Sverige är mycket rikare än vi tror

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 28 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

John Maynard Keynes sade en gång:

“Practical men who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist."

Det är ett av ekonomens klassiska citat. Konstaterandet är inte mindre sant i dag. Tankespökena lever och paradigmen består - trots att verkligheten ständigt motbevisar teorierna.

En av de mer kostsamma missuppfattningarna är att staten kan vara skyldig sig själv pengar. Det går nämligen inte, hur man än räknar. Inte ens om man hittar på delar av staten och kallar dessa för "regering" och "centralbank" kan staten på samma gång vara borgenär och gäldenär.

Det positiva med detta konstaterande är att Sverige som land är mycket rikare än vi tror. I politiken cirkulerar den officiella siffran på statsskulden på 36 procent och överskottsmålet på en procent av BNP. Orsaken till att vi har ett överskott är för att kunna möta demografiska utmaningar - som när den stora 40-talistgenerationen blir det man i byråkratisvenskan kallar "äldre-äldre".

För att förstå vårt räknefel kan det vara lämpligt att studera Japan - ett land som till skillnad från Sverige har en mycket stor statsskuld. Faktum är att skulden är så stor som 236 procent av landets BNP. Men ändå går inte Japan i konkurs.

Till att börja med kan vi konstatera att den japanska staten har stora tillgångar. Nettoskulden enligt Internationella valutafondens definition är lägre - 154 procent av BNP. Men det mest intressanta är att landets centralbank äger en allt större del av Japans statsskuld. År 2007 ägde Bank of Japan (BOJ) statsobligationer till ett värde av 1 000 miljarder dollar. År 2020 beräknas BOJ äga obligationer till ett värde av 5 500 miljarder dollar. Detta kan sättas i relation till att landets bruttonationalprodukt uppgår till 4 840 miljarder dollar. Centralbanken äger alltså skulder för mer än BNP.

Vi återvänder till frågan ovan: Kan en stat vara skyldig sig själv pengar? Om vi accepterar att svaret på den frågan är NEJ tvingas vi också konstatera att Japans statsskuld är mindre än USA:s och att den kommer att vara helt borta om tio år - om BOJ fortsätter att köpa statsobligationer.

Det kan tyckas märkligt att ett lands statsskuld bara kan försvinna i tomma intet. Japan kan - som ekonomen Joseph Stiglitz påpekat - antingen utfärda eviga statsobligationer eller helt enkelt skriva av skulden till sig själv. Då är skulden borta på riktigt och för evigt.

Japan är ett specialfall. Den extrema skulden kan härledas till tidigare omfattande skuldsättning i den privata sektorn. Efter finanskrisen 1929 var kraschen i Japan på 1980-talet den största finansiella katastrofen någonsin. Inget annat utvecklat land har gått igenom en så omfattande bankkris, med efterföljande statliga stödpaket. Men den ger ändå viss vägledning för andra länder - som Sverige. Exemplet Japan visar att statsskulden i vissa fall är ett tankespöke.

Kriterierna för detta är dock strikta. Det krävs att ett land befinner sig i en likviditetsfälla, som Japan gjort sedan krisen på 1980-talet. Med likviditetsfälla avses att traditionella penningpolitiska instrument är uttömda och att centralbanken därför tvingas använda otraditionella instrument - det vi kallar för kvantitativa lättnader.

När ett land tagit steget från traditionell till otraditionell penningpolitik har en gräns passerats. Man har då i praktiken finansierat statens utgifter genom att trycka pengar. Det enda som återstår är att erkänna att det är just detta man har gjort och det är här tankespökena kommer in. Varken politiker eller nationalekonomer är speciellt pigga på att överge tanken om att statens utgifter ska vara i balans över en konjunkturcykel.

Det finns goda skäl till att denna princip etablerats. Politiker är kortsiktiga varelser och om de får tag på pengar så spenderar de gärna dessa så snabbt som möjligt - exempelvis på höghastighetsbanor i ett av världens mer glesbefolkade länder. Problemet är att ett strikt vidmakthållande av restriktionen i kombination med en expansiv penningpolitik (nollränta) med nödvändighet leder till finansiella bubblor. Sättet på vilket staten pressar ut pengar har - som ekonomen Ludwig von Mises påpekade redan innan Keynes - stor betydelse. Nationen står därför inför ett antal val:

1) Att låta skuldsättningen i den privata sektorn explodera och sedan sopa ihop resterna av ekonomin när allt havererar (den japanska modellen). Det enda vi behöver göra för att åstadkomma detta är att fortsätta skicka ut pengar genom det finansiella systemet.

2) Att låta staten absorbera skulderna, innan allt havererar, genom att överge överskottsmålet.

3) Att pressa ut pengar i ekonomin genom att sätta in dem på enskilda individers bankkonton (det som brukar kallas "helikopterpengar").

Det första alternativet är det som kommer att inträffa om vi låter utvecklingen fortsätta som hittills. Det är också det sämsta alternativet, då finansiella bubblor orsakar oerhörda skador för företag och individer. Japan har än i dag zombieföretag och banker - ett arv från den stora finansbubblan på 1980-talet.

Det andra alternativet är det politiskt lättaste att genomföra. Det handlar om att staten med ett pennstreck avskaffar målet om överskott i statsfinanserna. Målet kan sedan återinföras om och när Sverige lämnar likviditetsfällan. Det bör betonas att det inte är säkert att vi någonsin gör det, då svag demografi kan leda till krympande BNP under överskådlig tid.

Det tredje alternativet är det tekniskt mest intressanta, men förutsätter antagligen att Riksbanken inför sin föreslagna e-krona och att bankväsendet som vi känner det i dag avvecklas. Det är möjligt att så kommer att ske i vilket fall som helst, men antagligen inte inom de närmaste fem åren.

I realiteten är det alltså alternativ 2 som står till buds - om vi nu inte är självplågare. Återstår frågan om hur vi ska gå tillväga när vi överger överskottsmålet?

Mitt förslag är att använda Trumpmodellen - och genomföra ofinansierade och permanenta skattesänkningar på ungefär tre procent av BNP. Vilka skatter som bör sänkas och hur har jag utvecklat tidigare - det kan ni läsa om här. Jag bedömer att Sverige har ett utrymme på tre procentenheter av BNP för ofinansierade skattesänkningar och om vi inte utnyttjar det finns en påtaglig risk att vi förr eller senare drabbas av en finansiell bubbla av samma typ som Japans på 1980-talet. 

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om intervallet från det att en individ smittar en annan är kort - ungefär fem dagar. Det talar för att viruset antingen kommer att sprida sig fort - eller inte …

Läs mer!

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare . Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte …

Läs mer!

Jönköping och Västra Götaland hårdast drabbade av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

I hela världen har myndigheterna allt mer övergått till att bekämpa Covid-19 på regional basis. Även Sverige publicerar nu statistik på kommunnivå och USA redovisar ofta på postnummernivå.  Det är en följd av att viruset betraktas som en klustersmitta - en farsot som sprids i nätverk av bekanta och familjer.  Det finns förstås … Läs mer!

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var … Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad … Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism