Stora samhällsekonomiska kostnader för familjepolitikspaternalismen

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 22 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de mest uppenbara potentiella förbättringarna av den svenska välfärden är att avskaffa föräldraförsäkringen och subventionen av den kommunala barnomsorgen - för att i stället dela ut pengarna direkt till föräldrarna i form av kontanter, kanske via ett höjt barnbidrag. Föräldraförsäkringen kostar i dag 30 miljarder kronor, vilket innebär att barnbidraget skulle kunna höjas med minst 1 000 kronor i månaden och barn om man styrde om pengarna dit. Den kommunala barnomsorgen kostar ungefär 80 miljarder per år. Om man avskaffade den subventionen skulle barnbidraget kunna höjas med ytterligare 3 000 kronor i månaden per barn och år.

Förbättringen för barnfamiljerna som en dylik omläggning skulle medföra är betydligt större än den kan tyckas vid en första anblick eftersom barnbidraget betalas ut under 16 år medan föräldraförsäkringen och den kommunala barnomsorgen endast utnyttjas under en begränsad tid av barnens uppväxt.

Ett enkelt test på om reformen är effektiv vore att fråga föräldrarna om de skulle vilja växla föräldraförsäkringen och den kommunala barnomsorgen mot ett barnbidrag på 4 000 kronor i månaden per barn som betalas ut tills barnen är 16 år. För en trebarnsfamilj skulle detta i kontanter motsvara: 16 år * 3 barn * 4 000 kronor * 12 månader=2 300 000 kronor.

Frågan som vi ställer till trebarnsfamiljen blir alltså: Vad väljer ni mellan alternativen att få 2 300 000 kronor i kontanter och själva betala för barnomsorgen och ev ledighet från jobbet eller att ta del av välfärdsstatens erbjudande om subventionerad barnomsorg och föräldraförsäkring som det fungerar i dag?

Om många väljer att ta emot kontanterna i stället för dagens kombo med föräldraförsäkring och kommunal barnomsorg är detta ett tecken på att dagens system är ineffektivt.

Hur är det då om man ser det från samhällets synvinkel - det sägs ju att subventionerna av kommunal barnomsorg leder till större arbetsutbud och detta kanske gör att det ur samhällets synvinkel ändå är effektivare med kommunal barnomsorg?

Till att börja med får vi konstatera att föräldraförsäkringen minskar arbetsutbudet påtagligt. Detta bidrag betalas ut i 15 månader - på villkor av att föräldrarna inte arbetar. Så även om de hittar någon annan lösning för att ta hand om barnen är det olönsamt att arbeta då de i så fall inte kan ta ut hela föräldraförsäkringen. Att utnyttja mor- och farföräldrar eller hitta andra potentiella lösningar faller automatiskt bort som alternativ.

Men så invänder någon - föräldraförsäkringen är ju till för att föräldrarna ska vara hemma med barnen. Det är ett paternalistiskt ingrepp i föräldrarnas uppfostran som syftar till att förhindra att de arbetar för mycket när barnen är små.

Så kan det givetvis vara. Men då uppstår följdfrågan - varför subventionerar det offentliga i så fall kommunal barnomsorg för att göra det möjligt för föräldrarna att inte umgås med sina barn? Barnomsorgen är till för att föräldrarna ska arbeta i stället för att stanna hemma. Den kommunala barnomsorgen och föräldraförsäkringen ger rakt motsatta incitament och de båda systemen tar antagligen i stor utsträckning ut varandra. Föräldraförsäkringen kan tas ut nästan lika länge som den kommunala barnomsorgen får utnyttjas, så valet att stanna hemma när barnen är som minst eller något senare är föräldrarnas eget.

Men jämställdheten då? Den svenska familjepolitiken är paternalistisk i en annan mening - vi ser det som ett egenvärde att kvinnor inte på heltid ägnar sig åt barnuppfostran. Och så kan det givetvis vara. Detta kan vara ett argument för att erbjuda RUT-avdrag på betydligt högre nivå än i dag. Men det är knappast ett argument för att låsa fast föräldrarna i en bestämd lösning.

Ett annat argument som jag stött på är att en omläggning skulle missgynna höginkomsttagare - föräldraförsäkringen ger ju mer pengar till föräldrar med hög inkomst. Det tycker jag är ett rätt märkligt argument, då man sällan annars brukar lyfta fram höginkomsttagarnas väl som ett politiskt mål. Vi beskattar exempelvis höginkomsttagare hårdare än låginkomsttagare och jag kan inte se något uppenbart skäl till att vi bör agera annorlunda i familjepolitiken.

Risken för att höginkomsttagare skaffar färre barn om de inte får adekvat kompensation tycker jag inte heller att man bör ta hänsyn till. Finns det ett egenvärde i att höginkomsttagare skaffar fler barn än låginkomsttagare? Det skulle väl i så fall bygga på något antagande om att barn till höginkomsttagare är mer värdefulla för samhället än barn till låginkomsttagare. Men om vi verkligen tycker så borde denna princip även gälla för socialpolitiken i allmänhet och då bör man kanske avskräcka låginkomsttagare från att alls skaffa barn? Tror dock inte att en sådan linje är förenlig med grundläggande principer om människors lika värde.

Dessutom kan det finnas en poäng i att höginkomsttagare arbetar i stället för att skaffa barn. Det blir ett slags arbetsdelning, där vissa specialiserar sig på att bibehålla en stabil befolkningsnivå och andra specialiserar sig på att försörja befolkningen med varor och tjänster. Samhällsekonomiskt blir förlusten nämligen betydligt större om en höginkomsttagare tar ut föräldraledighet än om en arbetslös eller en låginkomsttagare gör det.

Nu har jag inte gått in på frågan om hur mycket samhället i sin helhet förlorar på den paternalistiska familjepolitiken, men det rör sig sannolikt om enorma summor. Om vi tar trebarnsfamiljen som exempel: Antag att trebarnfamiljen är beredd att byta dagens familjepolitik mot en kontantutbetalning på bara 1,7 miljoner kronor. Kostnaden för detta bidrag motsvarar de snedvridande effekter som uppstår av den skatt som tas ut på löntagare för att finansiera bidraget. Om marginal social cost of public funds (MSCPF) uppgår till 0,4 blir nettokostnaden 680 miljoner kronor.

Detta kan ställas mot kostnaden för barnomsorgen. Förutom skatternas snedvridande effekter har vi den resursförbrukning som uppstår när tjänsten produceras. Vi måste utbilda förskollärare och dessa kan därmed inte arbeta inom den produktiva delen av ekonomin. Om de tre barnen utnyttjar barnomsorgen fullt ut blir kostnaden ungefär 160 000 kronor (den årliga produktionskostnaden för en plats i barnomsorgen) * 3 barn * 5 år * (1+MSCPF) = 3 360 000 kronor.

Sedan kommer vi till föräldraförsäkringen. Där kan man räkna statiskt eller dynamiskt. Lågt räknat medför föräldraförsäkringen ett bortfall av två månaders arbete under barnens uppväxt samt en samhällsekonomisk kostnad för det skatteuttag som krävs för att finansiera bidraget. Om bruttolönen uppgår till 30 000 kronor i månaden blir förlusten: 1,32 * 30 000 kronor * 2 månader * 3 barn + MSCPF (0,4) *24 000 * 15 månader * 3 barn = 240 000 + 430 000 kronor = 670 000 kronor.

Lägger vi ihop den samhällsekonomiska kostnaden för föräldraförsäkringen med den samhällsekonomiska kostnaden för barnomsorgen får vi i runda tal 4 000 000 kronor. Detta kan jämföras med den samhällsekonomiska kostnaden för att betala ut ett kontantbidrag på 1,7 miljoner kronor som endast uppgår till 680 miljoner kronor. Samhällsekonomiskt blir förlusten av dagens familjepolitik 3,3 miljoner kronor per trebarnsfamilj.

Vi kan summera detta över alla barnfamiljer i Sverige. I snitt är förlusten kanske 2 miljoner kronor per barnfamilj sett i ett livscykelperspektiv. Om antalet familjer vars förstfödda barn är mellan 0 och 16 år uppgår till en miljon har vi en förlust på 2 000 miljarder över dessa sexton år. Dividerat med 16 blir det en årlig samhällsekonomisk förlust på 125 miljarder kronor - resurser som skulle ha kunnat användas effektivare om vi inte hade styrt familjernas livsval lika hårt som i dag. Effekten av en liberalisering skulle bli bättre välfärd och större valfrihet. Pengarna som i dag går till att subventionera kommunal barnomsorg skulle kunna användas till bättre sjukvård och äldreomsorg.

Så finns det någon ekonomisk reform som är motiverad i Sverige - vid sidan av en skattereform - torde det vara en total omläggning av familjepolitiken som tar bort de paternalistiska inslagen och låter föräldrarna själva i ökad utsträckning avgöra hur de ska hantera sina barn när dessa väl kommit till världen. För tror vi inte att svenska föräldrar klarar denna uppgift borde vi nog överväga att importera barn i stället för att satsa på inhemsk produktion.

Ajax med hjälp av JQuery och Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Tänkte så här på påskaftonen dela med mig av ett tips på hur man kan ladda in information på en webbsida utan att ladda om sidan. Begreppet Ajax står för "Asyncronous Javascript and XML". Men man behöver inte använda XML för att överföra information, i dag är det mycket vanligare att använda JSON, alltså Javascript Object Notation . För att kunna efterfråga information från en server behöver man Javascript. I Javascriptbiblioteket JQuery finns en funktion som gör det enkelt att hämta …

Läs mer!

Tillit och digital automatisering är komplementvaror

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Digitalisering har potential att höja välfärden många gånger om. Men i ett samhälle som saknar grundläggande tillit är möjligheten att digitalisera begränsad. Är det inte lite märkligt att det går att ställa ut hyrscootrar med batterier som kostar många tusen kronor styck, utan att dessa tas omhand av kriminella element? Det bör tilläggas att det faktiskt inte går att parkera en cykel på offentlig plats, utan att den garanterat blir stulen. Men elscootrar verkar inte ha börjat stjälas i …

Läs mer!

Uppenbara bedrägerier på Facebook

Den hälsosamme ekonomisten

Lite förvånad över att Facebook har så många annonser som är uppenbara bedrägerier. Tror det kommer att stå företaget dyrt, då poängen med annonser är att åtminstone någon ska lockas att köpa något som det annonseras för. Det är lätt att dra slutsatsen att alla annonser som finns på nätverket är bluff. Googleannonserna har däremot blivit … Läs mer!

Sono Motors nya bil Sion byggs i Trollhättan

Den hälsosamme ekonomisten

En av nyheterna i dag är att Sono Motors nya bil Sion ska byggas i Trollhättan . Men vad är det egentligen för skapelse? Till att börja med är den inte självkörande, vilket är en brist. Men i övrigt är det en rätt intressant sak. Den har solceller som på en dag kan ladda bilen tillräckligt för drygt tre mils körning. Fulladdad tar den … Läs mer!

Kalla det inte AI

Den hälsosamme ekonomisten

Det har säkert inte undgått någon att jag programmerar lite. Jag skulle kunna säga att jag ibland sysslar med Artificiell Intelligens , men det gör jag inte - jag säger som det är, jag konstruerar algoritmer. Sanningen är att det som en gång kallades statistik i datortillämpningar har blivit algoritmer som i sin tur har döpts om till AI. Men … Läs mer!

Kinas vindkraftsmisslyckande ett intressant "case"

Den hälsosamme ekonomisten

Jonas Grafström skriver i ett ny uppsats från Ratio om den kinesiska vindkraftsindustrin , som uppvisar tecken på sovjetism. Många unga minns inte Sovjetunionens femårs- och tioårsplaner och hur hela bygget småningom kollapsade. Det är mer än en historia om demokrati och diktatur, det är en fråga om hur planekonomier fungerar. Det finns … Läs mer!

Wong betonar Kinas ansvar för utsläppen

Den hälsosamme ekonomisten

Kinakännaren Ola Wong skriver i Kvartal om att vi behöver tala om elefanten i rummet när det gäller klimatet - alltså Kina . Det är något som jag också brukar framföra här på bloggen. Själv tillhör jag dem som inte tror att det är någon ko på isen när det gäller den globala uppvärmningen, men om man tror att kon är i fara måste man titta … Läs mer!

Amorteringskrav missgynnar inte ungdomar

Den hälsosamme ekonomisten

Ett argument som ofta framförs av särintressen är att Finansinspektionens amorteringskrav missgynnar ungdomar. Syftet med att lyfta fram just denna grupp är förstås att ingen tycker det är synd om höginkomsttagare som lånat tio miljoner för att köpa en villa i Djursholm . Claes Bäckman vid Lunds Universitet har i senaste numret av … Läs mer!

Sjukvård är en komplicerad materia

Den hälsosamme ekonomisten

Har i dag föreläst på Timbros utbildning "Reformakademin". Ämnet var sjukvårdens organisation.  Jag brukar säga som det är - att det är komplicerad materia och att verkligheten är långt från politikens slagord om jämlikhet eller privatisering. Oavsett om sjukvården finansieras privat eller offentligt är det svårt att få ihop helheten på ett … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism