Lönar det sig att arbeta för flyktingar?

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 23 april, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

"Det handlar om marginaleffekter på cirka 100 procent, alltså att den som börjar jobba inte får behålla något av sin arbetsinkomst – jämfört om man i stället försörjs med bidrag."

Så sammanfattas en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) i Dagens Nyheter. Jag tar det här som ett exempel på att viktig information som förmedlas i utredningar ofta förvanskas väldigt mycket på vägen till allmänheten. Artikeln fortsätter:

"Skälet är att bidrag som etableringsersättningen då faller bort. Storleken på de bidrag som försvinner är lika stor som arbetsinkomsten, vilket gör att marginaleffekten blir cirka 100 procent."

Jo, jag vet att jag är en nörd. Men detta är faktiskt inte en korrekt beskrivning av hur etableringsersättningen fungerar. Faktum är att etableringsersättningen i många fall inte skapar några marginaleffekter alls, då man får behålla ersättningen så länge man arbetar utom ramen för etableringsplanen. Även om arbetet är en del av etableringsplanen är villkoren rätt förmånliga.

Regeringen har visserligen ändrat reglerna nyligen så att man inte kan delta i etableringsinsatser samma dag som man jobbar heltid, men det är fortfarande en av de ersättningar som har absolut lägst marginaleffekter. Försörjningsstödet har ofta hundraprocentiga marginaleffekter, sjukpenningen nittioprocentiga, arbetslöshetsförsäkringen åtminstone åttioprocentiga effekter.

Etableringsersättningen har i vissa fall *noll* i marginaleffekt, vilket gör den rätt unik bland svenska bidrag. Det är väl i stort sett enbart barnbidraget som har liknande egenskaper.

Orsaken till att flyktingar ofta drabbas av höga marginaleffekter är helt andra. De har ofta ekonomisk bistånd från kommunen, de har bostadsbidrag som räknas av när de arbetar, de kanske har arbetslöshetsförsäkring som i allmänhet ger högre marginaleffekter än etableringsersättningen.

I Dagens Industri får man sig ett annat fragment av sanningen till del. Etableringstillägget skulle kunna individualiseras så att två föräldrar i ett hushåll får halva summan vardera. Själv skulle jag nog i och för sig hellre se ett högre barnbidrag, som inte ger några marginaleffekter alls. Men inte heller detta är själva kärnan i rapporten.

Får jag själv tolka rapporten skulle jag säga att de höga marginaleffekter som ibland kan uppkomma mest beror på att flyktingarna fasas in i vårt vanliga trygghetssystem, trots att de inte riktigt passar in där. Politikerna har visserligen försökt lappa och laga genom att konstruera ett separat trygghetssystem för flyktingarna. Och detta är säkert gott och väl, men problemet är att flyktingarna bara under två år kan vara kvar i detta mer anpassade system - sedan slängs de ut i vårt "vanliga" bidragssystem igen. Faktum är dock att flyktingarna i allmänhet har *lägre* marginaleffekter än infödda svenskar, så länge de omfattas av etableringsersättningen. De enda exemplen på hundraprocentiga marginaleffekter kommer faktiskt från det ekonomiska biståndet - som omfattar alla, inte enbart flyktingar.

Ska vi få saker och ting att fungera måste vi genomföra mer fundamentala förändringar av bidragssystemen. Men vi måste också vara medvetna om vad vi redan lovat befolkningen. Hur låga marginaleffekter kan man egentligen ha i ett land där skattetrycket är femtio procent och där politikerna utfäst sig att garantera en viss välfärdsnivå för alla?

Medierna skapar verklighetsbilden hos väljarna, och väljarnas verklighetsuppfattning utgör i sin tur basen för de politiska partiernas förslag. Att medierna förmedlar en skev eller ofullständig verklighetsbild kan därför i förlängningen leda till att politikerna föreslår fel åtgärder. Jag tror inte ens att höga marginaleffekter är det största problemet för den här gruppen - det är snarare att ingen efterfrågar deras arbetsinsatser.

Jag ska inte upprepa mig - annars skulle jag här ha påpekat att det finns sätt att göra det lönsamt för fler att arbeta. Man behöver gå tillbaka till fundamenten för den svenska modellen - bland annat barnbidraget, som ett av få bidrag med låga marginaleffekter. Fattigdomsfällorna uppstår när politikerna misslyckas med att se skogen för alla träd och när man överskattar sin egen förmåga att styra undersåtarna. Det finns förvisso saker som går att göra för att förbättra den svenska modellen, men jag har mycket litet hopp om att de kommer att genomföras.

comments powered by Disqus

Det svenska vägnätet jämfört med det norska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

När man åkt bil några dagar i Norge slås man av hur uruselt det svenska vägnätet är. I Norge är det ytterst ovanligt att man lappar och lagar vägar på det sätt som Trafikverket gör i Sverige . Blir de norska vägarna någonsin så dåliga som de svenska lägger man helt enkelt ny asfalt. Samtidigt tycks man i Sverige lagt omåttligt stor energi på att räta ut kurvor och att få vägen jämnbred. Det är som att köpa en Rolls Royce och sedan köra folkrace med den. I Norge verkar man ha en mer …

Läs mer!

Det historiska attentatet vid Rjukan

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Så här under semestern måste man givetvis besöka historiska platser. En sådan är Rjukan i Norge , platsen för ett av andra världskrigets mest kända sabotage. Vissa detaljer i händelseförloppet, som tidigare var något oklara, har klarnat. Bland annat att färjan som sänktes på Tinnsjön färdades en ganska lång sträcka och att det därför gick att få den tidsinställda bomben att explodera vid rätt tidpunkt. Har alltid funderat över hur man kunde ställa in tiden så exakt. Fyra …

Läs mer!

Folkligt värre för Löfven

Den hälsosamme ekonomisten

Minns att Löfven förra året valde bort eliten i Almedalen för att i stället träffa vanligt folk. Även i år valde statsministern,  enligt ett pressmeddelande  från den 26 juni, att använda större delen av veckan till annat än Almedalens PR-konsulter och lobbyister. "Jag vill utnyttja den här veckan till att prata om politik med så många … Läs mer!

Är det rationellt att vilja bilda regering?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser om oddsen för regeringskoalitioner efter valet och noterar att M+C+Fp ger tio gånger pengarna. Ganska bra avkastning, för ett hyfsat sannolikt alternativ ändå. Men är det rationellt att bilda regering över huvud taget? Alla vet att det inte kommer att gå bättre efter valet - vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur och det kan … Läs mer!

Pensionslöftet kräver godkännande av oppositionen

Den hälsosamme ekonomisten

När Göran Persson lovade att införa en maxtaxa i barnomsorgen visste han att om Socialdemokraterna fick egen majoritet i riksdagen så skulle han kunna förverkliga löftet. Givetvis fick han inte det, men löftet kunde ändå förverkligas genom en uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet . När Stefan Löfven lovar att höja pensionern… Läs mer!

Integrationsår en intressant lösning

Den hälsosamme ekonomisten

Det stora problemet med dagens integrationsprogram är att tid slösas bort. Tid som skulle kunna användas till kunskapsuppbyggnad på flera områden brukas till enbart svenskundervisning. Centerpartiets förslag om ett mer intensivt program för särskilt motiverade är därför intressant. Även finansieringen med etableringslån är en ny lösning. Jag har … Läs mer!

Alltinget - ytterligare en komponent i nyhetsbevakningen

Den hälsosamme ekonomisten

Har tidigare konstaterat att de kommersiella publikationernas tid på nätet närmar sig sitt slut och att DN och SvD på sikt kommer att ersättas av nonprofitalternativ. Antingen sådana som ägs av staten eller sådana som ägs av ideella aktörer.  Ännu så länge är de bästa alternativen Sveriges Radio och SvT på nätet. Men för den politikintres… Läs mer!

De meningslösa mötena byggde Sverige

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att många beklagar sig över alla dessa långtråkiga och improduktiva möten. Så här på väg till Almedalen måste man givetvis ha en kritisk inställning till möten som fenomen. Men jag tror att möten fyller en viktig funktion. Väldigt många människor har inte den självdisciplin som självständigt arbete kräver. Jag känner nog ingen som skulle … Läs mer!

På väg till Almedalen

Den hälsosamme ekonomisten

Var på väg till Almedalen , men tvingades övernatta i Oskarshamn . Tydligen ligger något vatten mellan Almedalen och Sverige . Men Sjöfartshotellet är trevligt. Den här gången är visiten enbart semester, förutom tre arbetsmöten som är inbokade under onsdag och torsdag. Har varit lite dålig på att blogga de senaste dagarna, vilket beror … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.