Programmera i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 9 March, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Får ibland frågan varför jag programmerar i Ruby och inte något annat språk som Java eller Python eller C++. Det ena svaret är att man slipper skriva en massa text som egentligen inte behövs. Svaret är därmed detsamma som en Javaprogrammerare skulle ge om man frågade hen varför hen inte använder Cobol.

Det andra svaret är Sinatra. Ett ramverk som gör att du genom fyra rader kod kan skriva en fungerande webbapplikation. Ja, om man bortser från att man måste ange vissa grundvariabler och bibliotek förstås.

De fyra raderna är:

require 'sinatra'
get '/frank-says' do
  'Put this in your pipe & smoke it!'
end

Men Java är ju så mycket större och C++ är så mycket snabbare och Python är så bra på numeriska operationer.

Jo, allt detta stämmer. Men när du sitter där och skriver är det framför allt två saker som räknas:

1) Kan du snabbt läsa och förstå koden?

2) Behöver du skriva massor av onödiga tecken varje gång du ska skapa en ny funktion eller klass?

Ni undrar säkert hur Ruby kan bli kompaktare och samtidigt mer lättläst än andra språk. Svaret är att det i det närmaste är helt objektorienterat. I Java och C++ skapar man två funktioner för att tilldela en klass en egenskap, med en så kallad "setterfunktion":

s = new Sak(....)
s.setSakegenskap(höjd)

I Ruby blir motsvarande kod:

s = sak.new(...)
s.egenskap = höjd

Lättare att förstå, givet att man inte givit egenskapen något orimligt namn förstås.

Detta är bara ett exempel på hur Rubykoden blir mer kompakt och lättläst än andra språk. Det enda problemet är att Ruby (ännu) inte är det mest populära språket. Många arbetar alltjämt med PHP, trots att programmerare är överens om att det är synnerligen olämpligt för strukturerad programmering. Det är inte ens ett språk, men ligger ändå till grund för system som exempelvis Wordpress.

Men Python då? Jo, Python är väldigt explicit, men oftast krävs det mer kod för att åstadkomma samma sak.

I Python skriver man kanske

from datetime import datetime
from dateutil.relativedelta import relativedelta
new_time = datetime.now() + relativedelta(months=1)

om man vill ta fram en tidpunkt en månad fram i tiden. I Ruby använder man metoder som definierats i biblioteket "active_support/all" och skriver:

require 'active_support/all'
new_time = 1.month.from_now

Ni ser skillnaden. Vilken är då nackdelen med den senare metoden? Jo, det är att man måste vara explicit och namnge sina metoder så att det går att förstå vad de gör. I fallet ovan är det inga problem, men det går lätt att tänka sig situationer där den senare metoden bli ogenomtränglig och svår att följa.

Alltså, i bästa fall förstår en utomstående koden snabbare än i andra språk, men gör man fel kan det bli svårt att felsöka.

Ruby förknippas ofta med ramverket "Ruby on Rails". Personligen tycker jag språket mer kommer till sin rätt tillsammans med ramverket Sinatra som jag nämnde tidigare. Då drar man nytta av språkets kompakthet på ett bättre sätt och snabbar upp tiden från idé till färdig produkt.

Om det här har fått er lite intresserade av Ruby - vilket väl var syftet - återstår frågan om hur man börjar använda Ruby och Sinatra?

Först behöver man en utvecklingsmiljö av typ Visual Studio eller Cloud 9. Sedan börjar man lämpligen med att installera Ruby version manager för enkel uppgradering och versionshantering. Nästa steg är att installera Git. Det gör det enkelt att vid behov flytta koden och att följa förändringar som man gjort över tid. För att installera Sinatra använder man gem och skriver "gem install sinatra".

Ok, den här guiden är lite kortfattad. Mer detaljer finns på länkarna ovan. Men jag hoppas få fler kollegor som använder Ruby och Sinatra. Tror många skulle trivas med Ruby och förmodligen också spara en hel del tid som i dag används för att skriva kod man egentligen inte behöver skriva.

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt drömuppdrag - något som jag verkligen skulle ha velat göra under min tid i Regeringskansliet : "Sitt bara tyst och se hotfull ut. Alla vet ändå …

Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi ligger någonstans på 20 procent plus i Stockholm, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om siffrorna. " Det här är ett intressant påstående, så …

Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Smittspåra viruset i stället för virusbäraren

Den hälsosamme ekonomisten

En prekär fråga när det gäller smittspårning är om man kränker den personliga integriteten. Så länge man samlar uppgifter om enskilda individer är problemet uppenbart. Men intressant nog finns det en lösning på problemet. Det är att spåra viruset i stället för virusbärarna. Eftersom virus har en unik genetisk sekvens kan man identifiera … Läs mer!

Smittfrihet som konkurrensmedel

Den hälsosamme ekonomisten

Nu inleds den process som jag skrev om för en vecka sedan . Olika länder bildar smittskyddsunioner, vilket innebär att länder som har en låg virusnivå tillåter att invånare reser mellan länderna i unionen. Aftenposten skriver om att  Norge , Danmark , Israel , Österrike , Singapore , Tjeckien , Grekland och Australien planerar att … Läs mer!

Postnummerstrategin för att bekämpa Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Det har förts en diskussion om huruvida smittspårningsappar skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa Covid-19 . Vissa forskare argumenterar emot detta och menar att en slumpmässig testning av befolkningen skulle fungera precis lika bra. Jag har funderat över detta och tror att det kan finnas ytterligare en metod - som varken bygger på smittspår… Läs mer!

Gränsen för spridning av Covid - 2000 inv/kvadratkm

Den hälsosamme ekonomisten

Har uppdaterat siffrorna från USA över spridningen av Covid-19 . Den här gången delade jag upp alla counties i klasser beroende på hur många invånare det lever per kvadratkilometer (se figuren ovan). Det visar sig att viruset enbart tycks sprida sig i counties där det bor fler än 2000 invånare per kvadratkilometer. Intressant nog ser vi … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism