Klimatpolitiken och det sunda förnuftet

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 2 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läs gärna debattartikeln av John HasslerSvT debatt. Där slås det fast att vi vet väldigt lite om huruvida ökade koldioxidutsläpp ger högre eller lägre välfärd. Författarna konstaterar att om temperaturökningarna till följd av koldioxidutsläpp begränsas till den lägsta delen av det intervall som skattas av forskarna behöver vi antagligen inte göra någonting alls för att minska koldioxidutsläppen.

Notera att det intervall som det talas om i IPCC:s senaste rapport - alltså 1,0 till 3,7 procent - handlar om temperaturökningen jämfört med perioden 1986-2005. I dag befinner vi oss på 0,5 procent och det är uppenbart att en procentenhet ytterligare inte entydigt kan sägas ha några negativa effekter, då vi inte ens vet om de ekonomiska effekterna på marginalen är positiva eller negativa för den globala ekonomin.

Det man måste koncentrera sig på är alltså risken att temperaturen ökar med 3,7 grader från dagens nivå fram till 2080 - 2100, alltså det övre intervallet. 

Hassler - och andra nationalekonomer som nobelpristagaren William Nordhaus - menar att en global koldioxidskatt är ekonomiskt försvarbar för att begränsa utsläppen och minska risken för att vi når den högsta delen av intervallet. Men det finns ett problem med ekonomernas angreppssätt och det är deras antagande om att det går att införa en global koldioxidskatt.

Som jag noterat tidigare beskattar vi i dag inte konsumtionen, utan produktionen. En skatt på produktion i USA och EU flyttar bara denna till länder där det krävs högre koldioxidutsläpp för att producera samma värde. En koldioxidskatt som tas ut lokalt i USA och EU förändrar inte någonting, utan förvärrar snarare problemet.

Nationalekonomerna tar inte hänsyn till att det är vår konsumtion som ytterst orsakar koldioxidutsläpp, inte produktionen. Eftersom det inte spelar någon roll var koldioxidutsläppen sker i världen måste en eventuell skatt införas på global nivå. Detta går att göra. Vi kan i teorin beskatta konsumtion baserat på koldioxidinnehållet i konsumtionen. Vi kan mäta vilka koldioxidutsläpp som tillverkningen av en dator i Kina har orsakat och sedan införa en konsumtionsskatt på den nivå som nationalekonomerna anser vara lämplig.

Accepterar vi riskbedömningen som Nordhaus med flera gör - och varför skulle vi inte göra det - finns det i teorin därför ett sätt att införa en global koldioxidskatt. Frågan är bara om det är praktiskt möjligt? En konsumtionsskatt som är differentierad - baserat på det verkliga koldioxidinnehållet i produktionen - skulle i dagens regelverk juridiskt bli ett handelshinder och ett brott mot internationella handelsavtal.

Vi kan också tänka oss schablonskatter på konsumtion, men då tar man inte hänsyn till att vissa länder kan vara mer effektiva i att begränsa koldioxidutsläppen än andra. Det går åt mer koldioxid för att tillverka en dator i Kina än i Sverige då Kina använder mer kolkraft och mer arbetskraft i förhållande till insatt kapital.

Koldioxidmoms är en möjlighet om vi vill göra det som Nordhaus och Hassler menar att vi bör göra, men den lär med dagens handelsregler inte kunna tas ut på det sätt som nationalekonomerna hoppas. En lösning med schabloniserad koldioxidmoms kan å andra sidan visa sig vara ineffektiv.

Som jag påpekat tidigare är det i allt väsentligt globaliseringen och frihandeln som orsakar brant stigande koldioxidutsläpp. Tillväxten och exporten från Asien stiger så snabbt att tekniken inte hinner med. Kina och Indien måste svara upp mot efterfrågan från USA och Europa och har inte tid att utveckla och införa ren teknik. Med dagens internationella handelsavtal kan länderna i Asien, och i ett senare skede Afrika, obehindrat exportera koldioxidintensiva varor till oss samtidigt som vi bara ägnar oss åt att minska vår egen produktions koldioxidutsläpp - utan att ta hänsyn till att vi genom vår konsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp i Kina och Indien.

Jag är inte övertygad om att det - med tanke på osäkerheten om huruvida koldioxidutsläppen ens utgör ett problem - är värt priset att ge sig på frihandelsavtal och omförhandla dessa för att möjliggöra globala koldioxidskatter. Men menar vi allvar är det sådana åtgärder som måste till. Ironin är att Donald Trump - med sitt handelskrig mot Kina - gjort mer för att begränsa koldioxidutsläppen än överenskommelserna inom ramen för Parisavtalet.

Och på motsvarande sätt - skulle världen lyckas ta bort de återstående handelshindren för varor finns risk att detta leder till snabbt ökande utsläpp av koldioxid. Det finns ett starkt samband mellan koldioxidutsläpp och BNP - ett samband som vi inte kan trolla bort genom att beskatta vår egen produktion eller genom att stoppa svenskt flygande.

Välfärd och utveckling står mot koldioxidutsläpp på ett mycket mer fundamentalt sätt än någon verkar vilja erkänna. Kostnaden för att ändra koldioxidutsläppen med skatter är enorm, liksom kostnaden för att ändra reglerna på ett sätt som gör att det över huvud taget går att styra de globala koldioxidutsläppen med skatter.

Jag tror det bästa vi kan göra är att stimulera ren teknik för energiproduktion. Om alla små verkningslösa åtgärder som vi ägnar oss åt avslutas och vi samlar oss för att stimulera utvecklingen av nya solceller och annan ren teknik för energiproduktion kommer kolkraften inom en snar framtid att te sig olönsam. Det vi håller på med i dag  är i rätt stor utsträckning dumheter - vi stoppar huvudet i sanden och vägrar se det uppenbara, att det är vår konsumtion och den snabba tillväxten i Asien som är källan till de snabbt ökande koldioxidutsläppen.

Det är ett svårt val - förvägra Asien tillväxt genom att sluta konsumera koldioxidintensiva varor därifrån eller ta risken och hoppas på det bästa.

Hassan behöver vård

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Applåderar Uppdrag Granskning som intervjuat "Hassan" som begått 221 olika brott . Han utgör det kanske starkaste argument jag hittills stött på för långa fängelsestraff. Hade Hassan varit inlåst på 10 år skulle det nämligen begåtts 200+ färre brott och det hade funnits 200+ färre brottsoffer. Oavsett vad man tycker om fängelsestraff som rehabilitering skulle det varit en stor vinst för samhället. Det kanske mest intressanta är att han har en förvånansvärt stor vokabulär för att vara …

Läs mer!

Facebook slutför det som NSA påbörjade

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har varit på presentationen av Edward Snowdens memoarer på Hotell Rival . Kan dock inte delge er någon recension ännu, ni får vänta tills jag fått boken jag beställt. En vanlig fråga man får är om Snowden är dubbelagent av något slag - spion var han ju redan. Det är ett inte helt ovanligt påstående, som inte sällan kommer från utrikespolitiska hökar som sympatiserar med USA. Så i brist på ytterligare information får man försöka bedöma sannolikheten utifrån de data som vi har tillgång …

Läs mer!

Oväntat hög arbetslöshet i Sverige

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att de senaste arbetslöshetssiffrorna är väldigt dåliga. Det finns en rad förklaringar till det - den viktigaste är konjunkturen. Det är dock värt att notera att flyktingvågen 2015 spelar in och kan öka antalet personer som räknas till arbetskraften. Men med tanke på att personer som utsätts för åtgärder av våra myndigheter kan räknas … Läs mer!

Det är inte som på 90-talet

Den hälsosamme ekonomisten

En oljeprisuppgång på 12 procent är inte att förakta - faktiskt den största sedan det första gulfkriget. Det kan vara svårt att tro - men de geopolitiska späningarna var betydligt värre för 28 år sedan. Litauen och de övriga baltiska staterna höll dessutom på att frigöra sig från Sovjetunionen . Världen är långt mindre oljeberoende i dag. … Läs mer!

Låg skärmtid ett tecken på psykisk ohälsa

Den hälsosamme ekonomisten

En ny epidemiologisk studie v isar att personer som inte använder sin mobiltelefon - alltså personer med onormalt låg skärmtid - i snitt mår betydligt sämre än andra .  Eduardo J. Pedrero-Pérez och några andra forskare har specialstuderat en grupp som anger att de inte använder sin mobiltelefon regelbundet. Det är mer än dubbelt så många … Läs mer!

Jens Weidman förlorade dragkampen i ECB

Den hälsosamme ekonomisten

Väntar det en konstitutionell kris i EU? Tyska domstolar har ifrågasatt om Europeiska centralbankens köp av statsobligationer är förenliga med tysk grundlag, som förbjuder centralbanken att bedriva finanspolitik. Frågan är alltså - är de extraordinära åtgärderna finanspolitik? Tysklands motstånd handlar alltså inte enbart om att … Läs mer!

Bidraget som är för krångligt att söka

Den hälsosamme ekonomisten

"Vi uppfinner ett bidrag som är så krångligt och integritetskränkande att söka att nästan ingen söker det." "Ja, lysande idé. Då blir det flera miljarder billigare." Man funderar på om det var så politikerna resonerade när bostadstillägget infördes. Intressant nog har många i målgruppen begränsad kognitiv kapacitet - antingen för att de … Läs mer!

Sverige har nu högre arbetslöshet än snittet i EU

Den hälsosamme ekonomisten

För mycket länge sedan utfärdade den Socialdemokraterna ett löfte om att Sverige år 2020 skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Man har sedermera tagit tillbaka löftet, men ändå är det intressant att notera att Sverige sedan innevarande månad har högre arbetslöshet än snittet i EU. En stor del av denna arbetslöshet är strukturarbetslöshet - … Läs mer!

Objektorientering handlar om oberoende

Den hälsosamme ekonomisten

Funderar på om samhället rent generellt kan lära sig av programmerare. När jag jobbade på Socialdepartementet slog det mig att lagstiftningen i väldigt stor utsträckning liknar ett datorprogram som måste hänga ihop logiskt. Den enda stora skillnaden är att det är jurister som tolkar lagen och kiselchip som tolkar datorprogrammen. Vissa skulle sä… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism