Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 13 February, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario - om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel.

Först till det positiva. Vi har i dag penicillin, respiratorer, kortison och mycket annat som hjälper oss att överleva. Sjukvården har utvecklats enormt sedan 1917. Många som inte kunde räddas då skulle antagligen ha klarat sig i dag om de fått vård.

Men nu börjar vi komma in på problemen. Sjukvården är inte dimensionerad för en epidemi som drabbar 60 procent av jordens befolkning och som gör att 10 procent av de drabbade behöver intensivvård. Sverige har lite drygt 500 intensivvårdsplatser, även om det säkert går att tälja en hel del på vården i en krissituation.

Om 60 procent av Sverige befolkning drabbas under en period av sex månader och tio procent behöver intensivvård i två veckor i genomsnitt har vi behov av ungefär 50 000 intensivvårdsplatser, alltså 100 gånger så många som vi har.

Detta är givetvis ett värstascenario, men illustrerar ändå problemet med pandemier. Sjukvårdens dimensionering utgår från att människor blir slumpmässigt sjuka i jämn takt över tid. Under en pandemi är det inte så.

Detta skiljer sig givetvis inte från situationen 1917, då det inte heller fanns tillräckligt med vårdplatser. Poängen är att vi kanske inte kan utnyttja all den kunskap och teknik som sjukvården tillförts om vårdbehoven kommer på väldigt snabbt. Penicillin och kortison har vi i alla fall förhoppningsvis så det räcker, men inte läkare och respiratorer.

Sedan till det negativa. År 1917 var världen mer självförsörjande på livsmedel och konsumtionsvaror. I dag har specialiseringen gått väldigt långt - så långt att tillverkningen av vissa avancerade produkter, som bilar, inte längre kan ske utan Kinas medverkan. Då arbetade en stor del av befolkningen i jordbrukssektorn, i dag är livsmedelsproduktionen högspecialiserad. Många gånger så produktiv som 1917, men också oerhört sårbar om någon länk i kedjan bryts. Vem skördar vetet och sojabönorna om det inte går att få tag på reservdelar till jordbruksmaskinerna? Några av dessa reservdelar kanske tillverkas i Kina - om den marknaden faller bort får detta följdeffekter för våra möjligheter att producera livsmedel.

Mycket av det som vi betraktar som självklart kan snabbt falla bort i en krissituation - mycket snabbare än vi inser. Den som inte förberett sig kan därför hamna i en besvärlig situation.

Nej, jag är inte en så kallad prepper som uppmanar männniskor att lagra färskvatten och frystorkade livsmedel. Det jag vill belysa är att ekonomin snabbt kan gå från att vara högspecialiserad till att bli ganska basal. I stället för den senaste Iphonen blir människor intresserade av konserver och drivmedel. I en ekonomi där företag och banker generellt sett är högt skuldsatta finns en risk för att efterfrågeförskjutningen orsakar ekonomiska problem. Det behövs inga stora störningar för att stjälpa det finansiella systemet - bankernas kapitaltäckning är långt ifrån tillräcklig för att hantera en större störning. Samma sak gäller många stora och små företag.

Vi har redan sett att utbrottet i Kina fått betydande effekter på transportmarknaden och efterfrågan på olja. När stora delar av den kinesiska ekonomin ligger nere påverkas inte enbart Kina, utan även resten av världen. Även om epidemin mot förmodan skulle stanna i Kina kommer den att få väldigt stora ekonomiska effekter när utbrottet kulminerar.

Slutsatsen blir att vi inte nödvändigtvis kan använda erfarenheterna från 1917 för att förutsäga vilka effekter en liknande epidemi skulle få i dag. Vi befinner oss i ett helt nytt läge, där vi bara kan gissa vad som händer. I Sverige har vi ändå fördelen att inte ligga först i kedjan - vi kan se vad som händer i länderna som ligger närmast Kina och dra slutsatser av detta. Det ger oss lite tid för förberedelser.

Sedan vet vi att pandemier är övergående fenomen. Hur illa det än blir kommer samhället en dag att återgå till det normala. Staten kan hålla näringslivet under armarna med generösa lån tills epidemin är över och företagen kan försöka hitta överlevnadsstrategier. Den verkligt brännade frågan är om det går att starta om ekonomin om den en gång frusit? Vi höll på att få svaret på den frågan i samband med Lehman Brothers krasch, men räddades då av gong-gongen i sista stund. Nu har nästa svarta svan dykt upp - med det tekniska namnet Covid-19.

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt drömuppdrag - något som jag verkligen skulle ha velat göra under min tid i Regeringskansliet : "Sitt bara tyst och se hotfull ut. Alla vet ändå …

Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi ligger någonstans på 20 procent plus i Stockholm, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om siffrorna. " Det här är ett intressant påstående, så …

Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Smittspåra viruset i stället för virusbäraren

Den hälsosamme ekonomisten

En prekär fråga när det gäller smittspårning är om man kränker den personliga integriteten. Så länge man samlar uppgifter om enskilda individer är problemet uppenbart. Men intressant nog finns det en lösning på problemet. Det är att spåra viruset i stället för virusbärarna. Eftersom virus har en unik genetisk sekvens kan man identifiera … Läs mer!

Smittfrihet som konkurrensmedel

Den hälsosamme ekonomisten

Nu inleds den process som jag skrev om för en vecka sedan . Olika länder bildar smittskyddsunioner, vilket innebär att länder som har en låg virusnivå tillåter att invånare reser mellan länderna i unionen. Aftenposten skriver om att  Norge , Danmark , Israel , Österrike , Singapore , Tjeckien , Grekland och Australien planerar att … Läs mer!

Postnummerstrategin för att bekämpa Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Det har förts en diskussion om huruvida smittspårningsappar skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa Covid-19 . Vissa forskare argumenterar emot detta och menar att en slumpmässig testning av befolkningen skulle fungera precis lika bra. Jag har funderat över detta och tror att det kan finnas ytterligare en metod - som varken bygger på smittspår… Läs mer!

Gränsen för spridning av Covid - 2000 inv/kvadratkm

Den hälsosamme ekonomisten

Har uppdaterat siffrorna från USA över spridningen av Covid-19 . Den här gången delade jag upp alla counties i klasser beroende på hur många invånare det lever per kvadratkilometer (se figuren ovan). Det visar sig att viruset enbart tycks sprida sig i counties där det bor fler än 2000 invånare per kvadratkilometer. Intressant nog ser vi … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism