Lönar det sig att arbeta för flyktingar?

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 23 April, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

"Det handlar om marginaleffekter på cirka 100 procent, alltså att den som börjar jobba inte får behålla något av sin arbetsinkomst – jämfört om man i stället försörjs med bidrag."

Så sammanfattas en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) i Dagens Nyheter. Jag tar det här som ett exempel på att viktig information som förmedlas i utredningar ofta förvanskas väldigt mycket på vägen till allmänheten. Artikeln fortsätter:

"Skälet är att bidrag som etableringsersättningen då faller bort. Storleken på de bidrag som försvinner är lika stor som arbetsinkomsten, vilket gör att marginaleffekten blir cirka 100 procent."

Jo, jag vet att jag är en nörd. Men detta är faktiskt inte en korrekt beskrivning av hur etableringsersättningen fungerar. Faktum är att etableringsersättningen i många fall inte skapar några marginaleffekter alls, då man får behålla ersättningen så länge man arbetar utom ramen för etableringsplanen. Även om arbetet är en del av etableringsplanen är villkoren rätt förmånliga.

Regeringen har visserligen ändrat reglerna nyligen så att man inte kan delta i etableringsinsatser samma dag som man jobbar heltid, men det är fortfarande en av de ersättningar som har absolut lägst marginaleffekter. Försörjningsstödet har ofta hundraprocentiga marginaleffekter, sjukpenningen nittioprocentiga, arbetslöshetsförsäkringen åtminstone åttioprocentiga effekter.

Etableringsersättningen har i vissa fall *noll* i marginaleffekt, vilket gör den rätt unik bland svenska bidrag. Det är väl i stort sett enbart barnbidraget som har liknande egenskaper.

Orsaken till att flyktingar ofta drabbas av höga marginaleffekter är helt andra. De har ofta ekonomisk bistånd från kommunen, de har bostadsbidrag som räknas av när de arbetar, de kanske har arbetslöshetsförsäkring som i allmänhet ger högre marginaleffekter än etableringsersättningen.

I Dagens Industri får man sig ett annat fragment av sanningen till del. Etableringstillägget skulle kunna individualiseras så att två föräldrar i ett hushåll får halva summan vardera. Själv skulle jag nog i och för sig hellre se ett högre barnbidrag, som inte ger några marginaleffekter alls. Men inte heller detta är själva kärnan i rapporten.

Får jag själv tolka rapporten skulle jag säga att de höga marginaleffekter som ibland kan uppkomma mest beror på att flyktingarna fasas in i vårt vanliga trygghetssystem, trots att de inte riktigt passar in där. Politikerna har visserligen försökt lappa och laga genom att konstruera ett separat trygghetssystem för flyktingarna. Och detta är säkert gott och väl, men problemet är att flyktingarna bara under två år kan vara kvar i detta mer anpassade system - sedan slängs de ut i vårt "vanliga" bidragssystem igen. Faktum är dock att flyktingarna i allmänhet har *lägre* marginaleffekter än infödda svenskar, så länge de omfattas av etableringsersättningen. De enda exemplen på hundraprocentiga marginaleffekter kommer faktiskt från det ekonomiska biståndet - som omfattar alla, inte enbart flyktingar.

Ska vi få saker och ting att fungera måste vi genomföra mer fundamentala förändringar av bidragssystemen. Men vi måste också vara medvetna om vad vi redan lovat befolkningen. Hur låga marginaleffekter kan man egentligen ha i ett land där skattetrycket är femtio procent och där politikerna utfäst sig att garantera en viss välfärdsnivå för alla?

Medierna skapar verklighetsbilden hos väljarna, och väljarnas verklighetsuppfattning utgör i sin tur basen för de politiska partiernas förslag. Att medierna förmedlar en skev eller ofullständig verklighetsbild kan därför i förlängningen leda till att politikerna föreslår fel åtgärder. Jag tror inte ens att höga marginaleffekter är det största problemet för den här gruppen - det är snarare att ingen efterfrågar deras arbetsinsatser.

Jag ska inte upprepa mig - annars skulle jag här ha påpekat att det finns sätt att göra det lönsamt för fler att arbeta. Man behöver gå tillbaka till fundamenten för den svenska modellen - bland annat barnbidraget, som ett av få bidrag med låga marginaleffekter. Fattigdomsfällorna uppstår när politikerna misslyckas med att se skogen för alla träd och när man överskattar sin egen förmåga att styra undersåtarna. Det finns förvisso saker som går att göra för att förbättra den svenska modellen, men jag har mycket litet hopp om att de kommer att genomföras.

Byn, nationen eller världen?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det fanns en tid då jag som renlärig libertarian förkastade omfördelning, men bejakade viss paternalism. Om man inte vill försörja sig själv ska man i alla fall behöva stå med mössan i hand och be om att få ta del av det andra producerat.  Med tiden har jag ändrat min uppfattning på båda dessa punkter. Jag tror att mycket av den paternalism som betraktas som nödvändig är överflödig. Däremot tror jag vi behöver en ganska omfattande omfördelning för att mänskliga samhällen ska fungera väl. …

Läs mer!

Låt oss förbjuda regeringar

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Studerar övergångsregeringens budget och noterar att det inte behöver vara en nackdel att sakna regering. Även om budgetöverskottet kanske inte är jättestort i år växer det finansiella sparandet till hela 2,6 procent av BNP år 2021. Offentlig sektors nettoskuld sjunker från 38 procent i år till 28 procent 2021. Om ingen regering tillträder de närmaste tre åren kan vi alltså se fram emot en ljus ekonomisk utveckling. Tyvärr brukar det bli en regering till slut - till och med Belgien fick …

Läs mer!

Sverigedemokraterna lär ta över Moderaternas position

Den hälsosamme ekonomisten

Göran Persson är i dag intervjuad i Dagens Industri och påpekar där att få borgerliga partier vill ha nyval. Liberalerna riskerar att hamna under fyraprocentsspärren och Moderaterna riskerar bli mindre än Sverigedemokraterna . "Jag skulle tro att de borgerliga gör väldigt mycket i slutänden för att undvika ett nyval. Kanske till och … Läs mer!

Partidisciplinen lever

Den hälsosamme ekonomisten

Vad jag kan se röstade samtliga riksdagsledamöter som de "skulle". Vilket är en imponerande prestation i ett känsligt läge. Även om det är totalt kaos i politiken verkar det som om det är ordning och reda i partierna. Nu får vi se vad nästa steg blir. Jag har länge trott på S+C+L+MP, men det kanske blir svårt för Jan Björklund och … Läs mer!

Nu är det jaktsäsong på skuldsatta företag

Den hälsosamme ekonomisten

General Electric har skulder på hundra miljarder dollar och väldigt dålig likviditet. GE är trots namnet involverade i finansiella tjänster. Och det är den delen av verksamheten som går riktigt dåligt. Inte för att den övriga delen går särskilt bra heller. Tidigare kunde man låna billigt, men företaget har i allt större utsträckning tvingats … Läs mer!

Skyttegravskriget i Europa som pågår just nu

Den hälsosamme ekonomisten

Det känns lite märkligt att fira första världskrigets slut, utan att ens nämna att det pågår ett annat skyttegravskrig i Europa just nu. Vardå, frågar ni er kanske? Och kommer kanske ögonblicket efteråt ihåg Ukraina . Konflikten är givetvis av en annan storlek, men 10 000 liv har krävts sedan 2014. Konstigt nog är konflikten helt frånvaran… Läs mer!

Trump kanske har rätt om skogsbränderna

Den hälsosamme ekonomisten

Donald Trump har twittrat om mycket. Nyligen twittrade han om skogsbränderna i Kalifornien . With proper Forest Management, we can stop the devastation constantly going on in California. Get Smart! — Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 11 november 2018 För detta utsattes han för kritik. Sveriges Television  skriver bland annat : … Läs mer!

Republikanskt inflytande ger inflation

Den hälsosamme ekonomisten

Under räkningen av rösterna i det amerikanska mellanårsvalet framstod det under några timmar som om republikanerna skulle behålla makten i både senaten och representanthuset. Detta fick omedelbara effekter på marknaden. Både den tioåriga och den tvååriga statsobligationen sjönk och räntorna steg. Frågan är bara - varför? Berodde detta på att … Läs mer!

Federal reserve har aldrig lyckats mjuklanda

Den hälsosamme ekonomisten

Federal reserve , alltså USA:s centralbank, har sedan 1949 haft tio försök på sig att mjuklanda en högkonjunktur. Det märkliga är att banken nästan uteslutande har misslyckats med detta. Om misslyckandena beror på att man släppt ner arbetslösheten för lågt eller om man stramat åt för snabbt är osäkert. Det intressanta är att tio högkonjunkturer … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism