Kinas BNP mer än halveras om man tar hänsyn till koldioxidutsläpp

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 30 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Trafikverket har till sist börjar räkna med den verkliga samhällsekonomiska kostnaden för koldioxidutsläpp i sina samhällsekonomiska kalkyler. Det pris som man åsätter koldioxiden vid beräkningar uppgår nu till sju kronor per utsläppt kilogram koldioxid, eller 7 000 kronor per ton.

Som jag påpekat tidigare är det inte enbart bilresande som ger upphov till koldioxidutsläpp, utan även konsumtion av varor som importeras från andra länder - exempelvis Kina. Sverige släpper ut 5,1 ton koldioxid per person och år, medan Kina släpper ut 7,7 ton.

Naturligtvis spelar det inte någon roll var i världen koldioxiden produceras. Om vi konsumerar något som ger upphov till koldioxidutsläpp i Kina är det ändå vår konsumtion som ger upphov till utsläppen - att koldioxiden rent fysiskt släpps ut i Kina spelar ingen roll för effekten på klimatet.

En samhällsekonomisk kalkyl bör därför även ta hänsyn till de koldioxidutsläpp som sker i Kina - inte bara de utsläpp som uppstår när en svensk familj tar bilen till Sälen.

Så vad händer med Kinas BNP om man tar hänsyn till den samhällsekonomiska kostnad som koldioxidutsläppen orsakar? Det kan vi räkna ut genom att prissätta koldioxiden på samma sätt, oavsett var i världen den släpps ut. 

Kinas BNP per invånare är 7 755 US-dollar, vilket vid dagens växelkurs blir 76 150 kronor. Kostnaden för Kinas koldioxidutsläpp per person blir 7 000 kronor gånger 7,7 ton, eller 53 900 kronor. Det häpnadsväckande resultatet av beräkningen blir alltså att Kinas BNP skulle vara 70 procent lägre om man tog hänsyn till produktionens effekt på miljön.

Om koldioxidinnehållet i förhållande till värdet av produktionen även är representativt för vår import från Kina borde vi alltså lägga en skatt på 60 procent på all kinesisk import - åtminstone om vi vill vara konsekventa och värdera miljöstörningar lika högt var de än uppstår. Och varför skulle vi inte göra det - koldioxid är en global gas som inte tar hänsyn till landsgränser?

På motsvarande sätt kan vi räkna ut vilken skatt andra länder borde lägga på svensk import - om man vill ta hänsyn till kostnaden för utsläppen. Sveriges BNP per person är 57 232 US-dollar, vilket blir 562 000 kronor per person. Kostnaden för Sveriges koldioxidutsläpp per person blir 7 000 kronor gånger 5,1 ton eller 35 700 kronor. Om koldioxidinnehållet i vår export motsvarar genomsnittet för produktionen implicerar det att svensk export borde beläggas med en skatt på 6,3 procent av värdet.

Varför blir den internationella koldioxidskatten så mycket lägre på svensk export än på kinesisk? Jo, det beror på att svensk ekonomi producerar varor och tjänster till en kostnad som - i termer av koldioxid - uppgår till mindre av en tiondel av den i Kina. Att flytta produktion från Kina - där varje producerad enhet kräver enorma utsläpp av koldioxid - till Sverige - där produktionen inte kräver särskilt stora koldioxidutsläpp - är därför det absolut mest effektiva sättet att dra ner på de globala utsläppen av koldioxid.

Parisavtalet är därför feltänkt i grunden. Enligt överenskommelsen ska produktionen i koldioxideffektiva länder beläggas med höga skatter, medan produktionen i koldioxidineffektiva länder får låga eller inga skatter/skuggpriser alls. Effekten av överenskommelsen blir att koldioxidintensiv produktion flyttas från länder med hög koldioxideffektivitet till länder med låg koldioxideffektivitet. Konsekvensen blir - föga förvånande - att de globala koldioxidutsläppen ökar i stället för att minska.

Som jag lite ironiskt påpekat tidigare är Donald Trumps handelstullar en betydligt mer effektiv åtgärd för att minska koldioxidutsläppen än Parisavtalet. Med reservation för att tullarna slår blint mot både miljöskadlig kinesisk produktion och mer miljövänlig dito bidrar en tull på 25 procent till att villkoren i någon mån utjämnas. Ännu bättre för miljön vore det förstås om enbart koldioxidintensiv kinesisk export belades med tull.

Det senare leder oss in på frågan om hur vi borde gå tillväga om vi verkligen ville ta ner koldioxidutsläppen i världen. Jag tror att vi skulle kunna göra det väldigt lätt med en internationell koldioxidskatt på konsumtionen - inte produktionen. Problemet är att en sådan skatt skulle strida mot alla handelsavtal och orsaka en betydande oreda i världsekonomin. Riskerna bedömer jag som såpass stora att jag tror det är bäst att låta bli - åtminstone tills vi konstaterat att koldioxidutsläppen är ett så stort problem att vi måste göra något åt dem.

Men om vi väl bestämmer oss för att göra det skulle en hög internationell konsumtionsskatt på koldioxid ganska snabbt ta ner de globala utsläppen av koldioxid. Att flytta produktion från Kina till Sverige är en stor vinst, nästan oavsett vilken typ av produktion vi talar om. Men flytten får givetvis stora realekonomiska konsekvenser - BNP skulle falla drastiskt i hela världen.

Å andra sidan - om priset på sju kronor per kilogram koldioxid är korrekt satt kommer världen ändå att förbättras. Vi byter miljöskadlig konsumtion mot en bättre framtid för framtida generationer. Inga smältande polarisar, inga dramatiska havsnivåökningar och färre orkaner. Valet är vårt - men det är viktigt att vi gör rätt.

50 miljarder som slösades bort på vindkraft

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sedan 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder i subventioner för svensk vindkraft via elcertifikaten. Vad har vi fått för pengarna?  Det är i alla fall inte en stabil elmarknad. Tidvis är elpriset negativt, vilket innebär att producenterna tvingas betala för att leverera ut ström. Speciellt när det blåser mycket. Är det vindstilla tvingas vi importera kolkraft från Polen eller Tyskland. För inte heller den tyska vindkraften levererar när det är vindstilla. Men vindkraftpro…

Läs mer!

Tveklöst är RUT en stor succé

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Hur man än ser det är RUT-avdraget en stor succé. Det är nästan självfinansierat, det har fått positiva effekter på arbetsutbudet och det lockar hit arbetskraft som bidrar till svensk välfärd. Men RUT och ROT är undantagen som bekräftar regeln. Det är inte bra att differentiera momsen, det är ytterst tveksamt om man bör differentiera arbetsgivaravifterna i stället för att göra lönerna mer flexibla och man bör sträva efter att inte få alltför stora gap mellan inkomst av tjänst och inkomst av …

Läs mer!

Diamond Princess ger oss svaren om Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Inom samhällsvetenskapen letar man ofta efter kontrollerade experiment. Antar att epidemiologin i vissa avseenden liknar nationalekonomi då man ofta har ofullständig information om verkligheten. Det svåra är att hitta situationer där omgivningsfaktorer och felaktiga urval inte förstör möjligheterna att dra slutsatser som är allmängiltiga. Det … Läs mer!

Är Sverige redo?

Den hälsosamme ekonomisten

Den här filmen sändes i brittiska Channel 4 i kväll. Neil Fergusson , expert på spridningen av virussjukdomar, menar att 60% av världens befolkning kan bli smittad och bara i Storbritannien skulle 100 000 kunna avlida till följd av sjukdomen. Ni kan se hela programmet "Coronavirus: Is Britain Ready?" här. Möjligen borde Sveriges Television … Läs mer!

14 miljarder kronor extra till EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det är EU:s bud till Sverige. Om förslaget går igenom behöver vi betala 14 miljarder kronor extra, eller 1 400 kronor extra per person och år. Vad får vi då för pengarna? Ja, vi får en del överstatliga funktioner som i bästa fall fungerar bättre på central nivå än nationell.  Gemensam utrikes och säkerhetspolitik: 6%. Gränsskydd, … Läs mer!

Specialiseringen och krisen

Den hälsosamme ekonomisten

Det är 103 år sedan världen drabbades av virusepidemin som fick namnet "Spanska sjukan". Den lyfts ofta fram som exempel på ett värstascenario -  om ett liknande virus skulle sprida sig över världen. Men världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1917 och det är inte säkert att skillnaderna alltid är till vår fördel. Först till det … Läs mer!

Kina struntar i immaterialrätten

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om Kina struntar i immaterialrätten. "See you in our court ..." Ett kinesiskt företag kopierar helt enkelt  remdesivir - ett läkemedel som kan mildra symptomen för redan infekterade patienter. Situationen är väl så akut att man inte ens orkar ta en diskussion om saken. Och är det något Kina kan är det att skala upp … Läs mer!

Bloomberg kommer att säkra Sanders seger

Den hälsosamme ekonomisten

Det ser allt mer ut som om Bernie Sanders kommer att bli Demokraternas kandidat. Och skälet är intressant nog Mikael Bloomberg,  som har riktat sin kampanj mot just de väljare som *inte* röstar på Sanders.  Bloomberg har spenderat enorma summor på annonser i digitala medier. Men ändå är det nog ingen som tror att det räcker hela vägen. … Läs mer!

Vill USA förhindra en Geelyaffär?

Den hälsosamme ekonomisten

Verkar som om USA vill köpa en kontrollpost i Ericsson för att förhindra att företaget blir uppköpt av kinesiskt kapital - som ju hände med Volvo . Det uppstår en intressant dynamik och utspelet visar också hur viktiga Nokia och Ericsson är för USA - nu när man vill stänga ute Huawei . Men frågan är vem som i så fall ska sälja kontrollp… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism