Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 13 February, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario - om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel.

Först till det positiva. Vi har i dag penicillin, respiratorer, kortison och mycket annat som hjälper oss att överleva. Sjukvården har utvecklats enormt sedan 1917. Många som inte kunde räddas då skulle antagligen ha klarat sig i dag om de fått vård.

Men nu börjar vi komma in på problemen. Sjukvården är inte dimensionerad för en epidemi som drabbar 60 procent av jordens befolkning och som gör att 10 procent av de drabbade behöver intensivvård. Sverige har lite drygt 500 intensivvårdsplatser, även om det säkert går att tälja en hel del på vården i en krissituation.

Om 60 procent av Sverige befolkning drabbas under en period av sex månader och tio procent behöver intensivvård i två veckor i genomsnitt har vi behov av ungefär 50 000 intensivvårdsplatser, alltså 100 gånger så många som vi har.

Detta är givetvis ett värstascenario, men illustrerar ändå problemet med pandemier. Sjukvårdens dimensionering utgår från att människor blir slumpmässigt sjuka i jämn takt över tid. Under en pandemi är det inte så.

Detta skiljer sig givetvis inte från situationen 1917, då det inte heller fanns tillräckligt med vårdplatser. Poängen är att vi kanske inte kan utnyttja all den kunskap och teknik som sjukvården tillförts om vårdbehoven kommer på väldigt snabbt. Penicillin och kortison har vi i alla fall förhoppningsvis så det räcker, men inte läkare och respiratorer.

Sedan till det negativa. År 1917 var världen mer självförsörjande på livsmedel och konsumtionsvaror. I dag har specialiseringen gått väldigt långt - så långt att tillverkningen av vissa avancerade produkter, som bilar, inte längre kan ske utan Kinas medverkan. Då arbetade en stor del av befolkningen i jordbrukssektorn, i dag är livsmedelsproduktionen högspecialiserad. Många gånger så produktiv som 1917, men också oerhört sårbar om någon länk i kedjan bryts. Vem skördar vetet och sojabönorna om det inte går att få tag på reservdelar till jordbruksmaskinerna? Några av dessa reservdelar kanske tillverkas i Kina - om den marknaden faller bort får detta följdeffekter för våra möjligheter att producera livsmedel.

Mycket av det som vi betraktar som självklart kan snabbt falla bort i en krissituation - mycket snabbare än vi inser. Den som inte förberett sig kan därför hamna i en besvärlig situation.

Nej, jag är inte en så kallad prepper som uppmanar männniskor att lagra färskvatten och frystorkade livsmedel. Det jag vill belysa är att ekonomin snabbt kan gå från att vara högspecialiserad till att bli ganska basal. I stället för den senaste Iphonen blir människor intresserade av konserver och drivmedel. I en ekonomi där företag och banker generellt sett är högt skuldsatta finns en risk för att efterfrågeförskjutningen orsakar ekonomiska problem. Det behövs inga stora störningar för att stjälpa det finansiella systemet - bankernas kapitaltäckning är långt ifrån tillräcklig för att hantera en större störning. Samma sak gäller många stora och små företag.

Vi har redan sett att utbrottet i Kina fått betydande effekter på transportmarknaden och efterfrågan på olja. När stora delar av den kinesiska ekonomin ligger nere påverkas inte enbart Kina, utan även resten av världen. Även om epidemin mot förmodan skulle stanna i Kina kommer den att få väldigt stora ekonomiska effekter när utbrottet kulminerar.

Slutsatsen blir att vi inte nödvändigtvis kan använda erfarenheterna från 1917 för att förutsäga vilka effekter en liknande epidemi skulle få i dag. Vi befinner oss i ett helt nytt läge, där vi bara kan gissa vad som händer. I Sverige har vi ändå fördelen att inte ligga först i kedjan - vi kan se vad som händer i länderna som ligger närmast Kina och dra slutsatser av detta. Det ger oss lite tid för förberedelser.

Sedan vet vi att pandemier är övergående fenomen. Hur illa det än blir kommer samhället en dag att återgå till det normala. Staten kan hålla näringslivet under armarna med generösa lån tills epidemin är över och företagen kan försöka hitta överlevnadsstrategier. Den verkligt brännade frågan är om det går att starta om ekonomin om den en gång frusit? Vi höll på att få svaret på den frågan i samband med Lehman Brothers krasch, men räddades då av gong-gongen i sista stund. Nu har nästa svarta svan dykt upp - med det tekniska namnet Covid-19.

Alexanderhugget som räddar svensk sjukvård

Den hälsosamme ekonomisten

När man frågar patienter i Sverige om vad de tycker om sjukvården blir resultatet inget vidare. Ändå har Sverige rätt goda vårdresultat överlag.  Min teori är att detta beror på att svensk sjukvård är organiserad utifrån ett producentperspektiv och att patienterna har begränsad möjlighet att påverka vården - annat än genom att rösta i politiska val eller att byta landsting. Vårdvalet, säger ni då. Det fria vårdval som infördes 2009 innebär ju att man fritt kan välja vårdcentral. Vet …

Läs mer!

Blir Sverige mer eller mindre korrumperat?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Förr fick man guldklocka efter lång och trogen tjänst hos staten. Numera f år man ett litet bolag med ljusa framtidsutsikter . Expressen skriver om SMHI:s avknoppning av ett bolag som sysslar med sjöväderinformation.  "Den 24 april bildade Tom Sandberg företaget Gale Force som 1 juli köpte affärsverksamheten för 5,5 miljoner kronor. Priset sattes inte av en oberoende utvärderare, verksamheten såldes inte i konkurrens." Frågan är - har den här typen av korruption alltid …

Läs mer!

Så tar man fram intyget som krävs för resa till Norge

Den hälsosamme ekonomisten

Lite fascinerad över att inga tidningar skriver om hur man bär sig åt för att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Detta krävs ju om man som värmlänning ska resa till Norge , exempelvis. Så jag surfade in på Skatteverkets hemsida för att se om det gick att klara av att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Jag lyckades. Det var inte speciellt … Läs mer!

Bank-ID har fått konkurrens av Freja e-ID

Den hälsosamme ekonomisten

Bank-ID har fått status av infrastruktur för identifiering. Faktum är att jag inte ens trodde det var möjligt att starta en konkurrerande tjänst, men läser i Techworld att det finns en konkurrent - Freja e-ID . Att det finns flera ID-tjänster är egentligen en beredskapsfråga och våra myndigheter borde därför se till att stödja åtminstone … Läs mer!

EU har blivit ett nollsummespel

Den hälsosamme ekonomisten

Politiska nivåer fyller i regel något slags funktion. Men nu när Coronapaketet och långtidsbudgeten är klar tvingas vi konstatera att det mesta av pengarna som skickas in i EU faktiskt inte gör någon nytta. Detta innebär inte att EU helt saknar existensberättigande, men att EU:s budget till större delen består av trams och inte syftar till att … Läs mer!

Är polisen det mest effektiva?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser i Sydsvenskan att två sociologer vill nedmontera polisen. Ska till att börja med konstatera att sådana tankar inte brukar sluta väl - kanske främst därför att de som föreslår dylika saker i regel inte har något bra förslag om vad de ska ersätta polisen med. Men vad är det i allmänhet som avhåller människor från att begå brott? Jag … Läs mer!

Antoni Fauci får frågan om barn sprider smittan till vuxna

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssna gärna på den här intervjun med Antoni Fauci . Han får frågor bland annat om huruvida personer utan symptom sprider smitta och om barn sprider smittan till vuxna. Väldigt intressant. Läs mer!

När uppstår flockimmunitet?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan som många ställer är när flockimmunitet uppstår och spridningen av Covid-19 upphör om myndigheterna inte vidtar några åtgärder alls? Det bästa sättet att ta reda på det är antagligen att studera länder som inte har förutsättningar för att stänga ner ekonomin och/eller idka social distansering på samma sätt som exempelvis de nordiska … Läs mer!

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism