Programmera i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 9 March, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Får ibland frågan varför jag programmerar i Ruby och inte något annat språk som Java eller Python eller C++. Det ena svaret är att man slipper skriva en massa text som egentligen inte behövs. Svaret är därmed detsamma som en Javaprogrammerare skulle ge om man frågade hen varför hen inte använder Cobol.

Det andra svaret är Sinatra. Ett ramverk som gör att du genom fyra rader kod kan skriva en fungerande webbapplikation. Ja, om man bortser från att man måste ange vissa grundvariabler och bibliotek förstås.

De fyra raderna är:

require 'sinatra'
get '/frank-says' do
  'Put this in your pipe & smoke it!'
end

Men Java är ju så mycket större och C++ är så mycket snabbare och Python är så bra på numeriska operationer.

Jo, allt detta stämmer. Men när du sitter där och skriver är det framför allt två saker som räknas:

1) Kan du snabbt läsa och förstå koden?

2) Behöver du skriva massor av onödiga tecken varje gång du ska skapa en ny funktion eller klass?

Ni undrar säkert hur Ruby kan bli kompaktare och samtidigt mer lättläst än andra språk. Svaret är att det i det närmaste är helt objektorienterat. I Java och C++ skapar man två funktioner för att tilldela en klass en egenskap, med en så kallad "setterfunktion":

s = new Sak(....)
s.setSakegenskap(höjd)

I Ruby blir motsvarande kod:

s = sak.new(...)
s.egenskap = höjd

Lättare att förstå, givet att man inte givit egenskapen något orimligt namn förstås.

Detta är bara ett exempel på hur Rubykoden blir mer kompakt och lättläst än andra språk. Det enda problemet är att Ruby (ännu) inte är det mest populära språket. Många arbetar alltjämt med PHP, trots att programmerare är överens om att det är synnerligen olämpligt för strukturerad programmering. Det är inte ens ett språk, men ligger ändå till grund för system som exempelvis Wordpress.

Men Python då? Jo, Python är väldigt explicit, men oftast krävs det mer kod för att åstadkomma samma sak.

I Python skriver man kanske

from datetime import datetime
from dateutil.relativedelta import relativedelta
new_time = datetime.now() + relativedelta(months=1)

om man vill ta fram en tidpunkt en månad fram i tiden. I Ruby använder man metoder som definierats i biblioteket "active_support/all" och skriver:

require 'active_support/all'
new_time = 1.month.from_now

Ni ser skillnaden. Vilken är då nackdelen med den senare metoden? Jo, det är att man måste vara explicit och namnge sina metoder så att det går att förstå vad de gör. I fallet ovan är det inga problem, men det går lätt att tänka sig situationer där den senare metoden bli ogenomtränglig och svår att följa.

Alltså, i bästa fall förstår en utomstående koden snabbare än i andra språk, men gör man fel kan det bli svårt att felsöka.

Ruby förknippas ofta med ramverket "Ruby on Rails". Personligen tycker jag språket mer kommer till sin rätt tillsammans med ramverket Sinatra som jag nämnde tidigare. Då drar man nytta av språkets kompakthet på ett bättre sätt och snabbar upp tiden från idé till färdig produkt.

Om det här har fått er lite intresserade av Ruby - vilket väl var syftet - återstår frågan om hur man börjar använda Ruby och Sinatra?

Först behöver man en utvecklingsmiljö av typ Visual Studio eller Cloud 9. Sedan börjar man lämpligen med att installera Ruby version manager för enkel uppgradering och versionshantering. Nästa steg är att installera Git. Det gör det enkelt att vid behov flytta koden och att följa förändringar som man gjort över tid. För att installera Sinatra använder man gem och skriver "gem install sinatra".

Ok, den här guiden är lite kortfattad. Mer detaljer finns på länkarna ovan. Men jag hoppas få fler kollegor som använder Ruby och Sinatra. Tror många skulle trivas med Ruby och förmodligen också spara en hel del tid som i dag används för att skriva kod man egentligen inte behöver skriva.

Varför bör man rösta på Piratpartiet?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan 2013 har jag varit engagerad i Piratpartiet . Jag började engagera mig ett år efter att jag lämnat Moderaterna när de inte stod upp för offentlighetsprincipen i EU. Som politisk broiler kan jag inte släppa politiken helt, men jag vill helst arbeta för något jag tror på - inte för ett parti i största allmänhet. Det viktiga för mig är att göra något för att vrida samhället i rätt riktning. Piratpartiet startade som en protest mot inskränkningar i rätten att dela filer och en upphovsrä…

Läs mer!

Britterna lär ge Brexitpartiet mer än 35 procent i dag

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag röstar Storbritannien i EU-valet. Vallokalerna är öppna, men etermedierna i landet är belagda med förbud att rapportera vartåt det lutar. Tidningarna skriver en del, men förvånansvärt lite med tanke på att den ledande remain-ministern i kabinettet Andrea Leadsom har avgått, samtidigt som Theresa May väntas bli avsatt. Boris Johnson lär ta hem spelet och han kan behöva genomföra en hård Brexit för att ta tillbaka trovärdigheten för Tories . I EU-valet lär det vara kört - …

Läs mer!

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? … Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig … Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism