Lönar det sig att arbeta för flyktingar?

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 23 April, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

"Det handlar om marginaleffekter på cirka 100 procent, alltså att den som börjar jobba inte får behålla något av sin arbetsinkomst – jämfört om man i stället försörjs med bidrag."

Så sammanfattas en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) i Dagens Nyheter. Jag tar det här som ett exempel på att viktig information som förmedlas i utredningar ofta förvanskas väldigt mycket på vägen till allmänheten. Artikeln fortsätter:

"Skälet är att bidrag som etableringsersättningen då faller bort. Storleken på de bidrag som försvinner är lika stor som arbetsinkomsten, vilket gör att marginaleffekten blir cirka 100 procent."

Jo, jag vet att jag är en nörd. Men detta är faktiskt inte en korrekt beskrivning av hur etableringsersättningen fungerar. Faktum är att etableringsersättningen i många fall inte skapar några marginaleffekter alls, då man får behålla ersättningen så länge man arbetar utom ramen för etableringsplanen. Även om arbetet är en del av etableringsplanen är villkoren rätt förmånliga.

Regeringen har visserligen ändrat reglerna nyligen så att man inte kan delta i etableringsinsatser samma dag som man jobbar heltid, men det är fortfarande en av de ersättningar som har absolut lägst marginaleffekter. Försörjningsstödet har ofta hundraprocentiga marginaleffekter, sjukpenningen nittioprocentiga, arbetslöshetsförsäkringen åtminstone åttioprocentiga effekter.

Etableringsersättningen har i vissa fall *noll* i marginaleffekt, vilket gör den rätt unik bland svenska bidrag. Det är väl i stort sett enbart barnbidraget som har liknande egenskaper.

Orsaken till att flyktingar ofta drabbas av höga marginaleffekter är helt andra. De har ofta ekonomisk bistånd från kommunen, de har bostadsbidrag som räknas av när de arbetar, de kanske har arbetslöshetsförsäkring som i allmänhet ger högre marginaleffekter än etableringsersättningen.

I Dagens Industri får man sig ett annat fragment av sanningen till del. Etableringstillägget skulle kunna individualiseras så att två föräldrar i ett hushåll får halva summan vardera. Själv skulle jag nog i och för sig hellre se ett högre barnbidrag, som inte ger några marginaleffekter alls. Men inte heller detta är själva kärnan i rapporten.

Får jag själv tolka rapporten skulle jag säga att de höga marginaleffekter som ibland kan uppkomma mest beror på att flyktingarna fasas in i vårt vanliga trygghetssystem, trots att de inte riktigt passar in där. Politikerna har visserligen försökt lappa och laga genom att konstruera ett separat trygghetssystem för flyktingarna. Och detta är säkert gott och väl, men problemet är att flyktingarna bara under två år kan vara kvar i detta mer anpassade system - sedan slängs de ut i vårt "vanliga" bidragssystem igen. Faktum är dock att flyktingarna i allmänhet har *lägre* marginaleffekter än infödda svenskar, så länge de omfattas av etableringsersättningen. De enda exemplen på hundraprocentiga marginaleffekter kommer faktiskt från det ekonomiska biståndet - som omfattar alla, inte enbart flyktingar.

Ska vi få saker och ting att fungera måste vi genomföra mer fundamentala förändringar av bidragssystemen. Men vi måste också vara medvetna om vad vi redan lovat befolkningen. Hur låga marginaleffekter kan man egentligen ha i ett land där skattetrycket är femtio procent och där politikerna utfäst sig att garantera en viss välfärdsnivå för alla?

Medierna skapar verklighetsbilden hos väljarna, och väljarnas verklighetsuppfattning utgör i sin tur basen för de politiska partiernas förslag. Att medierna förmedlar en skev eller ofullständig verklighetsbild kan därför i förlängningen leda till att politikerna föreslår fel åtgärder. Jag tror inte ens att höga marginaleffekter är det största problemet för den här gruppen - det är snarare att ingen efterfrågar deras arbetsinsatser.

Jag ska inte upprepa mig - annars skulle jag här ha påpekat att det finns sätt att göra det lönsamt för fler att arbeta. Man behöver gå tillbaka till fundamenten för den svenska modellen - bland annat barnbidraget, som ett av få bidrag med låga marginaleffekter. Fattigdomsfällorna uppstår när politikerna misslyckas med att se skogen för alla träd och när man överskattar sin egen förmåga att styra undersåtarna. Det finns förvisso saker som går att göra för att förbättra den svenska modellen, men jag har mycket litet hopp om att de kommer att genomföras.

Låt Libran bli en stabil valuta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vad är ett betalningsmedel och vad är en aktie? Facebooks projekt Libra ställer detta på sin spets. Valutan är tänkt att vara till 100 procent uppbackad - frågan är bara av vad? Nationella valutor eller statsobligationer eller företagsobligationer? Oavsett om uppbackningen är 100 procent spelar det stor roll hur kontraktet mellan Librainnehavare och Librastiftelsen ser ut. Värdepapper med längre löptider levererar mer avkastning, men innebär också ett större risktagande. Om en valuta …

Läs mer!

Hur definieras koldioxidneutralitet?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Polen , Ungern , Tjeckien och Estland stoppade ett mål om att EU ska vara koldioxidneutralt 2050. Men vad menas egentligen med att ett land är koldioxidneutralt? Personligen tycker jag att definitionen bör ta sin utgångspunkt i hur ett lands eller en regions *konsumtion* påverkar koldioxidutsläppen. Ser man det så kommer EU sannerligen inte att vara koldioxidneutralt 2050, om nu detta är ett mål att sträva mot. Vår konsumtion leder nämligen till stora koldioxidutsläpp i Kina, Indien och …

Läs mer!

Nej Bolund, Libran lär inte vara riskabel

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att finansmarknadsministern varnar för Facebooks nya kryptovaluta Libra . Det borde han nog ha låtit bli att göra. Särskilt med tanke på att han själv ansvarar för en valuta som är betydligt mer riskabel än Libran. Det finns självklart risker med nya valutor. Du kan råka ut för bedragare som påstår sig sälja Libra, men som bara … Läs mer!

Plastpåseskatten inte det mest korkade regeringen gjort

Den hälsosamme ekonomisten

Är det smart att införa skatt på plastpåsar? Ja, låt mig sträcka mig så långt att det inte är det mest korkade regeringen gjort i alla fall. Elektronikskatten och den kommande skatten på skosulor är riktigt dumt. Plastpåsar? Ja, det är bättre än mycket annat. Först och främst slår den mot konsumtionen - inte produktionen. Många av våra andra … Läs mer!

Får man mer pension om man arbetar mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan är förstås inte speciellt originell. Ändå är det sällan man ser några bra svar. Inte ens Pensionsmyndigheten har något generellt instrument för att beräkna den framtida pensionen för olika hypotetiska individer. Skälet är att pensionen bestäms av så många faktorer att det är svårt att säga hur mycket en person med en viss inkomst som … Läs mer!

Tullar slår mot både USA och Kina

Den hälsosamme ekonomisten

Det är intressant att studera hur handelskriget mellan USA och Kina påverkar dessa bägge ekonomier. Helt klart har Kina  ekonomiska problem och kanske hade man haft det även utan handelskriget. Men USA har minst lika stora problem, då bland annat Apple förlagt stora delar av sin produktion i Kina. För tillverkarna finns det olika strategie… Läs mer!

Kraschar fastighetsmarknaden i Kina?

Den hälsosamme ekonomisten

Trettio procent av den kinesiska ekonomin handlar direkt eller indirekt om infrastruktur. Bara fastighetssektorn utgör femton procent. Nu kommer signaler om att det knakar i fogarna. Oroligheter och krav på myndigheterna om att garantera bostadsköparna värdebeständighet - samtidigt som nybyggen reas ut med 25 procent. Tydligen har man ännu … Läs mer!

Klockan blir central för att ersätta kreditkortet

Den hälsosamme ekonomisten

Kreditkortet är den vanligaste betallösningen, nu när kontanterna försvunnit. Frågan är nu vad som kommer att ersätta kortet? Min teori är att klockan kommer att få en renässens. Att hala fram mobiltelefonen är besvärligt och onödigt. Klockan är definitivt den idealiska betallösningen, särskilt nu när NFC-betalningar blivit populära. … Läs mer!

Absurt låga nivåer för svensk tioårsränta

Den hälsosamme ekonomisten

Nu börjar det bli helt absurt. Efter Mario Draghis kommentarer om att stimulera euroområdet (förmodligen genom obligationsköp) har tioårsräntan i Frankrike och Sverige sjunkit under noll procent. Ingen tror väl på fullt allvar att inflationen i Sverige ska ligga på noll procent de kommande tio åren. Avkastningskurvan ligger likaså platt runt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism