Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Wednesday 8 July, 2020

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare.

Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte kommer överens om att föra över pengar från de högpresterande euroländerna till de lågpresterande kommer europrojektet att bryta samman.

Tyskland har traditionellt varit motståndare till fiskala överföringar eller ett kommunalt utjämningssystem på EU-nivå. Men landet har också dragit nytta av en låg inflation och högre konkurrenskraft än om man haft en stark D-mark. Omgivningen hade inte accepterat att Tyskland pressat ner sin växelkurs till den nivå som man nu - via euron - i praktiken har. Men ingen kan hindra det tyska näringslivet att ha en hög produktivitetsökning.

Det är heller ingen slump att förslaget kommer efter att Storbritannien lämnat EU. Sverige tillhör en minoritet som inte vill skicka pengar söderut. För varför skulle vi göra det? Sverige har en egen valuta med rörlig växelkurs och euron är inte vårt problem.

Det enda sätt som Sverige i praktiken kan sätta press på övriga EU är antagligen genom att aktualisera en brittisk lösning - att Sverige lämnar unionen och övergår till samma status som vårt västra grannland. Min gissning är att EU kommer att fortsätta fördjupa samarbetet och att Sverige en dag kommer att tvingas välja mellan att betala i det mellanstatliga utjämningssystemet eller att gå ur EU helt.