Lönar det sig att arbeta för flyktingar?

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 23 april, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

"Det handlar om marginaleffekter på cirka 100 procent, alltså att den som börjar jobba inte får behålla något av sin arbetsinkomst – jämfört om man i stället försörjs med bidrag."

Så sammanfattas en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) i Dagens Nyheter. Jag tar det här som ett exempel på att viktig information som förmedlas i utredningar ofta förvanskas väldigt mycket på vägen till allmänheten. Artikeln fortsätter:

"Skälet är att bidrag som etableringsersättningen då faller bort. Storleken på de bidrag som försvinner är lika stor som arbetsinkomsten, vilket gör att marginaleffekten blir cirka 100 procent."

Jo, jag vet att jag är en nörd. Men detta är faktiskt inte en korrekt beskrivning av hur etableringsersättningen fungerar. Faktum är att etableringsersättningen i många fall inte skapar några marginaleffekter alls, då man får behålla ersättningen så länge man arbetar utom ramen för etableringsplanen. Även om arbetet är en del av etableringsplanen är villkoren rätt förmånliga.

Regeringen har visserligen ändrat reglerna nyligen så att man inte kan delta i etableringsinsatser samma dag som man jobbar heltid, men det är fortfarande en av de ersättningar som har absolut lägst marginaleffekter. Försörjningsstödet har ofta hundraprocentiga marginaleffekter, sjukpenningen nittioprocentiga, arbetslöshetsförsäkringen åtminstone åttioprocentiga effekter.

Etableringsersättningen har i vissa fall *noll* i marginaleffekt, vilket gör den rätt unik bland svenska bidrag. Det är väl i stort sett enbart barnbidraget som har liknande egenskaper.

Orsaken till att flyktingar ofta drabbas av höga marginaleffekter är helt andra. De har ofta ekonomisk bistånd från kommunen, de har bostadsbidrag som räknas av när de arbetar, de kanske har arbetslöshetsförsäkring som i allmänhet ger högre marginaleffekter än etableringsersättningen.

I Dagens Industri får man sig ett annat fragment av sanningen till del. Etableringstillägget skulle kunna individualiseras så att två föräldrar i ett hushåll får halva summan vardera. Själv skulle jag nog i och för sig hellre se ett högre barnbidrag, som inte ger några marginaleffekter alls. Men inte heller detta är själva kärnan i rapporten.

Får jag själv tolka rapporten skulle jag säga att de höga marginaleffekter som ibland kan uppkomma mest beror på att flyktingarna fasas in i vårt vanliga trygghetssystem, trots att de inte riktigt passar in där. Politikerna har visserligen försökt lappa och laga genom att konstruera ett separat trygghetssystem för flyktingarna. Och detta är säkert gott och väl, men problemet är att flyktingarna bara under två år kan vara kvar i detta mer anpassade system - sedan slängs de ut i vårt "vanliga" bidragssystem igen. Faktum är dock att flyktingarna i allmänhet har *lägre* marginaleffekter än infödda svenskar, så länge de omfattas av etableringsersättningen. De enda exemplen på hundraprocentiga marginaleffekter kommer faktiskt från det ekonomiska biståndet - som omfattar alla, inte enbart flyktingar.

Ska vi få saker och ting att fungera måste vi genomföra mer fundamentala förändringar av bidragssystemen. Men vi måste också vara medvetna om vad vi redan lovat befolkningen. Hur låga marginaleffekter kan man egentligen ha i ett land där skattetrycket är femtio procent och där politikerna utfäst sig att garantera en viss välfärdsnivå för alla?

Medierna skapar verklighetsbilden hos väljarna, och väljarnas verklighetsuppfattning utgör i sin tur basen för de politiska partiernas förslag. Att medierna förmedlar en skev eller ofullständig verklighetsbild kan därför i förlängningen leda till att politikerna föreslår fel åtgärder. Jag tror inte ens att höga marginaleffekter är det största problemet för den här gruppen - det är snarare att ingen efterfrågar deras arbetsinsatser.

Jag ska inte upprepa mig - annars skulle jag här ha påpekat att det finns sätt att göra det lönsamt för fler att arbeta. Man behöver gå tillbaka till fundamenten för den svenska modellen - bland annat barnbidraget, som ett av få bidrag med låga marginaleffekter. Fattigdomsfällorna uppstår när politikerna misslyckas med att se skogen för alla träd och när man överskattar sin egen förmåga att styra undersåtarna. Det finns förvisso saker som går att göra för att förbättra den svenska modellen, men jag har mycket litet hopp om att de kommer att genomföras.

Kan bli dyrt för USA att vända ryggen till WTO

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Handelskriget mellan USA och Kina och diskussionen om detta förs som om maskiner och fysiskt kapital vore den viktigaste tillgången för dagens företag. Så är det inte och har inte varit på mycket länge. Företagens viktigaste tillgångar består av sådant som det ibland är oklart om de egentligen äger - som programkod, produktionsmetoder och personal. Konkurrensen om dessa tillgångar är mördande och en stor del av det amerikanska försprånget beror på att man kontrollerar det som man …

Läs mer!

Därför blir det en blocköverskridande regering

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Med blocköverskridande menar jag det på riktigt - en regering som består av både Socialdemokraterna och Alliansen . Det är möjligt att jag får fel, men jag ska redovisa hur jag resonerar. För att bygga ett långsiktigt samarbete över tid krävs en gemensam värdegrund. Den kan vara socialistisk eller borgerlig. Allianssamarbetet bygger på att de borgerliga partierna hittat varandra i en liberalkonservativ värderingsmix. Det har inte alltid varit så - en gång i tiden var Liberalernas …

Läs mer!

Förvånansvärt små effekter av handelskriget

Den hälsosamme ekonomisten

Läser i Financial Times om de sannolika effekterna av handelskriget på den ekonomiska utvecklingen och det slår mig hur liten påverkan åtgärderna har på ekonomin - såväl i Kina som i USA. Kina drabbas hårdast och kan räkna med 0,46 procentenheters lägre BNP. Jo, det är givetvis väldigt mycket pengar. Men med tanke på att en djup lågkonjunktur - … Läs mer!

Använd arbetsinkomsten i stället för sysselsättningsgraden

Den hälsosamme ekonomisten

Ofta vill man som statistiker veta hur sysselsättningen utvecklas över tid. Problemet är att begreppet "sysselsatt" definieras i något som kallas arbetskraftsundersökningen (AKU). AKU genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger på enkäter. Alla problem som kännetecknar enkäter drabbar därför AKU.  Intressant nog finns det … Läs mer!

Sydafrika legaliserar Cannabis

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sydafrika valt att legalisera cannabis . Intressant nog har man också legaliserat odling för eget bruk. Jag tror att det vore en väg att gå även för Sverige - så slipper man skapa speciella butiker för cannabis eller sälja växten på Apotek . Sverige har så mycket odlingsbar mark och cannabis är vad jag förstår en växt som … Läs mer!

Nej, Europa är inte den stora förloraren på Trumps tullar

Den hälsosamme ekonomisten

Nu tycker jag att ekonomijournalisterna får skärpa sig.  Läser att Europa kan bli den stora förloraren på tullkriget mellan USA och Kina och undrar förstås hur det skulle gå till. Det visar sig att resonemanget är följande. Om USA inför tullar kommer Europa att få köpa produkter från Kina betydligt billigare. Nu väntar vi på följande … Läs mer!

Det är Mays Brexit som gäller

Den hälsosamme ekonomisten

Realistiskt står det antagligen mellan Theresa Mays Brexit och en hård Brexit. Somliga pekar på möjligheten att det blir en ny folkomröstning, men jag tvivlar starkt på det. Vilken skulle eftervärldens dom bli över ett land och en regering som först utlyser en folkomröstning om EU-utträde, sedan förbereder utträdet i två år, för att till sist … Läs mer!

Kemikalieskatten ger ett minus på 1,7 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att kemikalieskatten enligt en utredning av Handelns utredningsinstitut (HUI) ger ett minus för samhället på 1,7 miljarder kronor. Det är inget som jag blir förvånad över. Hade faktiskt befarat att de administrativa kostnaderna skulle bli betydligt högre än det HUI nu kommit fram till. Idiotiskt är det i alla fall. En onödig kostnad … Läs mer!

Basinkomst kan bli nyckeln till en stor skattereform

Den hälsosamme ekonomisten

Har tidigare föreslagit att staten lägger om våra socialförsäkringar och skapar ett mer generellt trygghetssystem baserat på basinkomst och ett betydligt högre barnbidrag. Från ekonomer kan man få invändningen att detta skulle få negativa effekter på arbetsutbudet. När det gäller barnbidraget skulle dessa negativa effekter bero på att låginkomstta… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Maila mig gärna, men använd skydd. Ladda ner min publika nyckel på https://api.protonmail.ch/pks/lookup?op=get&search=mattias.lundback@ekonomism.us

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licensDetta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.