Quantitative easing (QE) borde kallas skuldavskrivning

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 13 February, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Quantitative easing (QE) har blivit ett viktigt instrument sedan finanskrisen 2008. Men är QE ett nytt djur, eller ett gammalt instrument med nytt namn?

Det som händer när centralbanker utövar QE är att man tar över skulder som staten har till utländska eller inhemska fordringsägare. Dock låtsas man att skulderna består - bara det att centralbanken numera har en fordran på finansdepartementet. 

Detta är givetvis nonsens. En stat kan inte vara skyldig sig själv pengar, lika lite som en privatperson kan låna ut pengar till sig själv. QE innebär att skulden försvinner - it has ceased to be, it is no more.

Som mest hade Federal reserve 2 100 miljarder i tillgångar, vilket motsvarar 25 procent av BNP. Japans centralbank äger tillgångar motsvarande landets BNP.

USA har en bruttoskuld på 107 procent av BNP och Japan har en bruttoskuld på 237 procent av BNP. Men tar vi hänsyn till att respektive centralbank äger delar av skulden blir siffrorna 82 respektive 110 procent av BNP.

Genast ser det betydligt bättre ut. Det som i verkligheten hänt är att centralbanken har avskrivit skulderna som USA och Japan har till inhemska och externa långivare. Detta är nivåer som är långsiktigt hållbara - till skillnad från bruttoskulderna.

Men eftersom ursprunget till skulderna ofta är privata skulder som staten tvingats ta över kan vi även se QE som en avskrivning av privata skulder, fast på ett tillkrånglat sätt.

Sedan till frågan om vad som sker när QE upphör? Själv menar jag att det bara är ett förvirrande språkbruk att tala om att QE upphör. Det är rimligare att se QE och avskaffandet av QE som två helt olika processer. QE är en skuldavskrivning och avskaffandet av QE är en skulduppbyggnad.

Centralbanken har - så länge den äger statsobligationer - två möjligheter om den vill strama åt penningpolitiken. Man kan sälja statsobligationer till institutioner för att krympa penningmängden eller också kan man öka priset på ekonomiska reserver för affärsbankerna. Det senare gör att bankerna måste dra in på sin utlåning, vilket krymper penningmängden indirekt. Att sälja statsobligationer till institutioner påverkar däremot den utestående penningmängden direkt. Det blir en åtstramande effekt.

Det är en stor skillnad mellan centralbankens intervention och finansdepartementets. Centralbanken drar in pengarna för gott, medan regeringen säljer statsobligationer för att kunna öka de offentliga utgifterna. Förväntningar om att pengarna inte ska stanna i staten kassa leder till helt andra effekter på ekonomin än när de ekonomiska aktörerna förväntar sig att pengarna är borta för gott.

Att det över huvud taget uppstår en balans beror på att Federal reserve styrs av regler som avser att spegla regeringens finanspolitik. QE innebär att dikotomin mellan finanspolitik och penningpolitik upphört. Det finns numera bara två olika typer av finanspolitik. En politiskt styrd finanspolitik som bedrivs av regeringen och en antifinanspolitik som bedrivs av Federal reserve. Den ena parten skickar ut obligationerna på marknaden och den andra parten drar in dom igen.

QE ger FED tillgång till två instrument i stället för ett, vilket möjligen också ger större utrymme för att påverka inflationen på kort sikt. Detta skulle kunna förklara att det sedan finanskrisen finns en tydlig bias nedåt vad gäller inflationen. Det är ett större beslut att börja utöva QE än att sluta. Centralbankerna har samtidigt via QE fått kontroll över inflationen på ett sätt som man inte haft under detta århundrade.

Själv är jag ingen expert på penningpolitiska operationer. Jag vet att transmissionsmekanismen för QE är högst komplicerad. Detsamma gäller för ordinär finans- och penningpolitik. Men jag tror man kan se vissa saker tydligare genom att ändra tankeram. I stället för att se QE som ett övergående fenomen kan man betrakta det som ett normalt tillstånd och i ekonomiska termer ensa statens operationer. Den rätt artificiella distinktionen mellan penning- och finanspolitik gör att vi inte ser skogen för alla träd.

Ser vi i stället QE som FED:s metod för att balansera regeringens finanspolitiska spelet kan ett ökat utbud av statobligationer från finansdepartementet mötas på två sätt: Antingen höjer FED styrräntan eller också säljer man egna statsobligationer. Men eftersom FED enbart har ett mål (sanning med modifikation i USA) - inflationen - avgörs valet av vilken åtgärd som har de mest fördelaktiga sekundära effekterna. 

Teoretiskt torde FED kunna välja att enbart använda obligationsinstrumentet och behålla räntan på nollnivå. Man kan också avstå från att sälja obligationer och enbart höja styrräntan.  Samma val har Japan - sannolikt under överskådlig tid.

Situationen är lite annorlunda för den svenska Riksbanken, som bara äger statsobligationer för 350 miljarder kronor. Enligt plan ska man sälja för 50 miljarder per år och kommer då inte att ha några obligationer kvar år 2030. Frågan är dock varför det är så viktigt att bli av med obligationerna? Om det nu är bra för en centralbank att ha fler än ett instrument torde det vara olämpligt att - i ett läge där styrräntan ligger på -0,25 procent - göra sig av med det instrumentet. Banken skulle till och med kunna köpa på sig mer statsobligationer - för att i stället höja styrräntan snabbare. Problemet är bara att Sveriges statsskuld är så låg att det inte finns så många obligationer kvar att köpa. Vi skulle riskera att få en ytterst illikvid obligationsmarknad.

Egentligen finns det inget sätt att komma undan detta problem - utom genom att staten bedriver en mer expansiv penningpolitik. Hemska tanke - problemet är kanske överskottsmålet snarare än inflationsmålet. Keynes hade kanske rätt - ett land som vill få upp inflationen måste kanske ytterst förlita sig på finanspolitik.

Varför söker alla på "Florida man"?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Den senaste nördiga nättrenden är att söka på sitt eget födelsedatum och sedan termen "Florida man". Pröva gärna att göra det på Google , tror inte det fungerar lika bra på andra sökmotorer och jag kommer in på det nedan. Om du är född 16 augusti 1967 sök på "Florida man august 16". Sannolikheten är stor att det kommer upp något riktigt bisarrt. Och alla frågar sig givetvis om det är något speciellt med Florida - kanske klimatet och drogerna? Men så är det antagligen inte. Min teori …

Läs mer!

Jag erkänner - jag är köpt av nätjättarna

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politiker i CDU och CSU - de främsta förespråkarna av uppladdningsfilter och citatförbud - menar att de som är motståndare till artikel 11 och 13 (numera har de fått byta namn) är köpta av Google och Microsoft. Och jag erkänner. Jag är köpt av nätjättarna. För jag vet att om förslagen går igenom kommer nätföretagen och publicisterna att komma överens om någonting. Och det vi vet är att detta "någonting" kommer att drabba alla datoranvändare som inte backas upp av nätföretagsmiljarder eller …

Läs mer!

Källsortering är skräp

Den hälsosamme ekonomisten

New York Times noterar att allt fler amerikanska delstater slutar med återvinning av skräp . Det visar sig att kostnaden och miljövinsterna inte kan motivera den komplicerade process som det ofta är att återvinna produkter. Somliga väljer i stället att använda skräpet som utfyllnadsmassor, medan andra bränner upp det. Amerikanska trender … Läs mer!

Brotten som inte går att beivra

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att en man i USA fällts för bedrägerier via nätet . Falska varningsrutor har uppmanat användarna att ringa ett supportnummer. De som gjorde det riskerade att förlora mellan 2 000 och 20 000 kronor på falska supporttjänster. Det speciella med nätet är att en del av de brott som begås där är väldigt svåra att beivra. Om brottslingen … Läs mer!

Löneskillnaderna ökar inte

Den hälsosamme ekonomisten

Jesper Roine på Ekonomistas går igenom statistiken om inkomstklyftorna och konstaterar att det inte är ökade löneklyftor som orsakar det vi i statistiken observerar som ökande inkomstklyftor. Det finns däremot några andra kandidater. Kapitalinkomster droppar ofta in relativt slumpmässigt och vi kan tänka oss att bostadsmarknaden spelar en … Läs mer!

Avkastningskurvan inverterad

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningskurvan för amerikanska statspapper inverterades i dag, vilket innebär att räntan på tioåriga obligationer var lägre än för tremånaders statsskuldsväxlar. Det är en onormal situation och brukar vara ett omen för lågkonjunktur. Det kan innebära att Federal reserve börjar sänka räntan från och med i höst för att stimulera ekonomin. … Läs mer!

Theresa May borde skälla ut folket

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande när Theresa May skäller ut parlamentet. Hon har ju rätt - ledamöterna har inte realistiska förväntningar. Fast är det ledamöternas förväntningar det är fel på - egentligen? Problemet är i grunden att ledamöterna har mandat från väljarna och att inte heller väljarna har realistiska förväntningar. De bara tycker saker som är … Läs mer!

Arbetsförmedlingens rapport ett argument för arbetskraftsinvandring

Den hälsosamme ekonomisten

Arbetsförmedlingen presenterade i dag en ny rapport där man pekar på att Sverige behöver invandring för att möta ett ökande demografiskt behov. Men innan vi tar det som intäkt för att Sverige bör bedriva en mer generös flyktingpolitik är det några saker man bör begrunda. Det första är att personer i arbetsför ålder från länder med låg HDI, … Läs mer!

Datorattack mot Norsk Hydro

Den hälsosamme ekonomisten

Norsk Hydro har utsatts för sabotage, vilket driver upp aluminiumpriset. Det är måhända inte första gången företag utpressas på detta sätt, men det är på en helt ny nivå när råvarupriset påverkas signifikant. Onödigt att påpeka att det finns mycket pengar att tjäna - alldeles oavsett om utpressarna lyckas få något från företaget eller om de … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism