Marknaden har diskonterat eurons upplösning

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 27 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det talas om de låga räntorna i världen och att vi befinner oss i en helt ny penningpolitisk situation. De tyska trettioåriga räntorna på -0,20 procent är inte förenliga med inflationsmålet på nära två procent i euroområdet. Visserligen är de brittiska och amerikanska räntorna också låga, men inte så låga att en investering i en obligation från något av dessa länder är detsamma som att slänga en tredjedel av pengarna i sjön.

Den gängse tolkningen är att räntedifferensen mellan Italien och Tyskland är en riskpremie. Det skulle i så fall implicera att risken för att Italien ställer in sina betalningar på statsskulden de närmaste 30 åren uppgår till närmare 50 procent. Det är inte en rimlig tolkning. 

Den andra möjligheten är att skillnaden är en vanlig inflationspremie. Det skulle göra räntenivåerna förenliga med att varken Italien eller Grekland ställer in sina betalningar och med att ECB upprätthåller sitt inflationsmål på nära två procent. Däremot är den tolkningen inte förenlig med att euron existerar som valuta om tio år.

Med tanke på de stora ränteskillnader som existerar mellan Tyskland/Italien och det faktum att en centralbank inte under en längre tid kan avvika kraftigt från sitt enda mål blir min tolkning att marknaden redan har diskonterat eurons upplösning. De tyska räntorna bör därmed inte tolkas som euroräntor, utan som räntor för obligationer denominerade i en annan valuta - vi kan kalla den för D-mark.

Det är värt att lyfta fram skillnaden mot greklandskrisen. I det fallet handlade premien verkligen om att Italien eller Spanien eller Grekland skulle ställa in sina betalningar. Det som talar emot den tolkningen i dag är att räntorna avviker nedåt och att de genomsnittliga räntorna i euroland är ganska rimliga, men att vissa länder med stabila finanser avviker nedåt. Ingen borgenär vill vid en upplösning av eurosamarbetet bli sittande med en trettioårig obligation denominerad i italienska lire.

Sedan till fallet Japan, som inte bör förväxlas med situationen i euroland. Japan har hanterat den kanske största finansbubbla som drabbat ett enskilt land och drog i samband med detta på sig en enorm statsskuld. Som jag emellertid tidigare pekat på äger landet i allt väsentligt sin egen statsskuld. Japan är kanske i praktiken ett av de rikare länderna, även om officiell statistik inte gör detta faktum rättvisa.

Sammanfattningsvis - det går inte att förstå prissättningen av tyska obligationer om vi ser euron som en valuta. Däremot blir allt logiskt om vi i stället betraktar varje land som utfärdar eurodenominerade obligationer som om de hade en egen valuta. Marknaden tycks alltså inte längre betrakta euron som en enhetlig valuta. 

Låt mig dock lägga in en brasklapp. Att marknaden räknar med något redan innan det inträffat innebär inte att sannolikheten är hundra procent för att det inträffar. Det vi kan säga är att marknaden ser en ganska hög sannolikhet för ett scenario där euron inte längre existerar.

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag drog in el i sommarstugan. I stället för att laga mat på gasolköket - något som ger upphov till 451 gram koldioxid per krona gasol - lagar jag numera …

Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism