Kinas vindkraftsmisslyckande ett intressant "case"

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 15 April, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Jonas Grafström skriver i ett ny uppsats från Ratio om den kinesiska vindkraftsindustrin, som uppvisar tecken på sovjetism. Många unga minns inte Sovjetunionens femårs- och tioårsplaner och hur hela bygget småningom kollapsade. Det är mer än en historia om demokrati och diktatur, det är en fråga om hur planekonomier fungerar.

Det finns planekonomiska inslag även i väst. Sjukvården företer stora likheter med centralplanerade ekonomier. Men i väst är det bara själva sjukvårdstjänsterna som är socialiserade. Allting annat, mediciner, teknisk apparatur, löner för personalen - ja, nästan allt, utom den omfördelning som gör det möjligt för alla att konsumera vård efter behov, ingår i det kapitalistiska systemet.

Vi brukar använda andelen av BNP som går via offentliga budgeter som ett mått på hur kapitalistisk en ekonomi är. Tyvärr tror jag det skapar en felaktig bild av hur ekonomin fungerar. Att offentlig sektor tar hand om 50 procent av värdet av produktionen i ett land innebär inte att produktionen till hälften är socialistisk.

Sanningen är att produktionen nästan uteslutande sker i kapitalistiska former. Och i den mån det inte är så utformas de ekonomiska styrsystemen så att incitamenten i någon mån ska likna de kapitalistiska.

Det är inte självklart att Sverige är mindre kapitalistiskt än USA. Möjligen är det tvärtom, att det krävs mindre förankring hos myndigheterna för att starta en verksamhet. På vissa områden är detta definitivt fallet.

Det som framför allt skiljer planekonomier från marknadsekonomier är den systematiska felallokeringen av resurser till följd av att administrativa priser avviker från de priser som skulle balansera utbud och efterfrågan.

Att en totalitär stat misslyckas med att allokera resurser är ingen nyhet. Det ligger i sakens natur att stor politisk diskretionär makt också ger potential för stora misstag. Att priserna är felaktiga på ett avgränsat område gör inte så mycket om prissystemet i övrigt fungerar. Det är när felaktigheterna på ett område leder till följdfel på andra områden som det blir kritiskt. Man kan likna det vid en motorcykel som wobblar - det är svårt att häva obalanserna utan att stanna helt. Och hur stannar man en hel ekonomi, utan att folket svälter ihjäl? Venezuela är ett bra exempel på vad som kan hända när prissystemet spårar ur på grund av statliga ingrepp i prismekanismen.

Att studera exempel som Kinas vindkraftssatsningar är därför intressant. Om det förekommer stora avvikelser på detta område kan vi anta att det gör det även inom andra delar av ekonomin. I Venezuela var priserna på mat och energi helt frikopplade från produktionskostnaden. Och eftersom både mat och energi behövs för att människor ska överleva blev konsekvenserna dramatiska.

Det är värt att komma ihåg att Kinas BNP per capita är ungefär lika hög som Iraks. Delar av Kina präglas av högteknologisk industri, men skulle dessa delar ens existera om priserna hade tillåtits att klarera utbud och efterfrågan? Även Sovjetunionen hade spjutspetsteknologi inom vissa områden, redan för 50 år sedan lyckades man skicka ut en människa i omloppsbana runt jorden.

Men Sovjetunionen lyckades inte skapa en dräglig miljö för sina medborgare och man lyckades inte i längden vidmakthålla fundamentet för den teknologiska utvecklingen. När staten fokuserade på militär teknologi och stålproduktion eroderade själva basen för den ekonomiska utvecklingen, de mänskliga resurserna.

Var Kina befinner sig i dag är oklart. Det vi vet är att landet inte är ett Sverige eller ens ett Frankrike. Europa har många gånger större produktionskapacitet per capita och det finns ingen naturlag som säger att Kina kommer att fortsätta öka sin produktivitet tills man når vår nivå. Många trodde att Sovjetunionen med tiden skulle passera väst - då man tack vare centralplaneringen hade förmåga att styra resurserna till "rätt" områden. Många av de som trodde så lever ännu i dag, men pratar sällan om sina villfarelser. Deras barn föredrar att demonstrera mot kapitalismen, utan att närmare definiera vad alternativet skulle vara.

Om Venezuela är det ena alternativet är Japan det andra. Japan var en diktatur fram till 1945 och lyckades därefter göra en upphämtning som saknar motstycke. Var det demokratin som gjorde det möjligt för Japan att gå från noll till ett av världens rikaste länder? Som jag tidigare nämnt finns ett ytterst starkt samband mellan förekomsten av demokrati i ett land och landets ekonomiska utveckling.

Jag säger inte att de som tror att Kina ska gå emot strömmen har fel, bara att det ännu inte finns något exempel på att en större diktatur utan mycket stora naturresurser eller stort kapitalinflöde har nått samma välståndsnivå som Sverige. Skulle Kina bli det första exemplet på att demokrati inte är en nödvändig förutsättning för välstånd på vår nivå?

Hur skulle en libertariansk smittskyddsstrategi se ut?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Skydd mot smittosamma sjukdomar brukar anges som typexempel på kollektiva nyttigheter i den ekonomiska litteraturen. Men i själva verket är det raka motsatsen. Skälet till att smittskydd betraktats som en kollektiv nyttighet är att det inte funnits något effektivt sätt att på ett effektivt sätt förmedla information om risken för smitta. Internet har dock förändrat detta. Smittskydd är numera i högsta grad en privat nyttighet, eftersom nyttan av att inte bli smittad nästan helt tillfaller den …

Läs mer!

Kommunerna och tystnaden

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som jag tidigare noterat är öppenhet en viktig förutsättning för att bekämpa Covid-19 . Skälet är att smittan sprids i kluster och klustren är i sin tur ett hot mot det övriga samhället. Folkhälsomyndighetens strategi var ursprungligen att låta viruset sprida sig bland unga och friska och att skydda de äldre. Eller ... man trodde i alla fall att viruset skulle sprida sig bland de unga och friska och att man skulle kunna skydda de äldre. Men det blev inte så. Nu är det de unga och …

Läs mer!

Den nya finanspenningpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt OECD kommer de rikaste ländernas genomsnittliga skuld efter Coronakrisen att uppgå till 137 procent av BNP. Jag tror inte att skulden någonsin kommer att betalas tillbaka på traditionellt sätt. I stället lär vi hantera den som Japan gjort - som lät centralbanken trycka pengar för att betala kalaset. Erfarenheten därifrån är att det … Läs mer!

Unpoly fungerar väldigt bra ihop med Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten

Har i helgen arbetat med en app som bygger på ramverken Unpoly och Sinatra . Sinatra är backend och Unpoly är frontend och dom matchar varandra oerhört bra.  Ibland kan det vara svårt att avgöra vilka funktioner som ska placeras var. Men rent generellt - går det att använda Ruby i stället för Javascript så gör jag det. Ruby har … Läs mer!

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt … Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi … Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism