Objektorientering handlar om oberoende

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 11 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på om samhället rent generellt kan lära sig av programmerare. När jag jobbade på Socialdepartementet slog det mig att lagstiftningen i väldigt stor utsträckning liknar ett datorprogram som måste hänga ihop logiskt. Den enda stora skillnaden är att det är jurister som tolkar lagen och kiselchip som tolkar datorprogrammen. Vissa skulle säga att skillnaden inte är så stor.

Till vardags arbetar jag ofta med ett datorprogram som imiterar de ekonomiska konsekvenserna av alla regler och lagar som påverkar svenska medborgares ekonomi. Det är som att ha Svea Rikes lag komprimerad till 15 000 rader programkod. I alla fall den del som direkt påverkar enskilda individers och hushålls ekonomi.

Just nu läser jag boken "Practical Object-Oriented Design: An Agile Primer Using Ruby". Förutom många praktiska exempel innehåller den principer om hur datorprogram ska byggas för att inte med tiden bli omöjliga att förändra och förstå. Kärnan är att alltid utgå från begränsade objekt som endast har en uppgift. Det är också viktigt att objekten är öppna för nya uppgifter, alltså att de kan återanvändas.

Vad är motsatsen till objektorientering i samhället? Ekonomiskt sett ligger termen specialisering nära till hands. Ett mått på hur objektorienterat ett företag är kan vara hur många andra företag som har nytta av företagets produkter. Man kan säkert hitta exempel från bilindustrin - att tillverkare av krockkuddar exempelvis kan sälja till många olika biltillverkare. För att göra detta möjligt måste krockkuddetillverkaren standardisera och göra sina produkter flexibla.

Marknadsekonomin belönar företag som skapar flexibla produkter. Bättre flexibilitet innebär större försäljning. Detsamma gäller inte nödvändigtvis byråkratin, där alla som interagerar med tjänstemannen förväntas anpassa *sina* produkter och *sitt* beteende till byråkratins önskemål. 

Att det förhåller sig så beror på att det inte är gratis för varje objekt att anpassa sig till en föränderlig omgivning. För tjänstemannen på centralbyrån ter sig den enklaste utvägen som att låta omgivningen anpassa sig till byråkratin snarare än tvärtom. Men det som är enkelt för stunden kan bli jobbigt i längden. En dag förändras lagarna som styr tjänstemannens jobb och alla objekt som tjänstemannen brukar interagera med kommer då att behöva förändra *sina* rutiner. I stället för att bara ändra på ett objekt (tjänstemannens agerande) måste alla andra - kanske miljontals - objekt som tjänstemannen interagerar med också förändras.

Det slutar inte där. Tjänstemannens ovilja att vara flexibel kan få följdeffekter - i och med att de objekt som interagerar direkt med vederbörande också har interaktioner med helt andra objekt. Beroenden som initierats i ett objekt kan följa med till objekt som ursprungligen inte hade något med tjänstemannen att göra.

Det är väl känt bland programmerare att strukturer med många så kallade "dependencies" (beroenden) kan fungera väl så länge inget behöver förändras. Det är först när det uppstår en störning någonstans i systemet och man behöver ändra en detalj om hur ett objekt fungerar som det blir jobbigt. Helt plötsligt kan det visa sig att samma - eller liknande - förändringar måste göras på tusentals ställen.

Min tes är således att marknadsekonomin skapar incitament för att göra ingående objekt flexibla och möjliga att använda på många olika ställen. Flexibiliteten minskar i sin tur risken för att enskilda objekt blir alltför beroende andra objekt. Sovjetunionen fungerade relativt väl under många år, men det planekonomiska bygget halkade med tiden efter de kapitalistiska länderna. Venezuela sågs länge som en ekonomisk förebild, men drabbades till slut av något slags systemsammanbrott.

Ska vi se på samhällen som datorprogram och på individer, företag och myndigheter som objekt i ett jättelikt datorprogram som ska skapa välfärd på effektivast möjliga sätt? 

Intressant nog har socialister alltid drömt om superdatorn som ska imitera den kapitalistiska ekonomin. Den polske ekonomen Oscar Lange tänkte sig en superhjärna som kunde sätta alla priser på samma sätt som marknaderna gör och därmed kombinera socialismens omfördelning med marknadsekonomins effektivitet - ett slags kapitalism utan kapitalister.

Socialisterna har dock aldrig fått till programmet som ska lösa våra ekonomiska problem. Sist på bollen var Hugo Chavez - som lyckades föra Venezuela från plats fyra i den globala välståndsligan till plats 168.

Det är svårt att veta om det handlar om samma processer i datorprogram som i mänskliga samhällen. Konstruktionen av datorprogram uppfattas i allmänhet som en centralt kontrollerad process - ett slags planekonomi. Men stora datorprogram - som operativsystemet Linux - har ofta tusentals programmerare som samarbetar om att lösa en bestämd uppgift. Ska samarbetet fungera väl måste de olika objekt som programmerarna bidrar med vara tillräckligt flexibla för att återanvändas och tillräckligt oberoende för att de ska kunna förbli beständiga när andra delar av programmet förändras.

Att likna planekonomier med datorprogram är därför möjligen fel. Stora datorprogram har kanske mer gemensamt med våra västliga marknadsekonomier än med Sovjetunionen eller Venezuela. Planekonomierna ger inte de ingående objekten tillräckligt starka drivkrafter för att anpassa sig till omgivningen och göra sig användbara. Det är i socialistiska strukturer som individerna beter sig som de själva vill och kräver att omgivningen ska anpassa sig till dem - i marknadsekonomin råder disciplin och varje enskilt objekt tvingas anpassa sig till helheten för att nå framgång.

Månne är planekonomins akilleshäl därför inte kontrollen över individerna, utan snarare bristen på kontroll. Kraven från centralkommitten kan aldrig ersätta de horisontella påtryckningar som vi varje dag utsätts för i marknadsekonomin. I brist på korrekta incitament väljer varje enskilt objekt att ställa krav på omgivningen i stället för att utveckla sin egen förmåga att uppfylla omgivningens förväntningar. Med tiden leder kravlösheten till ömsesidiga beroenden och till att samhället kollapsar i en ständig strävan efter att korrigera systemfel som sprids ohämmat - på grund av att alla objekt över tid blir beroende av alla andra.

Molotov och Ribbentrop - släng er i väggen!

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Svensk politik blir allt märkligare. Ni minns kanske att M, SD och KD röstade igenom en budget med hyfsat stora nedskärningar i Arbetsförmedlingens budget? Nedskärningarna upprör Vänsterpartiet. Därför söker Vänsterpartiet stöd av Moderaterna för att fälla arbetsmarknadsministern i en regering som hela tiden motsatt sig nedskärningarna. Samtidigt går Sverigedemokraterna ut och lovar att stödja Vänsterpartiets misstroendevotum. Det är ju bara det att Sverigedemokraterna - precis som …

Läs mer!

Arthur Laffer har lösningen för svensk ekonomi

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I en uppsats i American Economic Review pekar forskarna Luca Fornaro och Federica Romei på att världen kan sitta fast i en global likviditetsfälla. De är inte först med att påpeka detta och jag har tidigare skrivit på bloggen om att helikopterpengar skulle kunna vara en lösning på problemet. Under 1990-talet etablerade Sverige en rad regler för statsbudgeten och vi kan vara ett av få länder i världen som tillämpar principen om att statsbudgeten bör vara balanserad över en konjunktu…

Läs mer!

Fokusera på momsen i stället

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nyligen presenterat två förslag med förändrade skatteregler. Enligt det första ska länder kunna ta ut en skatt på digitala tjänster även om företaget som säljer tjänsterna ligger i ett annat land. Det är dock oklart om förslaget får någon effekt. Det andra förslaget handlar om att införa möjlighet till en minimibolagsskatt. Problemet … Läs mer!

Solceller snart den dominerande energikällan

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt Internationella energirådet (IEA) - ett OECD-organ - kommer solceller vara den dominerande energikällan i världen år 2035. Framskrivningen bygger på antaganden om att de trender för teknisk utveckling som vi observerar i dag fortsätter framöver. På den positiva sidan finns att solenergin kommer att producera el till lägre kostnad än … Läs mer!

Toyota utvecklar en bil som går på solljus

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Toyota håller på att utveckla en bil som inte behöver laddas alls. Om man kör maximalt fem mil om dagen, fyra dagar i veckan, behövs ingen annan tillförsel av energi. Bilen är täckt med solceller och laddar sig själv om den står ute. Tycker det här illustrerar solenergins möjligheter. Bara den lilla yta som finns på en bil … Läs mer!

Den tyska vindkraften blev ett miljöproblem

Den hälsosamme ekonomisten

Utbyggnaden av vindkraft i Tyskland har skapat ett inbördeskrig mellan miljövänner. Striden står mellan de som värnar den lokala miljön och de som vill fasa ut kol och olja på nationell nivå. Nu har striktare reglering införts och utbyggnadstakten har minskat med drygt 75 procent. Energiomställningen i Tyskland är redan ett fiasko, men … Läs mer!

Ingen förväntade sig den spanska inkvisitionen

Den hälsosamme ekonomisten

På Gran Canaria , där jag brukar tillbringa jularna, ser man ofta små fiskebåtar längs kusten. Eftersom vågorna kan vara höga lär det gunga rejält. I ena sekunden befinner sig båten på en vågtopp och i nästa sekund i en vågdal. Och eftersom omvärlden förändras så snabbt och påtagligt tänkte jag att man skulle kunna ta fiskarnas subjektiva … Läs mer!

Evry breath you take, Evry interview you fake

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, inte ens Statistiska centralbyrån går fri från upphandlingsdebacel. Är fascinerad över den naivitet som omgärdar vissa upphandlingar - det är som om man tror att en överflyttning till en annan aktör löser problem automatiskt. Så är det inte. Vill man delegera ansvar krävs antingen kontroll eller konkurrens. Nu tillhör i och för sig Evry … Läs mer!

Med Berlinmuren som förebild

Den hälsosamme ekonomisten

Gränsen mellan USA och Mexico är lång - 3 200 kilometer. Men Donald Trump har ändå lovat att bygga en mur som ska stoppa migration från Mexiko till USA - två länder vars levnadsstandard skiljer sig åt ungefär som en gång Öst- och Västtyskland. Så om man funderar över vad som krävs för att stoppa desperata människor från att fly från ett … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism