Miljödebatt värdig en förskola

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 8 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det fanns en tid då vuxna tänkte igenom saker och ting och fattade rationella beslut, medan barnen stod för det spontana och ogenomtänkta. Givetvis har våra preferenser betydelse. Om vi efterfrågar sugrör måste det produceras mer plast och det blir sannolikt mer avfall att ta hand om. Slutar vi att efterfråga sugrör kommer snabbmatskedjorna att med tiden tvingas välja andra produktionsmetoder.

I den meningen kan vår efterfrågan ha betydelse för miljön. Men detta förutsätter att vi vet vad vi ska efterfråga för att gynna miljön.

Det vet vi allt som oftast inte. Vi vet inte om en tygkasse är bättre eller sämre för miljön än en plastkasse. Vi vet inte om det är bättre eller sämre för miljön att vi bor i städer. Vi vet inte om den traditionella förbränningsmotorn kanske på sikt visar sig vara mer miljövänlig än bilar som drivs av el eller vätgas.

Bristen på kunskap om våra vals effekter för miljön är ett argument för att en del val bör göras av centrala planerare. Om ett visst konsumtionsalternativ på goda grunder kan antas ha negativa miljöeffekter belägger man det helt enkelt med skatt. Koldioxidskatten är ett exempel, även om den är korkat utformad. En verklig koldioxidskatt skulle tas ut på konsumtionen och inte produktionen - annars flyttar produktionen bara till Kina, där det faktiskt - på grund av mindre effektiva produktionsmetoder - generellt krävs mer koldioxid för att framställa varor än i Sverige.

Det barnsliga förhållningssättet till miljöfrågor är ett problem om vi vill uppnå resultat. Bra miljö blir bara en gimmick, medan utsläppen borta i Indien och Kina fortsätter i oförminskad skala. Vi ägnar oss åt att signalera vår egen godhet till omgivningen, samtidigt som vi struntar i om godhetssignaleringen leder till en bättre miljö.

Medierna har här en viktig uppgift. Den folkbildande televisionen skulle kunna lyfta de svåra frågorna, i stället för att sprida skräckhistorier om smältande glaciärer. Vi vet ungefär hur snabbt temperaturen stiger och den stiger varken snabbare eller långsammare för att Sveriges Television visar bilder på svältande isbjörnar. Inget fel med att visa isbjörnar, men innan man gör det bör man kanske säkerställa att dessa verkligen svälter ihjäl på grund av klimatförändringar.

Hade medierna från början fokuserat på fakta skulle vi i dag kanske diskuterat vilka medel vi ska använda för att minska utsläpp. Nu är vi i allt väsentligt kvar i en brottningsmatch där allt handlar om huruvida klimatförändringarna *är* ett problem. Det beror enligt min mening på att alltför många haft ekonomiska drivkrafter att överdriva hotet - kanske i tron att det behövs en krismedvetenhet. Det man i stället skapat är uppgivenhet och fatalism hos vissa och ifrågasättande och tvivel hos andra.

Ändå finns det visst hopp. Jag noterar en gryende insikt om att det är vår konsumtion som är problemet - inte vår produktion. I nästa steg kommer insikten om att det mest verkningsfulla medlet för att hantera ett problem som beror på konsumtion är att belägga konsumtionen med en konsumtionsskatt. Alltså, om det nu är fastställt att det verkligen är konsumtionen av en viss vara eller tjänst som är problemet.

Givetvis finns det ett problem med att beskatta konsumtion. Vissa vill beskatta kött, andra vill beskatta socker. Motiven är ibland folkhälsa, ibland miljö, ibland något annat politiskt mål. Som nationalekonom tycker jag vi begränsar oss till att skattebelägga varor och tjänster där konsumtionen har en bevisat negativ effekt på andra konsumenters välbefinnande. Det är tillräckligt komplicerat ändå, utan att vi ger oss in och försöker manipulera våra egna preferenser.

En annan sak vi bör komma ihåg är att krångel kostar. Den nuvarande regeringen har infört en rad miljöskatter som antagligen bara skadar miljön - kemikalieskatten och klädskatten är två sådana. Vi behöver fundera över vilken typ av konsumtion som vi vill minska och varför.

Men har vi väl hanterat detta är vi på god väg att ta oss an problemet på ett vuxet och genomtänkt sätt. Tyvärr är vi rätt långt från att göra det - vår samhällsdebatt i allmänhet, och miljödebatten i synnerhet, förs ofta på förskolenivå.

Hur bestäms bankernas marginaler?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Finansinspektionens statistik om bankernas bolånemarginaler är intressant. Marginalen har nämligen varierat mellan som lägst 0,2 procentenheter och som högst 1,8. Det är uppenbart att bankerna inte kontrollerar marginalerna - frågan är bara vilka krafter som styr? Min spekulation som ekonom är att marginalerna bestäms av restriktionerna på bankernas utlåning. Man kan tänka sig två lägen - i det första försöker bankerna låna ut så mycket som möjligt och är inte begränsade av lagar och …

Läs mer!

Med svenskt euromedlemskap hade det slutat illa

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En artikel i Ekonomisk Debatt som jämför den hypotetiska situationen där Sverige hade gått med i eurosamarbetet 2003 med den verkliga situationen - alltså att vi stod utanför - visar att det hade gått riktigt illa under finanskrisen om vi hade valt att gå med. Det är nationalekonomen Björn Olsson som i en analys målat upp de två scenarierna och konstaterar att tillväxten hade varit betydligt lägre vid ett medlemskap. Enligt skattningarna skulle tillväxten varit 0,7 procent per år (2003-2017…

Läs mer!

Dags att bolla över till rättsväsendet

Den hälsosamme ekonomisten

Efter ytterligare några dödsskjutningar och sprängdåd i Malmö rasar oppositionen. "Regeringen måste göra något!" Fast det är ytterst oklart vad regeringen kan göra. Man kan anslå mer resurser till rättsväsendet, men om de högsta juristerna dömer ut anmärkningsvärt låga straff, prioriterar fel och tillämpar särdeles höga beviskrav ter sig … Läs mer!

Tre frontfigurer som möjliggjorde murens fall

Den hälsosamme ekonomisten

Det är framför allt tre personer som möjliggjorde att Berlinmuren småningom föll - två amerikanska presidenter och en svensk statsminister. Jag tänker då givetvis på John F Kennedy  som vid rådhuset i Schöneberg , yttrade de klassiska orden: "Ich bin ein Berliner". Sedan kom Ronald Reagan  som 1987 framför muren sade: "Mr Gorbatjev, tear down … Läs mer!

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för? Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central .  I tingsrätten dömdes terroriste… Läs mer!

OECD tar ett steg mot globala minimiskatter

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nu presenterat principerna för minimiskatter för globalt verksamma företag. Arbetet sker i relativ enighet - i vetskapen att alternativet antagligen är att vissa länder går före och etablerar egna skatter på internationellt aktiva företag. Det är ännu oklart vilka nivåer skatterna kommer att hamna på. OECD skriver i ett uttalande … Läs mer!

11 000 forskare kan inte ha fel

Den hälsosamme ekonomisten

I går presenterade Sveriges Television nyheten om att 11 000 forskare undertecknat ett klimatupprop med krav på att någon måste göra något väldigt snabbt. Det mest konkreta förslaget i artikeln är att vi bör satsa på att begränsa barnafödandet. Jag antar då att det inte handlar om barnafödandet i vår del av världen, utan i de delar av … Läs mer!

Parisavtalet det största miljöhotet

Den hälsosamme ekonomisten

Det glädjer mig att USA lämnar Parisavtalet . Skulle vilja utnämna avtalet till det största miljöhot som planeten står inför - om det nu är så att koldioxidutsläppen är ett miljöhot. Skälet är att avtalet konserverar en uppfattning om att ansvaret för koldioxidutsläppen är en nationell fråga - där varje nation ska få sina företag att minska … Läs mer!

Men ni har ju lagt ert eget material bakom betalvägg?

Den hälsosamme ekonomisten

Två Schibstedtchefer skriver i SvD om att de sociala nätverken bör ta ett större ansvar för desinformation som sprids. De glömmer dock bort att den kanske främsta orsaken till att nyheter förmedlas via Facebook är att DN, SvD och andra publikationer lagt sitt material bakom betalväggar. What's a girl supposed to do , liksom. Helst skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism