Räknar EU fel på koldioxideffektiviteten?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 4 October, 2019

Publicerade i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten om att en effektiv miljöpolitik bör sätta fokus på att ta ner de koldioxidutsläpp som vår konsumtion orsakar. I dag kretsar det mesta kring produktionen och varje land antas göra sitt bästa för att minska utsläppen.

Det slog mig dock att EU tycks ha mycket mer positiva siffror om Kinas och Indiens koldioxideffektivitet, alltså hur mycket varor eller tjänster som de kan producera givet att de släpper ut ett kilogram koldioxid. Detta nyckeltal har stor betydelse, för det säger något om hur koldioxidutsläppen förändras om man väljer att producera en bil i Indien i stället för i Sverige.

En komplikation här är givetvis att länderna har olika sammansättning av produktionen. Ett land som har mycket tillverkningsindustri kan till exempel förväntas släppa ut mer koldioxid än ett land som i huvudsak producerar tjänster. Ändå ger koldioxideffektiviteten en indikation om hur mycket värde man kan producera.

En annan aspekt är att ett land som lägger höga koldioxidskatter på sin produktion riskerar att driva produktionen till länder där koldioxidskatterna och miljökraven är lägre. Antag att det kostar 80 000 kronor att tillverka en bil i Sverige. Tillverkningen antas ge upphov till koldioxidutsläpp på 800 kilogram. Men eftersom vi vill rädda miljön lägger vi en hög koldioxidskatt på vår produktion, säg 16 000 kronor per bil eller 20 kronor per kilogram koldioxid. Det gör att produktionskostnaden nu uppgår till 96 000 kronor.

Vi antar att detta gör att biltillverkaren flyttar produktionen till Indien. För enkelhetens skull antar vi också att det kostar lika mycket att producera bilen i Indien, det finns säkert fördelar och nackdelar med att göra det. Indien tar dock inte ut någon koldioxidskatt. Det innebär att biltillverkaren sparar 16 000 kronor.

Det intressanta är det som nu händer med de globala koldioxidutsläppen. Statistiskt vet vi att Sverige har en koldioxideffektivitet på 0,1 kilogram CO2 per US-dollar. Låt oss anta att detta generella tal även gäller för bilproduktion. Tillverkningen av en bil för 80 000 kronor i Sverige skapar därför koldioxidutsläpp på 800 kilogram.

När produktionen flyttas till Indien ökar därför utsläppen. Indiens koldioxideffektivitet är i snitt 1,0 kilogram per producerad US-dollar. Om detta även gäller för bilproduktion blir effekten av att införa en koldioxidskatt i Sverige för det första att produktionen flyttar till Indien, för det andra att koldioxidutsläppen ökar från 800 kilogram till 8 000 kilogram.

Detta illustrerar att koldioxideffektivitet är ett viktigt mått. Om vi lägger en skatt på koldioxid enbart i Sverige kan effekten bli att de globala koldioxidutsläppen ökar, vilket inte är önskvärt. Därför är det intressant att EU tycks ha begått ett misstag när man räknat ut koldioxideffektiviteten för olika länder. På Kommissionens sida "EDGAR" (Emissions Database for Global Athmospheric Research) anges olika länders koldioxideffektivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per person. Det gör att Indien framstår som nästan lika koldioxideffektivt som Sverige. Men det finns inget skäl att justera för ländernas köpkraft när vi räknar ut hur mycket värde som kan produceras när man släpper ut ett kilogram koldioxid. Det enda intressanta är växelkursen, alltså att produktionen uttrycks i en och samma valutaenhet.

Jag roade mig med att korrigera siffrorna på koldioxideffektivitet genom att dividera BNP per person för de olika länderna med koldioxidutsläppen per person. Det framgår då att skillnaderna är mycket stora, men kanske inte helt oväntade. Kina och Indien släpper ut tio gånger så mycket koldioxid som Sverige i förhållande till produktionens värde. Nyckeltalen antyder det man kan misstänka - att en flytt av produktion från Sverige till Kina eller Indien i värsta fall kan mångdubbla koldioxidutsläppen. Exakt vad som händer beror på vad som flyttas, men det är uppenbart att en skatt på koldioxid i Sverige eller EU mycket väl kan leda till att de globala utsläppen av koldioxid ökar.

Funderar därför på om Parisavtalet, som ställer de största kraven på länder som har hög koldioxideffektivitet, egentligen bidrar till att sänka de globala utsläppen? Det krävs mer forskning för att kartlägga detta, men det finns publicerade artiklar som antyder att globaliseringen ökar koldioxidutsläppen genom att flytta produktion till länder som har lägre koldioxideffektivitet. Om man till globaliseringen lägger en politik som ytterligare ökar incitamenten att flytta produktion till länder med lägre miljökrav skulle jag inte bli förvånad om konsekvensen blir ytterligare utsläpp.

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var man drar gränsen mellan demokratins infrastruktur och aktörer som i och för sig kan vara mäktiga - men som ändå bara är privata aktörer som en dag byts …

Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad senare var antalet 400. Det implicerar ett R-tal på strax över 1,0, kanske 1,2. Ser vi till antalet fall är utvecklingen likartad. Antalet fall …

Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Varför gjorde inte Sverige mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Tillhör inte de som tror att en total nedstängning hade varit det bästa för landet. Men samtidigt låg det uppenbarligen inom det politiskt möjligas ram - något som förvånade smittskyddsmyndigheterna i samtliga nordiska länder. Det finns dock mycket annat än lockdown som var politiskt möjligt, men som av myndigheterna uppfattades som politiskt … Läs mer!

Karlshamnsverket körs igång igen

Den hälsosamme ekonomisten

Under tisdagen meddelade energibolaget Uniper att man kör igång oljekraftverket i Karlshamn igen. I Miljöpartiets Sverige är det nämligen lönsamt att producera el med fossila bränslen. Skälet är att flera kärnkraftsverk lagts ner, att elnätet är eftersatt och att vindkraften är nyckfull. Själv tycker jag det är beklagligt att man börjar … Läs mer!

"Nyfiken gulblå", sade utrikesministern

Den hälsosamme ekonomisten

Sveriges utrikesminister menade i en intervju i tysk TV att "... många är nyfikna på den svenska Coronastrategin" . Så är det. New York Times skriver exempelvis i dag under rubriken " Sweden tries out a new status: Pariah state ". Tidningen intervjuar bland annat den norska popstjärnan Ole Idol : “We will miss the Swedes this year. But … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism