Miljödebatt värdig en förskola

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 8 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det fanns en tid då vuxna tänkte igenom saker och ting och fattade rationella beslut, medan barnen stod för det spontana och ogenomtänkta. Givetvis har våra preferenser betydelse. Om vi efterfrågar sugrör måste det produceras mer plast och det blir sannolikt mer avfall att ta hand om. Slutar vi att efterfråga sugrör kommer snabbmatskedjorna att med tiden tvingas välja andra produktionsmetoder.

I den meningen kan vår efterfrågan ha betydelse för miljön. Men detta förutsätter att vi vet vad vi ska efterfråga för att gynna miljön.

Det vet vi allt som oftast inte. Vi vet inte om en tygkasse är bättre eller sämre för miljön än en plastkasse. Vi vet inte om det är bättre eller sämre för miljön att vi bor i städer. Vi vet inte om den traditionella förbränningsmotorn kanske på sikt visar sig vara mer miljövänlig än bilar som drivs av el eller vätgas.

Bristen på kunskap om våra vals effekter för miljön är ett argument för att en del val bör göras av centrala planerare. Om ett visst konsumtionsalternativ på goda grunder kan antas ha negativa miljöeffekter belägger man det helt enkelt med skatt. Koldioxidskatten är ett exempel, även om den är korkat utformad. En verklig koldioxidskatt skulle tas ut på konsumtionen och inte produktionen - annars flyttar produktionen bara till Kina, där det faktiskt - på grund av mindre effektiva produktionsmetoder - generellt krävs mer koldioxid för att framställa varor än i Sverige.

Det barnsliga förhållningssättet till miljöfrågor är ett problem om vi vill uppnå resultat. Bra miljö blir bara en gimmick, medan utsläppen borta i Indien och Kina fortsätter i oförminskad skala. Vi ägnar oss åt att signalera vår egen godhet till omgivningen, samtidigt som vi struntar i om godhetssignaleringen leder till en bättre miljö.

Medierna har här en viktig uppgift. Den folkbildande televisionen skulle kunna lyfta de svåra frågorna, i stället för att sprida skräckhistorier om smältande glaciärer. Vi vet ungefär hur snabbt temperaturen stiger och den stiger varken snabbare eller långsammare för att Sveriges Television visar bilder på svältande isbjörnar. Inget fel med att visa isbjörnar, men innan man gör det bör man kanske säkerställa att dessa verkligen svälter ihjäl på grund av klimatförändringar.

Hade medierna från början fokuserat på fakta skulle vi i dag kanske diskuterat vilka medel vi ska använda för att minska utsläpp. Nu är vi i allt väsentligt kvar i en brottningsmatch där allt handlar om huruvida klimatförändringarna *är* ett problem. Det beror enligt min mening på att alltför många haft ekonomiska drivkrafter att överdriva hotet - kanske i tron att det behövs en krismedvetenhet. Det man i stället skapat är uppgivenhet och fatalism hos vissa och ifrågasättande och tvivel hos andra.

Ändå finns det visst hopp. Jag noterar en gryende insikt om att det är vår konsumtion som är problemet - inte vår produktion. I nästa steg kommer insikten om att det mest verkningsfulla medlet för att hantera ett problem som beror på konsumtion är att belägga konsumtionen med en konsumtionsskatt. Alltså, om det nu är fastställt att det verkligen är konsumtionen av en viss vara eller tjänst som är problemet.

Givetvis finns det ett problem med att beskatta konsumtion. Vissa vill beskatta kött, andra vill beskatta socker. Motiven är ibland folkhälsa, ibland miljö, ibland något annat politiskt mål. Som nationalekonom tycker jag vi begränsar oss till att skattebelägga varor och tjänster där konsumtionen har en bevisat negativ effekt på andra konsumenters välbefinnande. Det är tillräckligt komplicerat ändå, utan att vi ger oss in och försöker manipulera våra egna preferenser.

En annan sak vi bör komma ihåg är att krångel kostar. Den nuvarande regeringen har infört en rad miljöskatter som antagligen bara skadar miljön - kemikalieskatten och klädskatten är två sådana. Vi behöver fundera över vilken typ av konsumtion som vi vill minska och varför.

Men har vi väl hanterat detta är vi på god väg att ta oss an problemet på ett vuxet och genomtänkt sätt. Tyvärr är vi rätt långt från att göra det - vår samhällsdebatt i allmänhet, och miljödebatten i synnerhet, förs ofta på förskolenivå.

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag drog in el i sommarstugan. I stället för att laga mat på gasolköket - något som ger upphov till 451 gram koldioxid per krona gasol - lagar jag numera …

Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism