Ingen förväntade sig den spanska inkvisitionen

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 16 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Gran Canaria, där jag brukar tillbringa jularna, ser man ofta små fiskebåtar längs kusten. Eftersom vågorna kan vara höga lär det gunga rejält. I ena sekunden befinner sig båten på en vågtopp och i nästa sekund i en vågdal. Och eftersom omvärlden förändras så snabbt och påtagligt tänkte jag att man skulle kunna ta fiskarnas subjektiva verklighet som utgångspunkt för en diskussion om världens beskaffenhet.

Eftersom man inte har så mycket att förhålla sig till där ute på Atlanten kan det vara svårt att veta om man själv och båten råkar befinna sig på en vågtopp - eller om det bara är så att vattnet helt plötsligt sjunkit några meter. För fiskaren är det egentligen rätt ointressant - det som har betydelse är att båtens relation till havsytan har förändrats. Båten kan antingen vara ovanför den genomsnittliga havsytan eller under densamma.

När man som turist står på stranden är det givetvis svårt att veta om en enskild båt befinner sig ovanför havsnivån eller under densamma. Det vi ser är att havsytan ligger där havsytan alltid har befunnit sig och - med undantag för tidvattnet - är den vertikala positionen för båtarna ute på havet helt okänd.

Tekniken går emellertid framåt. Till och med i Spanien finns numera 4G och vi kan tänka oss att en av fiskarna tar med sig en 3D-kamera för att streama upplevelserna på båten till omgivningen. Genom att sätta på sig ett VR-headset kan turisterna på stranden då följa utvecklingen ur fiskarens perspektiv. Som early adopter tycker jag det kan vara intressant att följa livet för Gran Canarias fiskare och jag sätter på mig mitt headset och kopplar upp mig på fiskarens 4G-stream.

Informationen som strömmar från fiskarens båt till mitt headset förändrar min verklighet. Helt plötsligt upptäcker jag att havsnivån har sjunkit flera meter och jag ser - precis som fiskaren - att relationen mellan havsnivån och mig själv har förändrats så att havet är flera meter under mina fötter.

Om vi antar att havsvågen som båten befinner sig på är den enda våg som finns i universum har jag och fiskaren etablerat något som i kvantfysiken kallas "entanglement". Det jag upplever är i hyfsat stor utsträckning detsamma som fiskaren upplever. Informationen som förs över till mitt VR-headset räcker för att synkronisera fiskarens värld med min egen.

Nu är det givetvis en väldigt torftig värld - där det enda som man kan säga om världen är huruvida man själv befinner sig över eller under havsnivån. Det är som om hela världen bestod av endast en elementarpartikel - eller våg om man nu så vill - och att världen därför på ett komplett sätt kan beskrivas med fiskarens (och numera även min egen upplevda) position i förhållande till havsnivån.

Det verkliga världen är betydligt mer komplicerad, med lika många vågor som det finns elementarpartiklar - alltså fotoner, elektroner, protoner och så vidare. Somliga av dessa vågor är precis som båten koordinerade. Skrovet på båten håller (förhoppningvis) ihop och gör att båten och fiskaren rör sig som en enhet. Partiklarna i båten är med andra ord "entangled", alltså sammanbunda som med ett osynligt kitt.

Stora föremål - som båtar - beter sig väldigt sällan som vågor och de intar därför en bestämd plats i rummet. Skälet är att vi som åskådare direkt eller indirekt har en relation till alla fysiska föremål. Även om vi cyklar i 30 km/h är vår egen position i förhållande till cykelsadeln konstant. Delarna av vågrörelsen har en oföränderlig inbördes relation.

Att världen ibland beter sig som materia är alltså bara en manifestation av att vi befinner oss inne i vågen. För en objektiv betraktare, utanför vårt universum, är allting vågor och alltså genuint obestämt. Allting existerar samtidigt - eller inte. Allt handlar om var vi står när vi observerar världen. Att tala om en värld som existerar utan observatörer blir meningslöst, eftersom förutsättningen för att världen ska upplevas är att observatören observerar världen utifrån exakt den plats där hen råkar befinna sig.

Begreppet "befinna sig" - bör jag tillägga - handlar om vilka partiklar som jag är förbunden med, inte var jag befinner mig i det traditionella tredimensionella rummet. Materien är i sig en manifestation av relationen mellan mig som observatör och omvärlden. Den värld som vi upplever finns till därför att vi råkar vara förbundna (entangled) med resten av det materiella vi ser omkring oss.

Egentligen var allt det jag beskriver nu hyfsat uppenbart redan för snart 100 år sedan - när kvantmekaniken såg dagens ljus. Problemet är att det är svårt för en observatör (människan) som är en del av verkligheten att förstå att det finns ett objektivt ingenting som omfattar alla möjliga världar. Vi försöker förstå intet och subjektiviteten genom att tala om ".. många världar tolkningen", en tolkning av kvantfysiken som populariserades av fysikern Hugh Everett. Enligt den tolkningen existerar alla möjliga världar parallellt, och eftersom vi råkar vara förbundna med en viss "gren" kan vi bara uppleva en av alla dessa möjligheter.

I verkligheten är det mycket mer komplicerat än så. Eftersom vågor och partiklar existerar parallellt har världen alltid en dual karaktär, där vissa fenomen har vågkaraktär och andra partikelkaraktär. Själva beskriver vi världen nästan uteslutande i partikeltermer, även om vi tvingas acceptera att vågorna är en del av vår verklighet. Vi hade exempelvis inte kunnat se eller prata i mobiltelefon utan vågor.

Det som gör att vi slutligen tvingas ta vågorna på allvar är att de på ett oväntat sätt kommit in i vårt liv från en annan vinkel. Utvecklingen av kvantdatorer börjar stöka till det för logik och verklighetsuppfattning - områden som vi trodde var fredade från de besvärliga och obestämbara vågorna. Kvantdatorerna löser egentligen inga matematiska problem. Kvantdatorerna gör det bara möjligt för oss att välja mellan olika världar - och vi väljer därför en värld där ett komplicerat matematiskt problem råkar ha en lösning. Dessutom väljer vi mellan olika världar hela tiden, utan att tänka på det. Varje observation av en våg som manifesterar sig i att denna beter sig som en partikel är i sig ett vägval för oss själva - inte primärt för vågen/partikeln.

En av de första paradoxerna inom kvanfysiken som analyseras med kvantdatorer är den som kallas Wigners vän, efter fysikern Eugene Wigner. Det är en utveckling av den mer kända paradoxen Schrödingers katt. Den går ut på att en observatör avgör egenskaper hos en våg/partikel och noterar egenskaperna. Samtidigt observerar en annan observatör observatören. Partikeln som den första observatören observerar befinner sig i ett obestämt tillstånd fram till det att hen mätt vilka egenskaper den har. Det besvärliga - när det gäller vår bild av världen - är att även systemet med en observatör (Wigners vän) kan befinna sig i ett obestämt tillstånd.

Det bör noterar att observatören i det första experimentet där forskare tagit sig an problemet är en annan elementarpartikel. Så här långt tycks resultaten stödja tesen om att även observatörer kan befinna sig i vågtillstånd, trots att de flesta fysiker för oss framstår som högst materiella och konkreta.

Nåväl, kvantdatorerna kommer att stöka till det för oss - eftersom användningen av kvantdatorer förutsätter att vi betraktar världen som en vågrörelse och inte som en konkret materiell plats. Det är lite som när Galileo Galilei tvingades ta tillbaka påståendet om att jorden kretsar kring solen därför att omvärlden vägrade acceptera världen som den var. Ingen kvantfysiker har lyckligtvis ännu blivit utsatt för inkvisitionen, men det bör noteras att det har tagit väldigt lång tid för forskarna och mänskligheten i allmänhet att acceptera implikationerna av teorin. Kvantdatorerna kommer dock tvinga oss att acceptera det oacceptabla - att det vi kallar verkligheten inte existerar annat än som en konsekvens av vår egen position i universum och våra relationer till omvärlden. I någon mening får man se det som katolska kyrkans revansch - att vetenskapen slutligen konstaterat att världen - i den mån den existerar - kretsar kring oss själva.

Kan Google smittspåra hela världen?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google har en tillgång i smittspårningssammanhang som ingen annan, mig veterligen, har. De har tillgång till mobilanvändares fullständiga platshistorik, i alla fall för de användare som har platshistoriken påslagen. Genom att köra platshistoriken baklänges kan man därmed i teorin smittspåra hela det svenska folket på några sekunder och meddela användare om de utsatts för risk att bli smittade. Det enda man egentligen behöver göra är att koppla historiken till en identitet och ett positivt …

Läs mer!

Utvärdera Coronabekämpningen i realtid

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google publicerar nu data som man aldrig normalt publicerar. Användare som slagit på platshistoriken i sina mobiler bidrar nu till att skapa en bild av hur åtgärderna för social distancering fungerar i olika länder. Ni kan se statistiken för varje enskilt land på den här webbsidan . Vi kan genom att koppla på statistiken för antalet nya upptäckta fall därmed få en policyutvärdering i realtid. Så vad säger egentligen siffrorna? Som väntat ser vi att social distansering har effekt på …

Läs mer!

Befolkningstäthet, temperatur och socioekonomi avgörande faktorer

Den hälsosamme ekonomisten

Har grävt lite i statistiken om hur Covid-19 utvecklar sig i USA och hittat ett oroväckande mönster. De platser som drabbas i särklass hårdast är stora städer med hög befolkningstäthet och svag socioekonomisk situation. Antalet döda ökar snabbast i större städer.  Det finns många sådana städer i USA. Chicago , Detroit och Cleveland … Läs mer!

Vad kan vi lära av Singapore?

Den hälsosamme ekonomisten

Det här är en väldigt intressant intervju med Singapores premiärminister om vad landet gjort för att stoppa smittspridningen. Singapore är ett litet land med ungefär fem miljoner invånare. Men det innebär inte självklart att man har en stor fördel gentemot länder som misslyckats totalt - som USA. Hög befolkningstäthet underlättar smittspridning. … Läs mer!

Två tester - två syften

Den hälsosamme ekonomisten

Moderaterna föreslår att masstestning för Covid-19 införs i Sverige . Det tycker jag är ett bra förslag, brist på testkapacitet är den kanske viktigaste förklaringen till att USA ser ut att bli det land i världen som drabbas hårdast av viruset. Men det är viktigt att tänka på att det finns två typer av tester och två olika syften med dessa … Läs mer!

En modell för endogen smittspridning

Den hälsosamme ekonomisten

De epidemiologiska modeller som vanligen används för att beskriva smittspridning utgår från att enskilda individer är korkade och inte anpassar sitt beteende till upplevda risker - om de inte får order om att göra det. Men det kan finnas en annan och mer effektiv väg att bekämpa virus. Tänk om vi kunde utnyttja medborgarnas vilja att förbli friska … Läs mer!

Bergamo är sannolikt det värsta scenariet

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns bara ett litet antal uppgifter om hur Covid-19 påverkat dödligheten i norra Italien . Det finns dock tidningsuppgifter som kan bekräftas av att antalet dödsannonser i lokala tidningar är avsevärt högre än normalt. Mycket talar för att både antalet registerade fall av Covid-19 och antalet dödsfall är underskattade i de värst drabbade … Läs mer!

Lån eller bidrag?

Den hälsosamme ekonomisten

Möjligen är detta ett trivialt påpekande, men många företag är "nödvändighetsföretag" som startats av personer som hellre skulle vilja ha ett vanligt arbete. De är med andra ord föga lönsamma. Sedan finns det företag som är mer lönsamma och företag som har stora fasta tillgångar som redan är avskrivna. Somliga företag har inget annat val än … Läs mer!

Viruset och det individuellt rationella

Den hälsosamme ekonomisten

Det pågår en diskussion om huruvida en minskning av restriktionerna med anledning av Covid-19 i Sverige skulle få ekonomin att flyta på bättre. Jag tror det är feltänkt och jag ska utveckla skälen nedan. Själv arbetar jag för närvarande hemifrån eftersom jag kan göra det, men jag skulle inte tveka att gå till jobbet om jag behövde. Skälet … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism