot minoriteter, i detta fall mexikanare. 

Det högerextrema våldet och det islamistiska tar sig olika uttryck, men är kanske inte så väsensskilt  som vi vid första anblicken tror.

För det första: Terrordåd brukar betraktas som minoritetens vapen mot majoriteten. Majoriteten har staten, minoriteten har bomberna och rädslan.

Jag tror inte att detta riktigt stämmer, vare sig när vi betraktar den högerextrema terrorismen i USA, den islamistiska terrorismen i Europa eller hindunationalismen i Indien.

Islamisterna vill representera världens alla muslimer och är i den meningen en liten minoritet som gör anspråk på att tala för en betydligt större grupp. Den förenande faktorn är religionen.

Högerextremisterna vill representera alla med vit hudfärg. Den förenande faktorn är rasen eller möjligen kulturen.

Hindunationalisterna i Indien vill bevara de traditioner och regler som kopplas till hinduismen, men de utgör definitivt en majoritet. 

Vi kan fortsätta listan. Rwanda, Nazityskland, Xinjiang. De mest omfattande och monstruösa övergreppen begås faktiskt av majoriteter - inte av minoriteter. Trivialt, säger ni. För att kunna begå riktigt allvarliga övergrepp måste man ha staten på sin sida.

Det intressanta är dock att övergrepp begås oavsett om majoritetsterroristerna har staten med sig eller inte. Det räcker med att det finns en riktigt skruvad samhällsbild där en minoritet utmålas som ett hot mot majoriteten.

För oss som inte lever i USA kan det tyckas märkligt att dessa föreställningar uppstår. För vilket hot utgör egentligen mexikanarna mot den vita majoriteten? Det är ju inte så att delstater där befolkningen med mexikanskt ursprung uppnår majoritet sätter vita amerikaner i läger.

Vad får en vit amerikan att rättfärdiga en masskjutning på extremistfora och sedan genomföra en avrättning i en galleria som i förlängningen kommer att leda till att hen själv blir avrättad av delstaten Texas? Varför finns det ett stort antal personer som upplever ett hot - trots att det inte finns något?

Mekanismerna som driver ISIS, Breivik, Crusius är förvånansvärt likartade.

Den första faktorn är etableringen av känslan av att minoriteten utgör ett hot mot majoriteten. Detta kan åstadkommas genom att peka på avvikelser mellan majoritetsbefolkningens moral och minoritetens. Med sociala medier är det enkelt att lyfta fram representanter av minoriteten som agerat på ett sätt som strider mot majoritetens regler. Att det naturligtvis handlar om en försvinnande liten minoritet av en minoritet spelar inte så stor roll då varje enskild händelse kan få stor exponering tack vare sociala medier.

Nästa del är avhumanisering. Har man väl etablerat minoriteten som ett hot går det att rättfärdiga och motivera ett agerande som inte är acceptabelt i den egna gruppen. I fallet ISIS kan man exempelvis skära halsen av otrogna just därför att de är otrogna - de är inte människor i extremisternas ögon. 

Det tredje är exemplets makt. Genom att lyfta fram personer som dödat motståndare som hjältar och skapa en informell tävling "gamefierar" man våldet mot minoriteten. Ledaren för majoriteten är i extremisternas ögon den som gått längst i att personligen undanröja hotet. I fallet ISIS är det självmordsbombare eller som i fallet Crusius den som är beredd att själv hamna i elektriska stolen.

Trots att extremisterna anser sig tala för majoriteten är det sällan som majoriteten vill ha något med dem att göra. Få av världens en miljard muslimer bejakar ISIS våld och få av världens en miljard kaukasier bejakar Crusius våld. Spelet går ut på att få så många som möjligt att sluta upp bakom så många steg som möjligt i trappan.

1) Hotbilden.

2) Avhumaniseringen.

3) Ledardyrkan.

Om det är 500 000 svenskar som tycker att muslimer är ett problem är det bara 50 000 som helt vägrar umgås med muslimer och kanske 5 000 som tycker att Breivik gjorde en god gärning. Bland muslimerna är det kanske fem procent som vill införa sharia, 0,5 procent som inte betraktar otrogna som människor och 0,05 procent som ger sitt stöd till ISIS.

Det är illa nog, men man måste ha proportionerna klara för sig. Observera att detta bara är exempel, jag har inte undersökt hur det verkligen förhåller sig i extremistmiljöerna.

Kan man då inte kritisera invandring utan att indirekt omfattas av "guilt by association"? Om man säger att man ser muslimer och massinvandringen som ett hot - har man då ett medansvar för det som hände i El Paso i går?

Det menar jag att man inte har. Den som är utan skuld må kasta första stenen. Jag har här inte gått in på de vänsterextremas avhumanisering av kapitalister och judar. Svaret på anklagelser om extremism och grupptänkande kan aldrig vara "... men ni då ...".

Syftet med att skriva om de tre stegen är att jag vill göra det möjligt för dem som inte redan befinner sig på steg 3 att reflektera över sin egen världsbild. 

Är det sant att minoriteten X är ett hot mot din egen existens? Överdriver du möjligen problem som orsakats av personer som tillhör minoritet X? Befinner du dig i en filterbubbla med likasinnade där ni förstärker varandras tänkande? Bidrar du till att gamefiera allt mer extrema tankar och handlingar genom att lyfta fram extremister som förebilder?

Självreflektion, objektiv statistik och fakta är boten mot extremism. Allt det som hör till upplysningsidealet. Och kanske är det skolans viktigaste uppgift - inte bara att lära ut kunskap, utan att inspirera till kritiskt tänkande. 

Vi bör låta maskinerna leda oss

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Financial Times beskriver en utveckling där avatarerna tar över som förebilder. Koreanska  Apoki är ett exempel - en idol som är helt digital, men som ända kan interagera med sina fans över hela världen. Om alla betraktar dig som en människa och interagerar med dig som om du vore en människa - är du då en människa, trots att du kanske inte har en fysisk kropp eller en mänsklig hjärna?  Ungdomsidoler är - som Financial Times konstaterar - den uppenbara tillämpningen. Avatarer säger …

Läs mer!

Tydlighet ska ge Boris Johnsson segern

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Boris Johnsson satsar på att hans tydlighet när det gäller Brexit ska ge majoritet i valkretsar som traditionellt röstar på Labour, men som nu kan tveka därför att Jeremy Corbyn inte klargjort vad Labour egentligen vill. Johnsson är annars inte känd för tydlighet - han har ändrat sig ganska ofta. Det här gången har han genom uttalanden försökt måla in sig i ett hörn - det mest kända uttalandet är väl det om att han hellre "... ligger död i ett dike" än skjuter upp Brexit. Något dike …

Läs mer!

Vad är det med LOV inom Arbetsförmedlingen?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de viktigaste reformerna under Alliansens tid vid makten togs fram av Göran Hägglund  som då var chef för Socialdepartementet . Det var Lagen om valfrihetssystem som 2008 lagreglerade det som kallas "valfrihetssystem". Lagen utgjorde därefter basen för reformen av primärvården och vårdvalet. Den tillämpas också för äldreomsorg, men är … Läs mer!

Moderaterna är Sverigedemokraternas murbräcka

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen tvingas backa om reformen av Arbetsförmedlingen . Det som är mest intressant med detta är att V, M och KD hittat möjligheter till samarbete, trots stora ideologiska skillnader. Men det är inte Vänsterpartiet som har fått sträcka sig för att möta högern, det är högern som tvingats motarbeta valfrihet i välfärden för … Läs mer!

Bromma ligger bättre till

Den hälsosamme ekonomisten

Fast kanske inte för mig som bor på Liljeholmskajen och har flygbussarna i princip utanför dörren. Lokalbussen tar ungefär lika lång tid till Bromma som flygbussen till Arlanda . Transportföretagen har föreslagit att Bromma ska bli en elflygplats . Det är en intressant tanke, men jag undrar om vi inte kommer ha avsevärt fler flygplatser … Läs mer!

Pusher - serverbaserad realtidskommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tänk dig att du har ett datorprogram med fler inloggade användare som behöver kommunicera med varandra i realtid. Exempelvis kan en användare behöva ringa en annan användare, som i WhatsApp . Det vanliga svaret är att man anlitar ett Javascriptramverk som Angular eller React för att lösa problemet och kanske en realtidsdatabas som Firebase . … Läs mer!

Arbetsförmedlingen prövar maskininlärning

Den hälsosamme ekonomisten

Ägnade dagen åt Ineras konferens om AI. Tror alla som var där kan hålla med om att den största överraskningen kom i  Filippa Jennersjös föredrag om hur Arbetsförmedlingen arbetar med machine-learning. Med tanke på att jag kan grunderna i programmering och lite om AI tror jag att jag kan bedöma innehållet och huruvida någon pratar konsultbulls… Läs mer!

Mänsklighetens tilltro till statistik

Den hälsosamme ekonomisten

Tar del av rapporterna om resultaten i den nya Pisaundersökningen och fascineras lite över människors tilltro till statistik och undersökningar. I flera år har vi fått höra om hur mycket bättre den finska skolan är jämfört med den svenska. Men så - helt plötsligt - uppnår svenska elever nästan lika bra resultat som de finska. Att ingen då … Läs mer!

Mellanstadiefotboll i politiken

Den hälsosamme ekonomisten

Statistiska centralbyråns väljarundersökning visar att partier som försöker lyfta andra partiers hjärtefrågor inte enbart bidrar till att lyfta dessa partier i opinionen, utan också riskerar att förlora väletablerade egna hjärtefrågor. Moderaterna har till exempel genom att lyfta Sverigedemokraternas frågor både lyckats stärka SD i opinionen … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism