Sverige är mycket rikare än vi tror

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 28 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

John Maynard Keynes sade en gång:

“Practical men who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist."

Det är ett av ekonomens klassiska citat. Konstaterandet är inte mindre sant i dag. Tankespökena lever och paradigmen består - trots att verkligheten ständigt motbevisar teorierna.

En av de mer kostsamma missuppfattningarna är att staten kan vara skyldig sig själv pengar. Det går nämligen inte, hur man än räknar. Inte ens om man hittar på delar av staten och kallar dessa för "regering" och "centralbank" kan staten på samma gång vara borgenär och gäldenär.

Det positiva med detta konstaterande är att Sverige som land är mycket rikare än vi tror. I politiken cirkulerar den officiella siffran på statsskulden på 36 procent och överskottsmålet på en procent av BNP. Orsaken till att vi har ett överskott är för att kunna möta demografiska utmaningar - som när den stora 40-talistgenerationen blir det man i byråkratisvenskan kallar "äldre-äldre".

För att förstå vårt räknefel kan det vara lämpligt att studera Japan - ett land som till skillnad från Sverige har en mycket stor statsskuld. Faktum är att skulden är så stor som 236 procent av landets BNP. Men ändå går inte Japan i konkurs.

Till att börja med kan vi konstatera att den japanska staten har stora tillgångar. Nettoskulden enligt Internationella valutafondens definition är lägre - 154 procent av BNP. Men det mest intressanta är att landets centralbank äger en allt större del av Japans statsskuld. År 2007 ägde Bank of Japan (BOJ) statsobligationer till ett värde av 1 000 miljarder dollar. År 2020 beräknas BOJ äga obligationer till ett värde av 5 500 miljarder dollar. Detta kan sättas i relation till att landets bruttonationalprodukt uppgår till 4 840 miljarder dollar. Centralbanken äger alltså skulder för mer än BNP.

Vi återvänder till frågan ovan: Kan en stat vara skyldig sig själv pengar? Om vi accepterar att svaret på den frågan är NEJ tvingas vi också konstatera att Japans statsskuld är mindre än USA:s och att den kommer att vara helt borta om tio år - om BOJ fortsätter att köpa statsobligationer.

Det kan tyckas märkligt att ett lands statsskuld bara kan försvinna i tomma intet. Japan kan - som ekonomen Joseph Stiglitz påpekat - antingen utfärda eviga statsobligationer eller helt enkelt skriva av skulden till sig själv. Då är skulden borta på riktigt och för evigt.

Japan är ett specialfall. Den extrema skulden kan härledas till tidigare omfattande skuldsättning i den privata sektorn. Efter finanskrisen 1929 var kraschen i Japan på 1980-talet den största finansiella katastrofen någonsin. Inget annat utvecklat land har gått igenom en så omfattande bankkris, med efterföljande statliga stödpaket. Men den ger ändå viss vägledning för andra länder - som Sverige. Exemplet Japan visar att statsskulden i vissa fall är ett tankespöke.

Kriterierna för detta är dock strikta. Det krävs att ett land befinner sig i en likviditetsfälla, som Japan gjort sedan krisen på 1980-talet. Med likviditetsfälla avses att traditionella penningpolitiska instrument är uttömda och att centralbanken därför tvingas använda otraditionella instrument - det vi kallar för kvantitativa lättnader.

När ett land tagit steget från traditionell till otraditionell penningpolitik har en gräns passerats. Man har då i praktiken finansierat statens utgifter genom att trycka pengar. Det enda som återstår är att erkänna att det är just detta man har gjort och det är här tankespökena kommer in. Varken politiker eller nationalekonomer är speciellt pigga på att överge tanken om att statens utgifter ska vara i balans över en konjunkturcykel.

Det finns goda skäl till att denna princip etablerats. Politiker är kortsiktiga varelser och om de får tag på pengar så spenderar de gärna dessa så snabbt som möjligt - exempelvis på höghastighetsbanor i ett av världens mer glesbefolkade länder. Problemet är att ett strikt vidmakthållande av restriktionen i kombination med en expansiv penningpolitik (nollränta) med nödvändighet leder till finansiella bubblor. Sättet på vilket staten pressar ut pengar har - som ekonomen Ludwig von Mises påpekade redan innan Keynes - stor betydelse. Nationen står därför inför ett antal val:

1) Att låta skuldsättningen i den privata sektorn explodera och sedan sopa ihop resterna av ekonomin när allt havererar (den japanska modellen). Det enda vi behöver göra för att åstadkomma detta är att fortsätta skicka ut pengar genom det finansiella systemet.

2) Att låta staten absorbera skulderna, innan allt havererar, genom att överge överskottsmålet.

3) Att pressa ut pengar i ekonomin genom att sätta in dem på enskilda individers bankkonton (det som brukar kallas "helikopterpengar").

Det första alternativet är det som kommer att inträffa om vi låter utvecklingen fortsätta som hittills. Det är också det sämsta alternativet, då finansiella bubblor orsakar oerhörda skador för företag och individer. Japan har än i dag zombieföretag och banker - ett arv från den stora finansbubblan på 1980-talet.

Det andra alternativet är det politiskt lättaste att genomföra. Det handlar om att staten med ett pennstreck avskaffar målet om överskott i statsfinanserna. Målet kan sedan återinföras om och när Sverige lämnar likviditetsfällan. Det bör betonas att det inte är säkert att vi någonsin gör det, då svag demografi kan leda till krympande BNP under överskådlig tid.

Det tredje alternativet är det tekniskt mest intressanta, men förutsätter antagligen att Riksbanken inför sin föreslagna e-krona och att bankväsendet som vi känner det i dag avvecklas. Det är möjligt att så kommer att ske i vilket fall som helst, men antagligen inte inom de närmaste fem åren.

I realiteten är det alltså alternativ 2 som står till buds - om vi nu inte är självplågare. Återstår frågan om hur vi ska gå tillväga när vi överger överskottsmålet?

Mitt förslag är att använda Trumpmodellen - och genomföra ofinansierade och permanenta skattesänkningar på ungefär tre procent av BNP. Vilka skatter som bör sänkas och hur har jag utvecklat tidigare - det kan ni läsa om här. Jag bedömer att Sverige har ett utrymme på tre procentenheter av BNP för ofinansierade skattesänkningar och om vi inte utnyttjar det finns en påtaglig risk att vi förr eller senare drabbas av en finansiell bubbla av samma typ som Japans på 1980-talet. 

Kan Google smittspåra hela världen?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google har en tillgång i smittspårningssammanhang som ingen annan, mig veterligen, har. De har tillgång till mobilanvändares fullständiga platshistorik, i alla fall för de användare som har platshistoriken påslagen. Genom att köra platshistoriken baklänges kan man därmed i teorin smittspåra hela det svenska folket på några sekunder och meddela användare om de utsatts för risk att bli smittade. Det enda man egentligen behöver göra är att koppla historiken till en identitet och ett positivt …

Läs mer!

Utvärdera Coronabekämpningen i realtid

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google publicerar nu data som man aldrig normalt publicerar. Användare som slagit på platshistoriken i sina mobiler bidrar nu till att skapa en bild av hur åtgärderna för social distancering fungerar i olika länder. Ni kan se statistiken för varje enskilt land på den här webbsidan . Vi kan genom att koppla på statistiken för antalet nya upptäckta fall därmed få en policyutvärdering i realtid. Så vad säger egentligen siffrorna? Som väntat ser vi att social distansering har effekt på …

Läs mer!

Befolkningstäthet, temperatur och socioekonomi avgörande faktorer

Den hälsosamme ekonomisten

Har grävt lite i statistiken om hur Covid-19 utvecklar sig i USA och hittat ett oroväckande mönster. De platser som drabbas i särklass hårdast är stora städer med hög befolkningstäthet och svag socioekonomisk situation. Antalet döda ökar snabbast i större städer.  Det finns många sådana städer i USA. Chicago , Detroit och Cleveland … Läs mer!

Vad kan vi lära av Singapore?

Den hälsosamme ekonomisten

Det här är en väldigt intressant intervju med Singapores premiärminister om vad landet gjort för att stoppa smittspridningen. Singapore är ett litet land med ungefär fem miljoner invånare. Men det innebär inte självklart att man har en stor fördel gentemot länder som misslyckats totalt - som USA. Hög befolkningstäthet underlättar smittspridning. … Läs mer!

Två tester - två syften

Den hälsosamme ekonomisten

Moderaterna föreslår att masstestning för Covid-19 införs i Sverige . Det tycker jag är ett bra förslag, brist på testkapacitet är den kanske viktigaste förklaringen till att USA ser ut att bli det land i världen som drabbas hårdast av viruset. Men det är viktigt att tänka på att det finns två typer av tester och två olika syften med dessa … Läs mer!

En modell för endogen smittspridning

Den hälsosamme ekonomisten

De epidemiologiska modeller som vanligen används för att beskriva smittspridning utgår från att enskilda individer är korkade och inte anpassar sitt beteende till upplevda risker - om de inte får order om att göra det. Men det kan finnas en annan och mer effektiv väg att bekämpa virus. Tänk om vi kunde utnyttja medborgarnas vilja att förbli friska … Läs mer!

Bergamo är sannolikt det värsta scenariet

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns bara ett litet antal uppgifter om hur Covid-19 påverkat dödligheten i norra Italien . Det finns dock tidningsuppgifter som kan bekräftas av att antalet dödsannonser i lokala tidningar är avsevärt högre än normalt. Mycket talar för att både antalet registerade fall av Covid-19 och antalet dödsfall är underskattade i de värst drabbade … Läs mer!

Lån eller bidrag?

Den hälsosamme ekonomisten

Möjligen är detta ett trivialt påpekande, men många företag är "nödvändighetsföretag" som startats av personer som hellre skulle vilja ha ett vanligt arbete. De är med andra ord föga lönsamma. Sedan finns det företag som är mer lönsamma och företag som har stora fasta tillgångar som redan är avskrivna. Somliga företag har inget annat val än … Läs mer!

Viruset och det individuellt rationella

Den hälsosamme ekonomisten

Det pågår en diskussion om huruvida en minskning av restriktionerna med anledning av Covid-19 i Sverige skulle få ekonomin att flyta på bättre. Jag tror det är feltänkt och jag ska utveckla skälen nedan. Själv arbetar jag för närvarande hemifrån eftersom jag kan göra det, men jag skulle inte tveka att gå till jobbet om jag behövde. Skälet … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism