Kunskapsresistens och högtalarkablar

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 26 December, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har under julen läst Mikael Klintmans bok "Knowledge resistance". Titeln är ingen slump. Klintman föredrar termen kunskapsresistens framför det vanligare begreppet faktaresistens. Skälet är att det sällan finns definitiva fakta, bara fakta som leder oss till att bedöma företeelser som mer eller mindre sannolika.

Det är extremt sannolikt att jorden är rund, det är högst sannolikt att mässlingsvaccin är mer nyttigt än skadligt och det är sannolikt att människan i någon mån orsakat global uppvärmning genom utsläpp av växthusgaser.

Kunskapsresistens handlar om oviljan att väga ny kunskap på ett ur sannolikhetsperspektiv objektivt sätt givet befintlig information. Och den kanske viktigaste förklaringen till kunskapsresistens är den sociala - att vår kunskap och våra uppfattningar speglar vår identitet.

Resistens mot kunskap kan vara både en medveten och en omedveten process. Oftast är vi omedvetna om att vi inte tolkar världen objektivt, hade vi varit medvetna skulle vi behövt ljuga för vår omvärld och det skulle i sin tur belasta hjärnan onödigt mycket. Till och med politiker föredrar att vara strategiskt omedvetna framför att ljuga rakt ut.

Friedrich Hayeks bok "Det stora misstaget" behandlar värderingar och hur vår bakgrund i jägar- och samlarsamhället (99,5 procent av mänsklighetens historia) ofta spelar oss ett spratt. Klintmans bok är en fördjupad analys primärt av de sociala orsakerna till kunskapsresistens, även om han tar upp andra tänkbara orsaker också.

Kunskapen - eller om man så vill uppfattningen - om omvärlden är en signal som visar vilken grupp vi tillhör. Detta kan tyckas absurt i vårt moderna samhälle, där vi via Internet har samma faktabas och där vi förväntas utvärdera informationen objektivt. Så har det emellertid inte alltid varit. I jägarsamhället var upplevelserna och generna i större utsträckning gemensamma och den mänskliga hjärnan har tränats i att skilja mellan vän och fiende genom att jämföra erfarenheter och världsbild.

Fakta och tro har genom mänsklighetens historia inte varit skilda åt på samma sätt som (vi tror) det finns en åtskillnad i dag. Upplysningens ideal om faktasökande och vetenskaplighet har dock i någon mån minskat tribalismen och gjort det möjligt att bilda nationer med mer diffusa och generella värdegemenskaper.

Men det vore fel att tro att vi därmed har utplånat stamsamhället. Det mesta av vår mellanmänskliga kommunikation handlar om att förbättra vår egen sociala position i flocken. Även då kommunikationen - vid en ytlig betraktelse - handlar om fakta är den underliggande processen en maktkamp och en strävan att bevisa vem som är mest pålitlig och därmed bäst lämpad att fatta avgörande beslut för kollektivet.

Att objektiva fakta får en underordnad roll i det spelet är därmed inte konstigt. Klintman menar att Daniel Kahnemans dikotomi - där vi antingen kan tänka snabbt (känslomässigt) eller långsamt (använda vår logik) - är ofullständig. Alla analyser vi gör - snabba eller långsamma - är beroende av den sociala kontexten. När vi använder vår logik är syftet alltså inte att nå sanningen, utan att vinna kampen om vem som är den bästa beslutsfattaren.

Den som vill få gehör för sina åsikter i stammen måste samtidigt bevisa sin tillhörighet genom att använda samma fakta- och värderingsbas i argumentationen som de övriga medlemmarna. Är man klimatforskare måste man göra klart för alla att man tror på de grundläggande datormodellerna - gärna ner på postnummernivå. Tvivel är en signal om utanförskap - att man är beredd att förråda stammen, något som obönhörligt triggar utstötningsmekanismer från kollektivet av klimatforskare.

Vetskapen om att dessa mekanismer existerar öppnar intressant nog för möjligheter att utnyttja det tribala tänkandet för att nå ut med sitt budskap till grupper som är kunskapsresistenta. Exempelvis kan man vilja få miljövänner att acceptera kärnkraft som en lösning på problemet med utsläpp av växthusgaser. I stället för att välja teknokratiska argument kan det vara mer framgångsrikt att exempelvis starta "Aktionsgruppen Mödrar för Kärnkraft" eller att ordna ett "Pridetåg för Kärnkraft". 

På motsvarande sätt kan de som tvivlar på att människan orsakar global uppvärmning påverkas att ändra sin åsikt genom att man pekar på att det finns teknologiska möjligheter att pumpa tillbaka koldioxiden i marken - bara man satsar tillräckligt mycket på forskning och teknisk utveckling.

Som HiFi-nörd är det ett exempel i boken som roar mig särskilt - det om högtalarkablar. Det säljs kablar som kostar tiotusentals kronor, utan att det objektivt går att bevisa att dessa kablar ger bättre ljud än kablar för någon hundralapp på Clas Ohlson. Jag skulle gärna lägga till ett annat HiFi-exempel - att högupplöst digitalt ljud (mer än 16 bitar) gör ljudet bättre. Faktum är att detta påstående är vetenskapligt vederlagt sedan många år tillbaka.

Kan därför stolt meddela att jag håller mig borta från både högupplöst ljud och väldigt exklusiva högtalarkablar - sedan jag tagit del av det vetenskapen har att säga. Det hindrar mig inte från att ha en Lyngdorfförstärkare och högtalare från Bower & Wilkins. Men jag har i någon mån lyckats hejda vilden i mig. Mina högtalarkablar är därför följaktligen från Clas Ohlson.

Kan Google smittspåra hela världen?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google har en tillgång i smittspårningssammanhang som ingen annan, mig veterligen, har. De har tillgång till mobilanvändares fullständiga platshistorik, i alla fall för de användare som har platshistoriken påslagen. Genom att köra platshistoriken baklänges kan man därmed i teorin smittspåra hela det svenska folket på några sekunder och meddela användare om de utsatts för risk att bli smittade. Det enda man egentligen behöver göra är att koppla historiken till en identitet och ett positivt …

Läs mer!

Utvärdera Coronabekämpningen i realtid

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google publicerar nu data som man aldrig normalt publicerar. Användare som slagit på platshistoriken i sina mobiler bidrar nu till att skapa en bild av hur åtgärderna för social distancering fungerar i olika länder. Ni kan se statistiken för varje enskilt land på den här webbsidan . Vi kan genom att koppla på statistiken för antalet nya upptäckta fall därmed få en policyutvärdering i realtid. Så vad säger egentligen siffrorna? Som väntat ser vi att social distansering har effekt på …

Läs mer!

Befolkningstäthet, temperatur och socioekonomi avgörande faktorer

Den hälsosamme ekonomisten

Har grävt lite i statistiken om hur Covid-19 utvecklar sig i USA och hittat ett oroväckande mönster. De platser som drabbas i särklass hårdast är stora städer med hög befolkningstäthet och svag socioekonomisk situation. Antalet döda ökar snabbast i större städer.  Det finns många sådana städer i USA. Chicago , Detroit och Cleveland … Läs mer!

Vad kan vi lära av Singapore?

Den hälsosamme ekonomisten

Det här är en väldigt intressant intervju med Singapores premiärminister om vad landet gjort för att stoppa smittspridningen. Singapore är ett litet land med ungefär fem miljoner invånare. Men det innebär inte självklart att man har en stor fördel gentemot länder som misslyckats totalt - som USA. Hög befolkningstäthet underlättar smittspridning. … Läs mer!

Två tester - två syften

Den hälsosamme ekonomisten

Moderaterna föreslår att masstestning för Covid-19 införs i Sverige . Det tycker jag är ett bra förslag, brist på testkapacitet är den kanske viktigaste förklaringen till att USA ser ut att bli det land i världen som drabbas hårdast av viruset. Men det är viktigt att tänka på att det finns två typer av tester och två olika syften med dessa … Läs mer!

En modell för endogen smittspridning

Den hälsosamme ekonomisten

De epidemiologiska modeller som vanligen används för att beskriva smittspridning utgår från att enskilda individer är korkade och inte anpassar sitt beteende till upplevda risker - om de inte får order om att göra det. Men det kan finnas en annan och mer effektiv väg att bekämpa virus. Tänk om vi kunde utnyttja medborgarnas vilja att förbli friska … Läs mer!

Bergamo är sannolikt det värsta scenariet

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns bara ett litet antal uppgifter om hur Covid-19 påverkat dödligheten i norra Italien . Det finns dock tidningsuppgifter som kan bekräftas av att antalet dödsannonser i lokala tidningar är avsevärt högre än normalt. Mycket talar för att både antalet registerade fall av Covid-19 och antalet dödsfall är underskattade i de värst drabbade … Läs mer!

Lån eller bidrag?

Den hälsosamme ekonomisten

Möjligen är detta ett trivialt påpekande, men många företag är "nödvändighetsföretag" som startats av personer som hellre skulle vilja ha ett vanligt arbete. De är med andra ord föga lönsamma. Sedan finns det företag som är mer lönsamma och företag som har stora fasta tillgångar som redan är avskrivna. Somliga företag har inget annat val än … Läs mer!

Viruset och det individuellt rationella

Den hälsosamme ekonomisten

Det pågår en diskussion om huruvida en minskning av restriktionerna med anledning av Covid-19 i Sverige skulle få ekonomin att flyta på bättre. Jag tror det är feltänkt och jag ska utveckla skälen nedan. Själv arbetar jag för närvarande hemifrån eftersom jag kan göra det, men jag skulle inte tveka att gå till jobbet om jag behövde. Skälet … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism