Lyssna på vetenskapen

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 22 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Jag gjorde ett ärligt försök att lyssna till vetenskapen. Men det gick inte så bra. Alla medlemmar av vetenskapskollektivet har nämligen olika uppfattning - åtminstone om något. Och jag vet inte riktigt hur jag ska jämka samman alla dessa uppfattningar till en enda.

Inte ens något så självklart som huruvida jorden är rund har ett enkelt svar. Motfrågan: "Vad menar du med rund?", dyker upp som ett brev på posten. 

Ja, vad menar jag med rund? Känner mig som quizmästaren i Monty Pythons film "Holy Grail" - är det en europeisk eller en amerikansk svala?

Pågår det en uppvärmning av jorden? Tja, det beror på tidsperspektivet. De senaste 100 åren kanske, men på längre sikt håller den på att bli svalare.

Har människan orsakat uppvärmningen de senaste 100 åren? Tja, antagligen. En del i alla fall.

Är detta i så fall ett problem? Tja, det beror på var man bor - bland grönlänningarna ser en majoritet med tillförsikt på att jorden blir varmare.

Sedan kan vi fortsätta. Hur mycket tror ni vetenskapsmän att jorden kommer att värmas upp de kommande 100 åren? Svaret kan bli allt från minus några grader till plus tio grader. Medianforskaren ligger kanske på någon grad över dagens nivå.

Forskare är generellt sett ett försiktigt släkte - de uttalar sig inte gärna om saker som går att falsifiera. Och jag förstår dem, jag vill heller inte om tio år läsa i tidningarna att jag hade fel. I alla fall inte om jag är forskare och expert på det jag forskar om.

Själv brukar jag försöka lägga ribban lägre. Jag säger att jag tror något om jag bedömer sannolikheten som större än 80 procent. Då har jag visserligen i efterhand  haft fel 20 procent av gångerna, men om jag inte säger något alls har jag haft rätt noll gånger.

Men fakta är fakta. Vetenskapen är inte speciellt oenig om att temperaturen har stigit de senaste 100 åren. De flesta tror att människan har bidragit till temperaturhöjningen.

Om man köper dessa två påstående - slipper man då kallas "klimatförnekare", eller krävs det något mer? Krävs det att man inte uttalar sig kritiskt mot FN:s klimatpanel? Lyssnar man på vetenskapen om man vägrar acceptera något av allt det som står i IPCC-rapporten?

Här börjar det bli intressant. Det som präglar vetenskapen är nämligen tvivlet. Tvivlet är i regel så uttalat i vetenskapskretsar att man blir frustrerad. Kravet på sanning ligger långt över de 80 procent som jag brukar sätta som riktmärke - det räcker ofta med att en enda forskare säger emot för att forskarna ska konkludera att något inte är bevisat. I ett formellt hypotestest sätter man signifikanskravet till 95 procent.

Att lyssna på forskningen och forskarna blir därmed att lägga större vikt vid dem som tvivlar än vid de som är säkra på sin sak.

Får detta inte konsekvenser för vårt beslutsfattande - hur kan vi någonsin komma till skott om forskarna aldrig blir överens om att det är en riktig kris? Svaret är: Vi kommer aldrig till skott om vi enbart lyssnar till forskarna. I alla fall inte om vi kräver att en signifikant majoritet av forskarna ska enas om att jorden sannolikt går under om 100 år om vi inte gör något.

Forskarna kan däremot försöka uppskatta sannolikheten för att jorden går under om 100 år om vi inte gör något. Den är låg, och om jorden går under är det sannolikt inte på grund av människans koldioxidutsläpp. Notera att vi nu har avlägsnat oss från tesen om att jorden går under om vi inte gör något. Forskarna kan kanske enas om att det är fem procents sannolikhet att det blir förbaskat hett om 100 år om vi inte gör något.

Det finns emellertid alltjämt en sannolikhet för att det blir förbaskat kallt om 100 år om vi gör något - kanske 2 procent. Tja, ingen vet väl med exakt hur stor sannolikhet den istid vi alla väntar på behagar infinna sig. Men den borde redan ha varit här.

Nåväl, vi kan träta om olika scenarier så mycket vi vill - om vi inte vet vad vi ska göra för att stoppa koldioxidutsläppen. Men det gör vi däremot faktiskt. Ekonomerna är hyfsat överens om att en koldioxidskatt på Afrika, Kina och resten av Sydostasien is da thing. Med en rejäl skatt på de tillväxande ekonomierna kan vi påtagligt minska koldioxidutsläppen. Man kan också hoppas på ny teknik. Solkraft ter sig i nuläget som den mest lovande tekniken. Möjligen kan även olika former av kärnkraft tillkomma.

Vi kan redan i dag ta ut höga skatter på Kina. Det skulle bli ett himla liv, då skatterna med stor sannolikhet betraktas som handelshinder. Dessutom skulle de störa internationella överenskommelser. Men menar vi allvar med att minska utsläppen är det denna väg vi måste ta. Koldioxidmoms, där skatten är olika stor beroende av koldioxidinnehållet i produkterna vi konsumerar.

Vi hamnar snart i politiska överväganden som är svåra. Ja, vi kan stoppa koldioxidutsläppen - men det skulle kosta oss en del. Är vi så säkra på att jorden håller på att gå under att vi är beredda att ta kostnaderna? För att kunna fatta det beslutet bör vi sätta oss ner och väga riskerna mot varandra. Så gör vi normalt när vi står inför stora samhällsbeslut - som att förklara krig mot Tyskland eller införa motbok.

Men om det är viktigare än allt annat att stoppa koldioxidutsläppen är det bara att göra det. Ganska enkelt, rent tekniskt. Just do it! Som en svensk klimataktivist uttryckte saken:

"We have not treated this crisis as a crisis; we see it as another problem that needs to be fixed. But it is so much more than that. It’s an existential crisis, more important than anything else."

Viktigare än allt annat. Men då så ...

50 miljarder som slösades bort på vindkraft

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sedan 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder i subventioner för svensk vindkraft via elcertifikaten. Vad har vi fått för pengarna?  Det är i alla fall inte en stabil elmarknad. Tidvis är elpriset negativt, vilket innebär att producenterna tvingas betala för att leverera ut ström. Speciellt när det blåser mycket. Är det vindstilla tvingas vi importera kolkraft från Polen eller Tyskland. För inte heller den tyska vindkraften levererar när det är vindstilla. Men vindkraftpro…

Läs mer!

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det … Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism