Klimatpolitiken och det sunda förnuftet

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 2 June, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läs gärna debattartikeln av John HasslerSvT debatt. Där slås det fast att vi vet väldigt lite om huruvida ökade koldioxidutsläpp ger högre eller lägre välfärd. Författarna konstaterar att om temperaturökningarna till följd av koldioxidutsläpp begränsas till den lägsta delen av det intervall som skattas av forskarna behöver vi antagligen inte göra någonting alls för att minska koldioxidutsläppen.

Notera att det intervall som det talas om i IPCC:s senaste rapport - alltså 1,0 till 3,7 procent - handlar om temperaturökningen jämfört med perioden 1986-2005. I dag befinner vi oss på 0,5 procent och det är uppenbart att en procentenhet ytterligare inte entydigt kan sägas ha några negativa effekter, då vi inte ens vet om de ekonomiska effekterna på marginalen är positiva eller negativa för den globala ekonomin.

Det man måste koncentrera sig på är alltså risken att temperaturen ökar med 3,7 grader från dagens nivå fram till 2080 - 2100, alltså det övre intervallet. 

Hassler - och andra nationalekonomer som nobelpristagaren William Nordhaus - menar att en global koldioxidskatt är ekonomiskt försvarbar för att begränsa utsläppen och minska risken för att vi når den högsta delen av intervallet. Men det finns ett problem med ekonomernas angreppssätt och det är deras antagande om att det går att införa en global koldioxidskatt.

Som jag noterat tidigare beskattar vi i dag inte konsumtionen, utan produktionen. En skatt på produktion i USA och EU flyttar bara denna till länder där det krävs högre koldioxidutsläpp för att producera samma värde. En koldioxidskatt som tas ut lokalt i USA och EU förändrar inte någonting, utan förvärrar snarare problemet.

Nationalekonomerna tar inte hänsyn till att det är vår konsumtion som ytterst orsakar koldioxidutsläpp, inte produktionen. Eftersom det inte spelar någon roll var koldioxidutsläppen sker i världen måste en eventuell skatt införas på global nivå. Detta går att göra. Vi kan i teorin beskatta konsumtion baserat på koldioxidinnehållet i konsumtionen. Vi kan mäta vilka koldioxidutsläpp som tillverkningen av en dator i Kina har orsakat och sedan införa en konsumtionsskatt på den nivå som nationalekonomerna anser vara lämplig.

Accepterar vi riskbedömningen som Nordhaus med flera gör - och varför skulle vi inte göra det - finns det i teorin därför ett sätt att införa en global koldioxidskatt. Frågan är bara om det är praktiskt möjligt? En konsumtionsskatt som är differentierad - baserat på det verkliga koldioxidinnehållet i produktionen - skulle i dagens regelverk juridiskt bli ett handelshinder och ett brott mot internationella handelsavtal.

Vi kan också tänka oss schablonskatter på konsumtion, men då tar man inte hänsyn till att vissa länder kan vara mer effektiva i att begränsa koldioxidutsläppen än andra. Det går åt mer koldioxid för att tillverka en dator i Kina än i Sverige då Kina använder mer kolkraft och mer arbetskraft i förhållande till insatt kapital.

Koldioxidmoms är en möjlighet om vi vill göra det som Nordhaus och Hassler menar att vi bör göra, men den lär med dagens handelsregler inte kunna tas ut på det sätt som nationalekonomerna hoppas. En lösning med schabloniserad koldioxidmoms kan å andra sidan visa sig vara ineffektiv.

Som jag påpekat tidigare är det i allt väsentligt globaliseringen och frihandeln som orsakar brant stigande koldioxidutsläpp. Tillväxten och exporten från Asien stiger så snabbt att tekniken inte hinner med. Kina och Indien måste svara upp mot efterfrågan från USA och Europa och har inte tid att utveckla och införa ren teknik. Med dagens internationella handelsavtal kan länderna i Asien, och i ett senare skede Afrika, obehindrat exportera koldioxidintensiva varor till oss samtidigt som vi bara ägnar oss åt att minska vår egen produktions koldioxidutsläpp - utan att ta hänsyn till att vi genom vår konsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp i Kina och Indien.

Jag är inte övertygad om att det - med tanke på osäkerheten om huruvida koldioxidutsläppen ens utgör ett problem - är värt priset att ge sig på frihandelsavtal och omförhandla dessa för att möjliggöra globala koldioxidskatter. Men menar vi allvar är det sådana åtgärder som måste till. Ironin är att Donald Trump - med sitt handelskrig mot Kina - gjort mer för att begränsa koldioxidutsläppen än överenskommelserna inom ramen för Parisavtalet.

Och på motsvarande sätt - skulle världen lyckas ta bort de återstående handelshindren för varor finns risk att detta leder till snabbt ökande utsläpp av koldioxid. Det finns ett starkt samband mellan koldioxidutsläpp och BNP - ett samband som vi inte kan trolla bort genom att beskatta vår egen produktion eller genom att stoppa svenskt flygande.

Välfärd och utveckling står mot koldioxidutsläpp på ett mycket mer fundamentalt sätt än någon verkar vilja erkänna. Kostnaden för att ändra koldioxidutsläppen med skatter är enorm, liksom kostnaden för att ändra reglerna på ett sätt som gör att det över huvud taget går att styra de globala koldioxidutsläppen med skatter.

Jag tror det bästa vi kan göra är att stimulera ren teknik för energiproduktion. Om alla små verkningslösa åtgärder som vi ägnar oss åt avslutas och vi samlar oss för att stimulera utvecklingen av nya solceller och annan ren teknik för energiproduktion kommer kolkraften inom en snar framtid att te sig olönsam. Det vi håller på med i dag  är i rätt stor utsträckning dumheter - vi stoppar huvudet i sanden och vägrar se det uppenbara, att det är vår konsumtion och den snabba tillväxten i Asien som är källan till de snabbt ökande koldioxidutsläppen.

Det är ett svårt val - förvägra Asien tillväxt genom att sluta konsumera koldioxidintensiva varor därifrån eller ta risken och hoppas på det bästa.

Extremt få svenskar är bidragsberoende

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

De senaste siffrorna för utanförskapet eller bidragsberoendet kom precis in från SCB. Vi kan glädja oss åt nya rekord. Man ska förstås aldrig jämföra olika månader så jag jämför med maj månad 2006. Då var 1 043 633 helårspersoner beroende av ersättningar och bidrag för sin försörjning. I maj 2019 var motsvarande siffra 723 852.  Det är ett rejält styrkebesked för den svenska ekonomin. Men faktum är att verkligheten är ännu bättre än vad siffran antyder. År 2006 uppgick befolkningen mellan …

Läs mer!

Besöker rangen på Ågesta GK

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har tagit en tur till Ågesta Golfklubb och slagit iväg några bollar på rangen. Fungerar rätt bra, trots jag inte spelat så mycket. Nu sitter jag i golfrestaurangen, tar en latte och kollar hur man enklast monterar en cykelhållare på en bilpoolsbil - om man får. Jag har mailat Sunfleet och frågat hur man kan lösa saken. Tydligen finns det cykelhållare som man kan sätta på dragkroken och det vore perfekt. Bilmodellen är XC40 och har dragkrok. Men antagligen måste man testa först så att …

Läs mer!

Så sparar vi 100 miljarder i offentlig sektor

Den hälsosamme ekonomisten

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterade nyligen att ökande demografiska behov innebär att de offentliga utgifterna måste öka med 100 miljarder i reala termer de kommande tio åren. Den primära metoden för att möta dessa utmaningar blir som brukligt att höja skatten. Danderyd tvingades nyligen bita i det sura äpplet och kommer framgent att … Läs mer!

Till molnet och tillbaka igen

Den hälsosamme ekonomisten

Är lite obeslutsam angående var bloggen ska ligga. För tillfället ligger den på en virtuell server hos Google - en så kallad Compute engine . Det är en server som är väldigt snabb, men också hyfsat dyr. Egentligen onödigt då jag har en snabb server hemma i lägenheten som jag lika gärna kan använda. Äger också en Synology NAS av typen 1515+. … Läs mer!

Slack värderas till 17 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Slack värderas till 17 miljarder. Det är väldigt mycket pengar för lite programkod. Betänk att man för den summan kan få 25 JAS-plan. Nu är Slack förstås en bra produkt, den bästa i sitt slag, och det är detta som värderas. Hade Slack varit näst bäst hade det varit värt 200 miljoner och hade det varit tionde bästa lösningen hade … Läs mer!

Elbolagen lyckades dribbla bort Ulf Kristersson

Den hälsosamme ekonomisten

Ulf Kristersson gick i går ut och krävde att regeringen skulle dra tillbaka sitt lagförslag om att taka elnätsavgifterna. Lätt ogenomtänkt av en annars rätt klok person, skulle jag påstå. Elnätsbolagen har nämligen haft alla möjligheter att investera mer i elnätet om de önskat, de har gjort enorma vinster och höjt taxorna rejält för vanliga … Läs mer!

Slussen måste få bättre cykelbanor

Den hälsosamme ekonomisten

Ambulansen var på plats vid Slussen i morse. Olycka i korsningen vid Slussplan . Oklart om det var en krock mellan fotgängare och cyklist eller mellan två cyklister. Kan också ha varit mellan bil och cyklist. Nu är Slussen förstås under ombyggnad, men det är tydligt att korsningen är underdimensionerad. Cykelbanan från Södermalmstorg … Läs mer!

Vi tackar Google för insatsen - dags att gå vidare

Den hälsosamme ekonomisten

Google har gjort ett fantastiskt jobb med att utveckla nätet. Google Maps är ett bra exempel på en tjänst som förbättrat och förenklat. Tänk vilket jobb det skulle vara att skapa en interaktiv karta utan att använda Googles kod. Men nu går Google över till nästa fas. Man ska börja ta betalt för sina innovationer. Och då blir det dyrt för … Läs mer!

Cykla i Tyresta Nationalpark

Den hälsosamme ekonomisten

Tog en cykeltur till Tyresta Nationalpark . Det är en mycket vacker natur där, även om jag bara tog en liten tur på Storskogsslingan och dessutom ledde cykeln. Att cykla på vandringsleder är för något yngre personer och dessutom inte tillåtet vad jag förstår. Men det finns en hel del vägar som man kan cykla på också. Glömde dock bort att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism