Objektorientering handlar om oberoende

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 11 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på om samhället rent generellt kan lära sig av programmerare. När jag jobbade på Socialdepartementet slog det mig att lagstiftningen i väldigt stor utsträckning liknar ett datorprogram som måste hänga ihop logiskt. Den enda stora skillnaden är att det är jurister som tolkar lagen och kiselchip som tolkar datorprogrammen. Vissa skulle säga att skillnaden inte är så stor.

Till vardags arbetar jag ofta med ett datorprogram som imiterar de ekonomiska konsekvenserna av alla regler och lagar som påverkar svenska medborgares ekonomi. Det är som att ha Svea Rikes lag komprimerad till 15 000 rader programkod. I alla fall den del som direkt påverkar enskilda individers och hushålls ekonomi.

Just nu läser jag boken "Practical Object-Oriented Design: An Agile Primer Using Ruby". Förutom många praktiska exempel innehåller den principer om hur datorprogram ska byggas för att inte med tiden bli omöjliga att förändra och förstå. Kärnan är att alltid utgå från begränsade objekt som endast har en uppgift. Det är också viktigt att objekten är öppna för nya uppgifter, alltså att de kan återanvändas.

Vad är motsatsen till objektorientering i samhället? Ekonomiskt sett ligger termen specialisering nära till hands. Ett mått på hur objektorienterat ett företag är kan vara hur många andra företag som har nytta av företagets produkter. Man kan säkert hitta exempel från bilindustrin - att tillverkare av krockkuddar exempelvis kan sälja till många olika biltillverkare. För att göra detta möjligt måste krockkuddetillverkaren standardisera och göra sina produkter flexibla.

Marknadsekonomin belönar företag som skapar flexibla produkter. Bättre flexibilitet innebär större försäljning. Detsamma gäller inte nödvändigtvis byråkratin, där alla som interagerar med tjänstemannen förväntas anpassa *sina* produkter och *sitt* beteende till byråkratins önskemål. 

Att det förhåller sig så beror på att det inte är gratis för varje objekt att anpassa sig till en föränderlig omgivning. För tjänstemannen på centralbyrån ter sig den enklaste utvägen som att låta omgivningen anpassa sig till byråkratin snarare än tvärtom. Men det som är enkelt för stunden kan bli jobbigt i längden. En dag förändras lagarna som styr tjänstemannens jobb och alla objekt som tjänstemannen brukar interagera med kommer då att behöva förändra *sina* rutiner. I stället för att bara ändra på ett objekt (tjänstemannens agerande) måste alla andra - kanske miljontals - objekt som tjänstemannen interagerar med också förändras.

Det slutar inte där. Tjänstemannens ovilja att vara flexibel kan få följdeffekter - i och med att de objekt som interagerar direkt med vederbörande också har interaktioner med helt andra objekt. Beroenden som initierats i ett objekt kan följa med till objekt som ursprungligen inte hade något med tjänstemannen att göra.

Det är väl känt bland programmerare att strukturer med många så kallade "dependencies" (beroenden) kan fungera väl så länge inget behöver förändras. Det är först när det uppstår en störning någonstans i systemet och man behöver ändra en detalj om hur ett objekt fungerar som det blir jobbigt. Helt plötsligt kan det visa sig att samma - eller liknande - förändringar måste göras på tusentals ställen.

Min tes är således att marknadsekonomin skapar incitament för att göra ingående objekt flexibla och möjliga att använda på många olika ställen. Flexibiliteten minskar i sin tur risken för att enskilda objekt blir alltför beroende andra objekt. Sovjetunionen fungerade relativt väl under många år, men det planekonomiska bygget halkade med tiden efter de kapitalistiska länderna. Venezuela sågs länge som en ekonomisk förebild, men drabbades till slut av något slags systemsammanbrott.

Ska vi se på samhällen som datorprogram och på individer, företag och myndigheter som objekt i ett jättelikt datorprogram som ska skapa välfärd på effektivast möjliga sätt? 

Intressant nog har socialister alltid drömt om superdatorn som ska imitera den kapitalistiska ekonomin. Den polske ekonomen Oscar Lange tänkte sig en superhjärna som kunde sätta alla priser på samma sätt som marknaderna gör och därmed kombinera socialismens omfördelning med marknadsekonomins effektivitet - ett slags kapitalism utan kapitalister.

Socialisterna har dock aldrig fått till programmet som ska lösa våra ekonomiska problem. Sist på bollen var Hugo Chavez - som lyckades föra Venezuela från plats fyra i den globala välståndsligan till plats 168.

Det är svårt att veta om det handlar om samma processer i datorprogram som i mänskliga samhällen. Konstruktionen av datorprogram uppfattas i allmänhet som en centralt kontrollerad process - ett slags planekonomi. Men stora datorprogram - som operativsystemet Linux - har ofta tusentals programmerare som samarbetar om att lösa en bestämd uppgift. Ska samarbetet fungera väl måste de olika objekt som programmerarna bidrar med vara tillräckligt flexibla för att återanvändas och tillräckligt oberoende för att de ska kunna förbli beständiga när andra delar av programmet förändras.

Att likna planekonomier med datorprogram är därför möjligen fel. Stora datorprogram har kanske mer gemensamt med våra västliga marknadsekonomier än med Sovjetunionen eller Venezuela. Planekonomierna ger inte de ingående objekten tillräckligt starka drivkrafter för att anpassa sig till omgivningen och göra sig användbara. Det är i socialistiska strukturer som individerna beter sig som de själva vill och kräver att omgivningen ska anpassa sig till dem - i marknadsekonomin råder disciplin och varje enskilt objekt tvingas anpassa sig till helheten för att nå framgång.

Månne är planekonomins akilleshäl därför inte kontrollen över individerna, utan snarare bristen på kontroll. Kraven från centralkommitten kan aldrig ersätta de horisontella påtryckningar som vi varje dag utsätts för i marknadsekonomin. I brist på korrekta incitament väljer varje enskilt objekt att ställa krav på omgivningen i stället för att utveckla sin egen förmåga att uppfylla omgivningens förväntningar. Med tiden leder kravlösheten till ömsesidiga beroenden och till att samhället kollapsar i en ständig strävan efter att korrigera systemfel som sprids ohämmat - på grund av att alla objekt över tid blir beroende av alla andra.

Alexanderhugget som räddar svensk sjukvård

Den hälsosamme ekonomisten

När man frågar patienter i Sverige om vad de tycker om sjukvården blir resultatet inget vidare. Ändå har Sverige rätt goda vårdresultat överlag.  Min teori är att detta beror på att svensk sjukvård är organiserad utifrån ett producentperspektiv och att patienterna har begränsad möjlighet att påverka vården - annat än genom att rösta i politiska val eller att byta landsting. Vårdvalet, säger ni då. Det fria vårdval som infördes 2009 innebär ju att man fritt kan välja vårdcentral. Vet …

Läs mer!

Blir Sverige mer eller mindre korrumperat?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Förr fick man guldklocka efter lång och trogen tjänst hos staten. Numera f år man ett litet bolag med ljusa framtidsutsikter . Expressen skriver om SMHI:s avknoppning av ett bolag som sysslar med sjöväderinformation.  "Den 24 april bildade Tom Sandberg företaget Gale Force som 1 juli köpte affärsverksamheten för 5,5 miljoner kronor. Priset sattes inte av en oberoende utvärderare, verksamheten såldes inte i konkurrens." Frågan är - har den här typen av korruption alltid …

Läs mer!

Så tar man fram intyget som krävs för resa till Norge

Den hälsosamme ekonomisten

Lite fascinerad över att inga tidningar skriver om hur man bär sig åt för att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Detta krävs ju om man som värmlänning ska resa till Norge , exempelvis. Så jag surfade in på Skatteverkets hemsida för att se om det gick att klara av att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Jag lyckades. Det var inte speciellt … Läs mer!

Bank-ID har fått konkurrens av Freja e-ID

Den hälsosamme ekonomisten

Bank-ID har fått status av infrastruktur för identifiering. Faktum är att jag inte ens trodde det var möjligt att starta en konkurrerande tjänst, men läser i Techworld att det finns en konkurrent - Freja e-ID . Att det finns flera ID-tjänster är egentligen en beredskapsfråga och våra myndigheter borde därför se till att stödja åtminstone … Läs mer!

EU har blivit ett nollsummespel

Den hälsosamme ekonomisten

Politiska nivåer fyller i regel något slags funktion. Men nu när Coronapaketet och långtidsbudgeten är klar tvingas vi konstatera att det mesta av pengarna som skickas in i EU faktiskt inte gör någon nytta. Detta innebär inte att EU helt saknar existensberättigande, men att EU:s budget till större delen består av trams och inte syftar till att … Läs mer!

Är polisen det mest effektiva?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser i Sydsvenskan att två sociologer vill nedmontera polisen. Ska till att börja med konstatera att sådana tankar inte brukar sluta väl - kanske främst därför att de som föreslår dylika saker i regel inte har något bra förslag om vad de ska ersätta polisen med. Men vad är det i allmänhet som avhåller människor från att begå brott? Jag … Läs mer!

Antoni Fauci får frågan om barn sprider smittan till vuxna

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssna gärna på den här intervjun med Antoni Fauci . Han får frågor bland annat om huruvida personer utan symptom sprider smitta och om barn sprider smittan till vuxna. Väldigt intressant. Läs mer!

När uppstår flockimmunitet?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan som många ställer är när flockimmunitet uppstår och spridningen av Covid-19 upphör om myndigheterna inte vidtar några åtgärder alls? Det bästa sättet att ta reda på det är antagligen att studera länder som inte har förutsättningar för att stänga ner ekonomin och/eller idka social distansering på samma sätt som exempelvis de nordiska … Läs mer!

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism