Hur påverkar man politiken mest?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 1 September, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som ekonom är man van att analysera världen ur ett marginalistiskt perspektiv. Man kan använda det perspektivet för att förstå andra fenomen än köp av varor och tjänster. Hur påverkar jag exempelvis på marginalen världen genom att rösta?

Det finns en spridd uppfattning om att man påverkar mest genom att rösta på ett stort parti - ett parti som har möjlighet att bli regeringsbärande. Den som tänker efter lite inser snabbt att detta inte stämmer. Om jag lägger min röst på det största partiet - det som senare bildar regering - har jag i praktiken slängt bort rösten. Skälet är att min röst får ett otroligt litet genomslag - såväl medialt som politiskt. Som socialdemokratisk väljare är jag en av 800 000 som har lagt min röst på Stefan Löfven - vad man än tycker om Löfven måste man inse att min rösts effekt på marginalen är minimal.

Vi kan jämföra detta med en väljare som röstar på Feministiskt initiativ - ett parti som har ungefär en procents väljarstöd. Om jag röstar på Fi är jag en av 50 000 väljare.

Låt oss för enkelhets skull anta att effekten av rösten är proportionell; detta är antagligen inte helt sant - utan ska bara ses som ett antagande som gör analysen enklare. Vi kan använda en godtycklig skala för att mäta partiernas inflytande över samhället. Låt säga att S som statsbärande parti har 1 000 inflytandepoäng.

Hur många inflytandepoäng har då Fi? I Riksdagen har dom inget direkt inflytande, men eftersom de övriga partierna måste förhålla sig till att väljarna röstar på Fi i stället för S har Fi ett betydligt större inflytande än man tror. Är man som väljare intresserad av att betona frågor som drivs av Fi har rösten än större betydelse, givet samma inflytandepoäng.

Jag skulle kunna tänka mig att Fi har ungefär 30 inflytandepoäng. Men eftersom dessa poäng är mer betydelsefulla för väljare som är feminister kanske detta motsvarar 80 generella inflytandepoäng. 

Som Fi-väljare är min påverkan därmed 80 gånger 1/50000 = 80/50000 = 0,0016. Detta kan jämföras med att jag som S-väljare påverkar 1 000 gånger 1/800000 = 0,00125. Jag kan därmed utöva större inflytande över politiken genom att rösta på ett parti som med stor sannolikhet inte kommer in i Riksdagen.

Ju fler som har samma åsikt, desto större inflytande. Men för att samla många personer krävs det kompromisser, vilket gör att värdet av inflytandet tunnas ut ju större partiet blir. Att rösta på Ekonomistpartiet är å andra sidan förmodligen också meningslöst, då det bara får en röst och ingen uppmärksamhet i medierna. Mellantinget - att rösta på Fi - kan däremot vara en ganska effektiv strategi för att lyfta vissa frågor.

Tesen om att fyraprocentsspärren är en relevant variabel för väljare bygger på att partier under denna spärr inte påverkar, medan partier ovanför gör det. Men så behöver det inte vara. Det enda vi vet är att inflytandet för ett parti ökar diskontinuerligt när det går från att ha 3,9 procent till att ha 4,1 procent. Det är svårare att säga om det är mer eller mindre effektivt att rösta på ett parti som har en procent jämfört med ett som har 20 procent.

Min hypotes är att väljarnas beteende bygger på ett gigantiskt missförstånd av hur det politiska systemet fungerar och att skälet till att vi röstar oftast inte är att påverka samhället, utan att få tillhöra en grupp som har makt. Genom att rösta på S blir man medlem av en klan som har ett stort politiskt inflytande och man får därmed beskydd mot konkurrerande klaner.

Klanmedlemmar högre upp i hierarkin har starka incitament att rekrytera fotfolk. Men den som är sist in i ett kedjebrev som börjar tappa fart har sällan något att vinna på att lägga tjugan i kuverten och posta dessa till 20 nya vänner. Har man inga planer på att klättra i partiets hierarki finns det väldigt lite att tjäna på att lägga partiets valsedel i urnan.

Som väljare står man inför två val. Man kan antingen bli den sista som ansluter sig till ett döende kedjebrev eller också kan man använda sin röst för att påverka samhället i den riktning som man själv önskar. Oavsett vilket val man gör är det knappast värt besväret att masa sig till vallokalen, då ens inflytande i vilket fall som helst är minimalt.

Men om man nu ändå ska göra det - kanske för att kunna säga att man har röstat - tycker jag man ska fundera över hur rösten kan påverka samhället. Jag skulle tro att utdelningen är som allra störst för den som röstar på ett parti som ligger runt en procent. På enprocentsnivån har kompromisserna mellan olika intressen ännu inte tagits så långt att partiets program blir intetsägande. Sådana partier är tillräckligt stora för att skrämma de andra partierna, men inte så små att rösten blir helt betydelselös.

Den som röstar på ett stort parti, som Moderaterna eller Socialdemokraterna, kan säkert få mäktiga vänner och vinna förmåner. Men de kommer inte att påverka samhället i någon större utsträckning. Rösten är därför i politisk mening bortkastad.

Varför bör man rösta på Piratpartiet?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan 2013 har jag varit engagerad i Piratpartiet . Jag började engagera mig ett år efter att jag lämnat Moderaterna när de inte stod upp för offentlighetsprincipen i EU. Som politisk broiler kan jag inte släppa politiken helt, men jag vill helst arbeta för något jag tror på - inte för ett parti i största allmänhet. Det viktiga för mig är att göra något för att vrida samhället i rätt riktning. Piratpartiet startade som en protest mot inskränkningar i rätten att dela filer och en upphovsrä…

Läs mer!

Britterna lär ge Brexitpartiet mer än 35 procent i dag

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag röstar Storbritannien i EU-valet. Vallokalerna är öppna, men etermedierna i landet är belagda med förbud att rapportera vartåt det lutar. Tidningarna skriver en del, men förvånansvärt lite med tanke på att den ledande remain-ministern i kabinettet Andrea Leadsom har avgått, samtidigt som Theresa May väntas bli avsatt. Boris Johnson lär ta hem spelet och han kan behöva genomföra en hård Brexit för att ta tillbaka trovärdigheten för Tories . I EU-valet lär det vara kört - …

Läs mer!

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? … Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig … Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism