Lyssna på vetenskapen

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 22 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Jag gjorde ett ärligt försök att lyssna till vetenskapen. Men det gick inte så bra. Alla medlemmar av vetenskapskollektivet har nämligen olika uppfattning - åtminstone om något. Och jag vet inte riktigt hur jag ska jämka samman alla dessa uppfattningar till en enda.

Inte ens något så självklart som huruvida jorden är rund har ett enkelt svar. Motfrågan: "Vad menar du med rund?", dyker upp som ett brev på posten. 

Ja, vad menar jag med rund? Känner mig som quizmästaren i Monty Pythons film "Holy Grail" - är det en europeisk eller en amerikansk svala?

Pågår det en uppvärmning av jorden? Tja, det beror på tidsperspektivet. De senaste 100 åren kanske, men på längre sikt håller den på att bli svalare.

Har människan orsakat uppvärmningen de senaste 100 åren? Tja, antagligen. En del i alla fall.

Är detta i så fall ett problem? Tja, det beror på var man bor - bland grönlänningarna ser en majoritet med tillförsikt på att jorden blir varmare.

Sedan kan vi fortsätta. Hur mycket tror ni vetenskapsmän att jorden kommer att värmas upp de kommande 100 åren? Svaret kan bli allt från minus några grader till plus tio grader. Medianforskaren ligger kanske på någon grad över dagens nivå.

Forskare är generellt sett ett försiktigt släkte - de uttalar sig inte gärna om saker som går att falsifiera. Och jag förstår dem, jag vill heller inte om tio år läsa i tidningarna att jag hade fel. I alla fall inte om jag är forskare och expert på det jag forskar om.

Själv brukar jag försöka lägga ribban lägre. Jag säger att jag tror något om jag bedömer sannolikheten som större än 80 procent. Då har jag visserligen i efterhand  haft fel 20 procent av gångerna, men om jag inte säger något alls har jag haft rätt noll gånger.

Men fakta är fakta. Vetenskapen är inte speciellt oenig om att temperaturen har stigit de senaste 100 åren. De flesta tror att människan har bidragit till temperaturhöjningen.

Om man köper dessa två påstående - slipper man då kallas "klimatförnekare", eller krävs det något mer? Krävs det att man inte uttalar sig kritiskt mot FN:s klimatpanel? Lyssnar man på vetenskapen om man vägrar acceptera något av allt det som står i IPCC-rapporten?

Här börjar det bli intressant. Det som präglar vetenskapen är nämligen tvivlet. Tvivlet är i regel så uttalat i vetenskapskretsar att man blir frustrerad. Kravet på sanning ligger långt över de 80 procent som jag brukar sätta som riktmärke - det räcker ofta med att en enda forskare säger emot för att forskarna ska konkludera att något inte är bevisat. I ett formellt hypotestest sätter man signifikanskravet till 95 procent.

Att lyssna på forskningen och forskarna blir därmed att lägga större vikt vid dem som tvivlar än vid de som är säkra på sin sak.

Får detta inte konsekvenser för vårt beslutsfattande - hur kan vi någonsin komma till skott om forskarna aldrig blir överens om att det är en riktig kris? Svaret är: Vi kommer aldrig till skott om vi enbart lyssnar till forskarna. I alla fall inte om vi kräver att en signifikant majoritet av forskarna ska enas om att jorden sannolikt går under om 100 år om vi inte gör något.

Forskarna kan däremot försöka uppskatta sannolikheten för att jorden går under om 100 år om vi inte gör något. Den är låg, och om jorden går under är det sannolikt inte på grund av människans koldioxidutsläpp. Notera att vi nu har avlägsnat oss från tesen om att jorden går under om vi inte gör något. Forskarna kan kanske enas om att det är fem procents sannolikhet att det blir förbaskat hett om 100 år om vi inte gör något.

Det finns emellertid alltjämt en sannolikhet för att det blir förbaskat kallt om 100 år om vi gör något - kanske 2 procent. Tja, ingen vet väl med exakt hur stor sannolikhet den istid vi alla väntar på behagar infinna sig. Men den borde redan ha varit här.

Nåväl, vi kan träta om olika scenarier så mycket vi vill - om vi inte vet vad vi ska göra för att stoppa koldioxidutsläppen. Men det gör vi däremot faktiskt. Ekonomerna är hyfsat överens om att en koldioxidskatt på Afrika, Kina och resten av Sydostasien is da thing. Med en rejäl skatt på de tillväxande ekonomierna kan vi påtagligt minska koldioxidutsläppen. Man kan också hoppas på ny teknik. Solkraft ter sig i nuläget som den mest lovande tekniken. Möjligen kan även olika former av kärnkraft tillkomma.

Vi kan redan i dag ta ut höga skatter på Kina. Det skulle bli ett himla liv, då skatterna med stor sannolikhet betraktas som handelshinder. Dessutom skulle de störa internationella överenskommelser. Men menar vi allvar med att minska utsläppen är det denna väg vi måste ta. Koldioxidmoms, där skatten är olika stor beroende av koldioxidinnehållet i produkterna vi konsumerar.

Vi hamnar snart i politiska överväganden som är svåra. Ja, vi kan stoppa koldioxidutsläppen - men det skulle kosta oss en del. Är vi så säkra på att jorden håller på att gå under att vi är beredda att ta kostnaderna? För att kunna fatta det beslutet bör vi sätta oss ner och väga riskerna mot varandra. Så gör vi normalt när vi står inför stora samhällsbeslut - som att förklara krig mot Tyskland eller införa motbok.

Men om det är viktigare än allt annat att stoppa koldioxidutsläppen är det bara att göra det. Ganska enkelt, rent tekniskt. Just do it! Som en svensk klimataktivist uttryckte saken:

"We have not treated this crisis as a crisis; we see it as another problem that needs to be fixed. But it is so much more than that. It’s an existential crisis, more important than anything else."

Viktigare än allt annat. Men då så ...

Vi bör låta maskinerna leda oss

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Financial Times beskriver en utveckling där avatarerna tar över som förebilder. Koreanska  Apoki är ett exempel - en idol som är helt digital, men som ända kan interagera med sina fans över hela världen. Om alla betraktar dig som en människa och interagerar med dig som om du vore en människa - är du då en människa, trots att du kanske inte har en fysisk kropp eller en mänsklig hjärna?  Ungdomsidoler är - som Financial Times konstaterar - den uppenbara tillämpningen. Avatarer säger …

Läs mer!

Tydlighet ska ge Boris Johnsson segern

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Boris Johnsson satsar på att hans tydlighet när det gäller Brexit ska ge majoritet i valkretsar som traditionellt röstar på Labour, men som nu kan tveka därför att Jeremy Corbyn inte klargjort vad Labour egentligen vill. Johnsson är annars inte känd för tydlighet - han har ändrat sig ganska ofta. Det här gången har han genom uttalanden försökt måla in sig i ett hörn - det mest kända uttalandet är väl det om att han hellre "... ligger död i ett dike" än skjuter upp Brexit. Något dike …

Läs mer!

Vad är det med LOV inom Arbetsförmedlingen?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de viktigaste reformerna under Alliansens tid vid makten togs fram av Göran Hägglund  som då var chef för Socialdepartementet . Det var Lagen om valfrihetssystem som 2008 lagreglerade det som kallas "valfrihetssystem". Lagen utgjorde därefter basen för reformen av primärvården och vårdvalet. Den tillämpas också för äldreomsorg, men är … Läs mer!

Moderaterna är Sverigedemokraternas murbräcka

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen tvingas backa om reformen av Arbetsförmedlingen . Det som är mest intressant med detta är att V, M och KD hittat möjligheter till samarbete, trots stora ideologiska skillnader. Men det är inte Vänsterpartiet som har fått sträcka sig för att möta högern, det är högern som tvingats motarbeta valfrihet i välfärden för … Läs mer!

Bromma ligger bättre till

Den hälsosamme ekonomisten

Fast kanske inte för mig som bor på Liljeholmskajen och har flygbussarna i princip utanför dörren. Lokalbussen tar ungefär lika lång tid till Bromma som flygbussen till Arlanda . Transportföretagen har föreslagit att Bromma ska bli en elflygplats . Det är en intressant tanke, men jag undrar om vi inte kommer ha avsevärt fler flygplatser … Läs mer!

Pusher - serverbaserad realtidskommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tänk dig att du har ett datorprogram med fler inloggade användare som behöver kommunicera med varandra i realtid. Exempelvis kan en användare behöva ringa en annan användare, som i WhatsApp . Det vanliga svaret är att man anlitar ett Javascriptramverk som Angular eller React för att lösa problemet och kanske en realtidsdatabas som Firebase . … Läs mer!

Arbetsförmedlingen prövar maskininlärning

Den hälsosamme ekonomisten

Ägnade dagen åt Ineras konferens om AI. Tror alla som var där kan hålla med om att den största överraskningen kom i  Filippa Jennersjös föredrag om hur Arbetsförmedlingen arbetar med machine-learning. Med tanke på att jag kan grunderna i programmering och lite om AI tror jag att jag kan bedöma innehållet och huruvida någon pratar konsultbulls… Läs mer!

Mänsklighetens tilltro till statistik

Den hälsosamme ekonomisten

Tar del av rapporterna om resultaten i den nya Pisaundersökningen och fascineras lite över människors tilltro till statistik och undersökningar. I flera år har vi fått höra om hur mycket bättre den finska skolan är jämfört med den svenska. Men så - helt plötsligt - uppnår svenska elever nästan lika bra resultat som de finska. Att ingen då … Läs mer!

Mellanstadiefotboll i politiken

Den hälsosamme ekonomisten

Statistiska centralbyråns väljarundersökning visar att partier som försöker lyfta andra partiers hjärtefrågor inte enbart bidrar till att lyfta dessa partier i opinionen, utan också riskerar att förlora väletablerade egna hjärtefrågor. Moderaterna har till exempel genom att lyfta Sverigedemokraternas frågor både lyckats stärka SD i opinionen … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism