Hur påverkar man politiken mest?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 1 September, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som ekonom är man van att analysera världen ur ett marginalistiskt perspektiv. Man kan använda det perspektivet för att förstå andra fenomen än köp av varor och tjänster. Hur påverkar jag exempelvis på marginalen världen genom att rösta?

Det finns en spridd uppfattning om att man påverkar mest genom att rösta på ett stort parti - ett parti som har möjlighet att bli regeringsbärande. Den som tänker efter lite inser snabbt att detta inte stämmer. Om jag lägger min röst på det största partiet - det som senare bildar regering - har jag i praktiken slängt bort rösten. Skälet är att min röst får ett otroligt litet genomslag - såväl medialt som politiskt. Som socialdemokratisk väljare är jag en av 800 000 som har lagt min röst på Stefan Löfven - vad man än tycker om Löfven måste man inse att min rösts effekt på marginalen är minimal.

Vi kan jämföra detta med en väljare som röstar på Feministiskt initiativ - ett parti som har ungefär en procents väljarstöd. Om jag röstar på Fi är jag en av 50 000 väljare.

Låt oss för enkelhets skull anta att effekten av rösten är proportionell; detta är antagligen inte helt sant - utan ska bara ses som ett antagande som gör analysen enklare. Vi kan använda en godtycklig skala för att mäta partiernas inflytande över samhället. Låt säga att S som statsbärande parti har 1 000 inflytandepoäng.

Hur många inflytandepoäng har då Fi? I Riksdagen har dom inget direkt inflytande, men eftersom de övriga partierna måste förhålla sig till att väljarna röstar på Fi i stället för S har Fi ett betydligt större inflytande än man tror. Är man som väljare intresserad av att betona frågor som drivs av Fi har rösten än större betydelse, givet samma inflytandepoäng.

Jag skulle kunna tänka mig att Fi har ungefär 30 inflytandepoäng. Men eftersom dessa poäng är mer betydelsefulla för väljare som är feminister kanske detta motsvarar 80 generella inflytandepoäng. 

Som Fi-väljare är min påverkan därmed 80 gånger 1/50000 = 80/50000 = 0,0016. Detta kan jämföras med att jag som S-väljare påverkar 1 000 gånger 1/800000 = 0,00125. Jag kan därmed utöva större inflytande över politiken genom att rösta på ett parti som med stor sannolikhet inte kommer in i Riksdagen.

Ju fler som har samma åsikt, desto större inflytande. Men för att samla många personer krävs det kompromisser, vilket gör att värdet av inflytandet tunnas ut ju större partiet blir. Att rösta på Ekonomistpartiet är å andra sidan förmodligen också meningslöst, då det bara får en röst och ingen uppmärksamhet i medierna. Mellantinget - att rösta på Fi - kan däremot vara en ganska effektiv strategi för att lyfta vissa frågor.

Tesen om att fyraprocentsspärren är en relevant variabel för väljare bygger på att partier under denna spärr inte påverkar, medan partier ovanför gör det. Men så behöver det inte vara. Det enda vi vet är att inflytandet för ett parti ökar diskontinuerligt när det går från att ha 3,9 procent till att ha 4,1 procent. Det är svårare att säga om det är mer eller mindre effektivt att rösta på ett parti som har en procent jämfört med ett som har 20 procent.

Min hypotes är att väljarnas beteende bygger på ett gigantiskt missförstånd av hur det politiska systemet fungerar och att skälet till att vi röstar oftast inte är att påverka samhället, utan att få tillhöra en grupp som har makt. Genom att rösta på S blir man medlem av en klan som har ett stort politiskt inflytande och man får därmed beskydd mot konkurrerande klaner.

Klanmedlemmar högre upp i hierarkin har starka incitament att rekrytera fotfolk. Men den som är sist in i ett kedjebrev som börjar tappa fart har sällan något att vinna på att lägga tjugan i kuverten och posta dessa till 20 nya vänner. Har man inga planer på att klättra i partiets hierarki finns det väldigt lite att tjäna på att lägga partiets valsedel i urnan.

Som väljare står man inför två val. Man kan antingen bli den sista som ansluter sig till ett döende kedjebrev eller också kan man använda sin röst för att påverka samhället i den riktning som man själv önskar. Oavsett vilket val man gör är det knappast värt besväret att masa sig till vallokalen, då ens inflytande i vilket fall som helst är minimalt.

Men om man nu ändå ska göra det - kanske för att kunna säga att man har röstat - tycker jag man ska fundera över hur rösten kan påverka samhället. Jag skulle tro att utdelningen är som allra störst för den som röstar på ett parti som ligger runt en procent. På enprocentsnivån har kompromisserna mellan olika intressen ännu inte tagits så långt att partiets program blir intetsägande. Sådana partier är tillräckligt stora för att skrämma de andra partierna, men inte så små att rösten blir helt betydelselös.

Den som röstar på ett stort parti, som Moderaterna eller Socialdemokraterna, kan säkert få mäktiga vänner och vinna förmåner. Men de kommer inte att påverka samhället i någon större utsträckning. Rösten är därför i politisk mening bortkastad.

Servettskissen får konsekvenser för Arbetsförmedlingen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Arbetsförmedlingen varnar för att myndigheten kan behöva säga upp 4 500 anställda nästa år på grund av budgeten från M och KD som röstades igenom i veckan. Skälet är att en nedskärning av antalet anställda inte omedelbart får effekt på kostnadsmassan. Myndigheten har i dag 14 500 anställda och många frågar sig med rätta vad den håller på med. Snart kan vi få veta det. Och frågan är om inte neddragningen får en permanent effekt, då det vore konstigt att först skär ner med 4 500 anställda …

Läs mer!

Nej, SJ har inte blivit hackat

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En rubrik på SvT gör gällande att SJ har blivit hackat . Men så är det alltså inte. Det handlar om att obehöriga personer loggat in på SJ med kundernas korrekta autenticeringsuppgifter. Och det är inte svårt att förstå varifrån dessa uppgifter kommer, då många användare använder samma lösenord på många olika webbplatser. Den som vill kolla om ett lösenord är på vift kan göra det på  https://haveibeenpwned.com/ som är en databas som är kopplad till emailadresser. Kolla gärna där och byt …

Läs mer!

Inför hastighetsgräns på 25 km/h för cykelbanor

Den hälsosamme ekonomisten

Eftersom jag numera pendlar till jobbet med cykel måste jag dela med mig av några observationer. För det första att en del cyklister kör alldeles för fort, för det andra att rätt många fotgängare går ut i cykelbanan utan att se sig för. Framför allt är kombinationen inte speciellt bra då en kollision i 50 km/h varken är bra för fotgängaren eller … Läs mer!

Inget dåligt erbjudande till Lööf och Björklund

Den hälsosamme ekonomisten

Förvånar mig lite att Annie Lööf inte tackade ja till budet om att avskaffa värnskatten. Men loppet är förstås inte kört ännu - nu kan hon förhandla utifrån en starkare position om Löfven fortfarande är intresserad.  Ska vi tro på beskrivningarna som cirkulerar - säkert läckta från Sveavägen 68 - var det ett riktigt bra erbjudande som L … Läs mer!

Kan Löfven avgå på riktigt?

Den hälsosamme ekonomisten

En tanke faller mig in. Antag att Stefan Löfven lackar ur på riktigt när han tvingas administrera en M+KD-budget. Låt säga att han hävdar att han inte kan ta ansvar för en servettskiss som inte går ihop. Ingen kan rimligen tvinga S eller Stefan Löfven att regera om partiet inte vill. Och visst skulle han ha en poäng - vem kan kräva att … Läs mer!

Kommunerna sänker kraven på grund av arbetskraftsbrist

Den hälsosamme ekonomisten

En siffra i Arbetsförmedlingens senaste prognos som jag tycker verkar intressant är andelen offentliga verksamheter som sänkt kraven på utbildning och erfarenhet på grund av arbetskraftsbrist. För några år sedan infördes lärarlegitimation - en reform som tycks bli ett slag i luften, då andelen offentliga arbetsgivare inom utbildningsområdet som … Läs mer!

Sverige styrs redan av en servettskiss

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt Stefan Löfven kommer Sverige att styras av en "servettskiss" framöver. Det är dock inte första gången ett land styrs av en servettskiss. Under åtta år styrdes nämligen hela USA av en servettskiss - som tecknats av ekonomen Arthur Laffer . Laffer gjorde sin berömda skiss 1974, vid ett möte med bland andra Donald Rumsfeld och Dick … Läs mer!

Socialdemokratiskt styre - borgerlig budget

Den hälsosamme ekonomisten

I morgon kommer Kristdemokraterna och Moderaternas reservation att gå igenom och delvis ersätta de rödgrönas budgetproposition. Det är i allt väsentligt bra för landet - den enda invändningen man skulle kunna ha är att budgeten är något svagare än regeringens icke-budget. Men realistiskt - den skulle inte ha varit stark särskilt länge till … Läs mer!

Negativ inkomstskatt för olagliga löner

Den hälsosamme ekonomisten

Ja, vad ska man säga om att Emmanuel Macron svarar på de omfattande protesterna i landet med att höja minimilönen som redan är alltför hög? Tja, inget annat är att dom inte kan vara riktigt kloka i det landet. Håller just på att läsa in mig på fransk ekonomisk politik och råkar ut för överraskningar dagligen. Visste ni exempelvis att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism