Lönar det sig att arbeta för flyktingar?

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 23 April, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

"Det handlar om marginaleffekter på cirka 100 procent, alltså att den som börjar jobba inte får behålla något av sin arbetsinkomst – jämfört om man i stället försörjs med bidrag."

Så sammanfattas en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) i Dagens Nyheter. Jag tar det här som ett exempel på att viktig information som förmedlas i utredningar ofta förvanskas väldigt mycket på vägen till allmänheten. Artikeln fortsätter:

"Skälet är att bidrag som etableringsersättningen då faller bort. Storleken på de bidrag som försvinner är lika stor som arbetsinkomsten, vilket gör att marginaleffekten blir cirka 100 procent."

Jo, jag vet att jag är en nörd. Men detta är faktiskt inte en korrekt beskrivning av hur etableringsersättningen fungerar. Faktum är att etableringsersättningen i många fall inte skapar några marginaleffekter alls, då man får behålla ersättningen så länge man arbetar utom ramen för etableringsplanen. Även om arbetet är en del av etableringsplanen är villkoren rätt förmånliga.

Regeringen har visserligen ändrat reglerna nyligen så att man inte kan delta i etableringsinsatser samma dag som man jobbar heltid, men det är fortfarande en av de ersättningar som har absolut lägst marginaleffekter. Försörjningsstödet har ofta hundraprocentiga marginaleffekter, sjukpenningen nittioprocentiga, arbetslöshetsförsäkringen åtminstone åttioprocentiga effekter.

Etableringsersättningen har i vissa fall *noll* i marginaleffekt, vilket gör den rätt unik bland svenska bidrag. Det är väl i stort sett enbart barnbidraget som har liknande egenskaper.

Orsaken till att flyktingar ofta drabbas av höga marginaleffekter är helt andra. De har ofta ekonomisk bistånd från kommunen, de har bostadsbidrag som räknas av när de arbetar, de kanske har arbetslöshetsförsäkring som i allmänhet ger högre marginaleffekter än etableringsersättningen.

I Dagens Industri får man sig ett annat fragment av sanningen till del. Etableringstillägget skulle kunna individualiseras så att två föräldrar i ett hushåll får halva summan vardera. Själv skulle jag nog i och för sig hellre se ett högre barnbidrag, som inte ger några marginaleffekter alls. Men inte heller detta är själva kärnan i rapporten.

Får jag själv tolka rapporten skulle jag säga att de höga marginaleffekter som ibland kan uppkomma mest beror på att flyktingarna fasas in i vårt vanliga trygghetssystem, trots att de inte riktigt passar in där. Politikerna har visserligen försökt lappa och laga genom att konstruera ett separat trygghetssystem för flyktingarna. Och detta är säkert gott och väl, men problemet är att flyktingarna bara under två år kan vara kvar i detta mer anpassade system - sedan slängs de ut i vårt "vanliga" bidragssystem igen. Faktum är dock att flyktingarna i allmänhet har *lägre* marginaleffekter än infödda svenskar, så länge de omfattas av etableringsersättningen. De enda exemplen på hundraprocentiga marginaleffekter kommer faktiskt från det ekonomiska biståndet - som omfattar alla, inte enbart flyktingar.

Ska vi få saker och ting att fungera måste vi genomföra mer fundamentala förändringar av bidragssystemen. Men vi måste också vara medvetna om vad vi redan lovat befolkningen. Hur låga marginaleffekter kan man egentligen ha i ett land där skattetrycket är femtio procent och där politikerna utfäst sig att garantera en viss välfärdsnivå för alla?

Medierna skapar verklighetsbilden hos väljarna, och väljarnas verklighetsuppfattning utgör i sin tur basen för de politiska partiernas förslag. Att medierna förmedlar en skev eller ofullständig verklighetsbild kan därför i förlängningen leda till att politikerna föreslår fel åtgärder. Jag tror inte ens att höga marginaleffekter är det största problemet för den här gruppen - det är snarare att ingen efterfrågar deras arbetsinsatser.

Jag ska inte upprepa mig - annars skulle jag här ha påpekat att det finns sätt att göra det lönsamt för fler att arbeta. Man behöver gå tillbaka till fundamenten för den svenska modellen - bland annat barnbidraget, som ett av få bidrag med låga marginaleffekter. Fattigdomsfällorna uppstår när politikerna misslyckas med att se skogen för alla träd och när man överskattar sin egen förmåga att styra undersåtarna. Det finns förvisso saker som går att göra för att förbättra den svenska modellen, men jag har mycket litet hopp om att de kommer att genomföras.

Källsortering är skräp

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

New York Times noterar att allt fler amerikanska delstater slutar med återvinning av skräp . Det visar sig att kostnaden och miljövinsterna inte kan motivera den komplicerade process som det ofta är att återvinna produkter. Somliga väljer i stället att använda skräpet som utfyllnadsmassor, medan andra bränner upp det. Amerikanska trender brukar sprida sig och när insikten om resursslöseriet dyker upp även här lär sopförbränning te sig som det mest miljövänliga alternativet. Att …

Läs mer!

Brotten som inte går att beivra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att en man i USA fällts för bedrägerier via nätet . Falska varningsrutor har uppmanat användarna att ringa ett supportnummer. De som gjorde det riskerade att förlora mellan 2 000 och 20 000 kronor på falska supporttjänster. Det speciella med nätet är att en del av de brott som begås där är väldigt svåra att beivra. Om brottslingen befinner sig i ett land där myndigheterna ser mellan fingrarna kan brottslingarna agera ostört. Men även i länder som USA och Sverige kan polisen ha svårt …

Läs mer!

Löneskillnaderna ökar inte

Den hälsosamme ekonomisten

Jesper Roine på Ekonomistas går igenom statistiken om inkomstklyftorna och konstaterar att det inte är ökade löneklyftor som orsakar det vi i statistiken observerar som ökande inkomstklyftor. Det finns däremot några andra kandidater. Kapitalinkomster droppar ofta in relativt slumpmässigt och vi kan tänka oss att bostadsmarknaden spelar en … Läs mer!

Avkastningskurvan inverterad

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningskurvan för amerikanska statspapper inverterades i dag, vilket innebär att räntan på tioåriga obligationer var lägre än för tremånaders statsskuldsväxlar. Det är en onormal situation och brukar vara ett omen för lågkonjunktur. Det kan innebära att Federal reserve börjar sänka räntan från och med i höst för att stimulera ekonomin. … Läs mer!

Theresa May borde skälla ut folket

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande när Theresa May skäller ut parlamentet. Hon har ju rätt - ledamöterna har inte realistiska förväntningar. Fast är det ledamöternas förväntningar det är fel på - egentligen? Problemet är i grunden att ledamöterna har mandat från väljarna och att inte heller väljarna har realistiska förväntningar. De bara tycker saker som är … Läs mer!

Arbetsförmedlingens rapport ett argument för arbetskraftsinvandring

Den hälsosamme ekonomisten

Arbetsförmedlingen presenterade i dag en ny rapport där man pekar på att Sverige behöver invandring för att möta ett ökande demografiskt behov. Men innan vi tar det som intäkt för att Sverige bör bedriva en mer generös flyktingpolitik är det några saker man bör begrunda. Det första är att personer i arbetsför ålder från länder med låg HDI, … Läs mer!

Datorattack mot Norsk Hydro

Den hälsosamme ekonomisten

Norsk Hydro har utsatts för sabotage, vilket driver upp aluminiumpriset. Det är måhända inte första gången företag utpressas på detta sätt, men det är på en helt ny nivå när råvarupriset påverkas signifikant. Onödigt att påpeka att det finns mycket pengar att tjäna - alldeles oavsett om utpressarna lyckas få något från företaget eller om de … Läs mer!

FreeNAS - bygg din egen NAS

Den hälsosamme ekonomisten

Har ägnat dagen åt att installera operativsystemet FreeNAS på en av mina datorer. Det är en dator med 64GB Ram, en terabyte hårddisk av SSD Nvme-modell och en Ryzen7 -processor. Den är med andra ord mycket snabbare än de NAS-servrar som man kan köpa färdiga. Men det finns nackdelar också. Man måste installera allt själv och operativsysteme… Läs mer!

Kan ägarstrukturen i Swedbank förklara mediehaveriet?

Den hälsosamme ekonomisten

Kan Swedbank verkligen ha utarbetat en så katastrofal mediestrategi på egen hand? Jag tror inte det. Min gissning är att ledningen i banken har försökt förankra en strategi hos bankens ägare på en informell nivå. Men eftersom ägarna är en samling genuint obeslutsamma enheter som alla ansvarar för att förvalta andras pengar har det inte gått att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism