Sverige är mycket rikare än vi tror

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 28 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

John Maynard Keynes sade en gång:

“Practical men who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist."

Det är ett av ekonomens klassiska citat. Konstaterandet är inte mindre sant i dag. Tankespökena lever och paradigmen består - trots att verkligheten ständigt motbevisar teorierna.

En av de mer kostsamma missuppfattningarna är att staten kan vara skyldig sig själv pengar. Det går nämligen inte, hur man än räknar. Inte ens om man hittar på delar av staten och kallar dessa för "regering" och "centralbank" kan staten på samma gång vara borgenär och gäldenär.

Det positiva med detta konstaterande är att Sverige som land är mycket rikare än vi tror. I politiken cirkulerar den officiella siffran på statsskulden på 36 procent och överskottsmålet på en procent av BNP. Orsaken till att vi har ett överskott är för att kunna möta demografiska utmaningar - som när den stora 40-talistgenerationen blir det man i byråkratisvenskan kallar "äldre-äldre".

För att förstå vårt räknefel kan det vara lämpligt att studera Japan - ett land som till skillnad från Sverige har en mycket stor statsskuld. Faktum är att skulden är så stor som 236 procent av landets BNP. Men ändå går inte Japan i konkurs.

Till att börja med kan vi konstatera att den japanska staten har stora tillgångar. Nettoskulden enligt Internationella valutafondens definition är lägre - 154 procent av BNP. Men det mest intressanta är att landets centralbank äger en allt större del av Japans statsskuld. År 2007 ägde Bank of Japan (BOJ) statsobligationer till ett värde av 1 000 miljarder dollar. År 2020 beräknas BOJ äga obligationer till ett värde av 5 500 miljarder dollar. Detta kan sättas i relation till att landets bruttonationalprodukt uppgår till 4 840 miljarder dollar. Centralbanken äger alltså skulder för mer än BNP.

Vi återvänder till frågan ovan: Kan en stat vara skyldig sig själv pengar? Om vi accepterar att svaret på den frågan är NEJ tvingas vi också konstatera att Japans statsskuld är mindre än USA:s och att den kommer att vara helt borta om tio år - om BOJ fortsätter att köpa statsobligationer.

Det kan tyckas märkligt att ett lands statsskuld bara kan försvinna i tomma intet. Japan kan - som ekonomen Joseph Stiglitz påpekat - antingen utfärda eviga statsobligationer eller helt enkelt skriva av skulden till sig själv. Då är skulden borta på riktigt och för evigt.

Japan är ett specialfall. Den extrema skulden kan härledas till tidigare omfattande skuldsättning i den privata sektorn. Efter finanskrisen 1929 var kraschen i Japan på 1980-talet den största finansiella katastrofen någonsin. Inget annat utvecklat land har gått igenom en så omfattande bankkris, med efterföljande statliga stödpaket. Men den ger ändå viss vägledning för andra länder - som Sverige. Exemplet Japan visar att statsskulden i vissa fall är ett tankespöke.

Kriterierna för detta är dock strikta. Det krävs att ett land befinner sig i en likviditetsfälla, som Japan gjort sedan krisen på 1980-talet. Med likviditetsfälla avses att traditionella penningpolitiska instrument är uttömda och att centralbanken därför tvingas använda otraditionella instrument - det vi kallar för kvantitativa lättnader.

När ett land tagit steget från traditionell till otraditionell penningpolitik har en gräns passerats. Man har då i praktiken finansierat statens utgifter genom att trycka pengar. Det enda som återstår är att erkänna att det är just detta man har gjort och det är här tankespökena kommer in. Varken politiker eller nationalekonomer är speciellt pigga på att överge tanken om att statens utgifter ska vara i balans över en konjunkturcykel.

Det finns goda skäl till att denna princip etablerats. Politiker är kortsiktiga varelser och om de får tag på pengar så spenderar de gärna dessa så snabbt som möjligt - exempelvis på höghastighetsbanor i ett av världens mer glesbefolkade länder. Problemet är att ett strikt vidmakthållande av restriktionen i kombination med en expansiv penningpolitik (nollränta) med nödvändighet leder till finansiella bubblor. Sättet på vilket staten pressar ut pengar har - som ekonomen Ludwig von Mises påpekade redan innan Keynes - stor betydelse. Nationen står därför inför ett antal val:

1) Att låta skuldsättningen i den privata sektorn explodera och sedan sopa ihop resterna av ekonomin när allt havererar (den japanska modellen). Det enda vi behöver göra för att åstadkomma detta är att fortsätta skicka ut pengar genom det finansiella systemet.

2) Att låta staten absorbera skulderna, innan allt havererar, genom att överge överskottsmålet.

3) Att pressa ut pengar i ekonomin genom att sätta in dem på enskilda individers bankkonton (det som brukar kallas "helikopterpengar").

Det första alternativet är det som kommer att inträffa om vi låter utvecklingen fortsätta som hittills. Det är också det sämsta alternativet, då finansiella bubblor orsakar oerhörda skador för företag och individer. Japan har än i dag zombieföretag och banker - ett arv från den stora finansbubblan på 1980-talet.

Det andra alternativet är det politiskt lättaste att genomföra. Det handlar om att staten med ett pennstreck avskaffar målet om överskott i statsfinanserna. Målet kan sedan återinföras om och när Sverige lämnar likviditetsfällan. Det bör betonas att det inte är säkert att vi någonsin gör det, då svag demografi kan leda till krympande BNP under överskådlig tid.

Det tredje alternativet är det tekniskt mest intressanta, men förutsätter antagligen att Riksbanken inför sin föreslagna e-krona och att bankväsendet som vi känner det i dag avvecklas. Det är möjligt att så kommer att ske i vilket fall som helst, men antagligen inte inom de närmaste fem åren.

I realiteten är det alltså alternativ 2 som står till buds - om vi nu inte är självplågare. Återstår frågan om hur vi ska gå tillväga när vi överger överskottsmålet?

Mitt förslag är att använda Trumpmodellen - och genomföra ofinansierade och permanenta skattesänkningar på ungefär tre procent av BNP. Vilka skatter som bör sänkas och hur har jag utvecklat tidigare - det kan ni läsa om här. Jag bedömer att Sverige har ett utrymme på tre procentenheter av BNP för ofinansierade skattesänkningar och om vi inte utnyttjar det finns en påtaglig risk att vi förr eller senare drabbas av en finansiell bubbla av samma typ som Japans på 1980-talet. 

Så kommer dagens arbetsplatser att försvinna

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

När jag fick syn på Microsofts nya arbetsverktyg för att analysera hur medarbetarnas arbetstid används insåg jag plötsligt hur det kommer att gå till när dagens arbetsplatser försvinner. Nej, jag pratar då inte om arbeten som hemtjänstpersonal, bussförare eller montörer - utan om de fria administrativa arbetena. Min spaning är att det inte kommer dröja länge innan arbetsgivare frestas att använda dessa verktyg för att analysera vad de anställda egentligen gör. Naturligtvis kommer de …

Läs mer!

LO:s kampanjfilmer blir allt märkligare

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Såg LO:s senaste reklamfilm på Twitter och får konstatera att det är något av det mer märkliga jag sett. Mörka moln och referenser till politiker som dagens unga antagligen inte känner igen. Vad vill man säga? Om det började så här, hur ska det då sluta? Det är dags att ta tillbaka jämlikheten. pic.twitter.com/vyumntztmT — LO Sverige (@LOSverige) January 17, 2020 Nu jobbar jag ju där jag jobbar, men jag tror jag hade reagerat likadant även om jag varit en helt vanlig …

Läs mer!

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag … Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska … Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism