Hur påverkar man politiken mest?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 1 September, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som ekonom är man van att analysera världen ur ett marginalistiskt perspektiv. Man kan använda det perspektivet för att förstå andra fenomen än köp av varor och tjänster. Hur påverkar jag exempelvis på marginalen världen genom att rösta?

Det finns en spridd uppfattning om att man påverkar mest genom att rösta på ett stort parti - ett parti som har möjlighet att bli regeringsbärande. Den som tänker efter lite inser snabbt att detta inte stämmer. Om jag lägger min röst på det största partiet - det som senare bildar regering - har jag i praktiken slängt bort rösten. Skälet är att min röst får ett otroligt litet genomslag - såväl medialt som politiskt. Som socialdemokratisk väljare är jag en av 800 000 som har lagt min röst på Stefan Löfven - vad man än tycker om Löfven måste man inse att min rösts effekt på marginalen är minimal.

Vi kan jämföra detta med en väljare som röstar på Feministiskt initiativ - ett parti som har ungefär en procents väljarstöd. Om jag röstar på Fi är jag en av 50 000 väljare.

Låt oss för enkelhets skull anta att effekten av rösten är proportionell; detta är antagligen inte helt sant - utan ska bara ses som ett antagande som gör analysen enklare. Vi kan använda en godtycklig skala för att mäta partiernas inflytande över samhället. Låt säga att S som statsbärande parti har 1 000 inflytandepoäng.

Hur många inflytandepoäng har då Fi? I Riksdagen har dom inget direkt inflytande, men eftersom de övriga partierna måste förhålla sig till att väljarna röstar på Fi i stället för S har Fi ett betydligt större inflytande än man tror. Är man som väljare intresserad av att betona frågor som drivs av Fi har rösten än större betydelse, givet samma inflytandepoäng.

Jag skulle kunna tänka mig att Fi har ungefär 30 inflytandepoäng. Men eftersom dessa poäng är mer betydelsefulla för väljare som är feminister kanske detta motsvarar 80 generella inflytandepoäng. 

Som Fi-väljare är min påverkan därmed 80 gånger 1/50000 = 80/50000 = 0,0016. Detta kan jämföras med att jag som S-väljare påverkar 1 000 gånger 1/800000 = 0,00125. Jag kan därmed utöva större inflytande över politiken genom att rösta på ett parti som med stor sannolikhet inte kommer in i Riksdagen.

Ju fler som har samma åsikt, desto större inflytande. Men för att samla många personer krävs det kompromisser, vilket gör att värdet av inflytandet tunnas ut ju större partiet blir. Att rösta på Ekonomistpartiet är å andra sidan förmodligen också meningslöst, då det bara får en röst och ingen uppmärksamhet i medierna. Mellantinget - att rösta på Fi - kan däremot vara en ganska effektiv strategi för att lyfta vissa frågor.

Tesen om att fyraprocentsspärren är en relevant variabel för väljare bygger på att partier under denna spärr inte påverkar, medan partier ovanför gör det. Men så behöver det inte vara. Det enda vi vet är att inflytandet för ett parti ökar diskontinuerligt när det går från att ha 3,9 procent till att ha 4,1 procent. Det är svårare att säga om det är mer eller mindre effektivt att rösta på ett parti som har en procent jämfört med ett som har 20 procent.

Min hypotes är att väljarnas beteende bygger på ett gigantiskt missförstånd av hur det politiska systemet fungerar och att skälet till att vi röstar oftast inte är att påverka samhället, utan att få tillhöra en grupp som har makt. Genom att rösta på S blir man medlem av en klan som har ett stort politiskt inflytande och man får därmed beskydd mot konkurrerande klaner.

Klanmedlemmar högre upp i hierarkin har starka incitament att rekrytera fotfolk. Men den som är sist in i ett kedjebrev som börjar tappa fart har sällan något att vinna på att lägga tjugan i kuverten och posta dessa till 20 nya vänner. Har man inga planer på att klättra i partiets hierarki finns det väldigt lite att tjäna på att lägga partiets valsedel i urnan.

Som väljare står man inför två val. Man kan antingen bli den sista som ansluter sig till ett döende kedjebrev eller också kan man använda sin röst för att påverka samhället i den riktning som man själv önskar. Oavsett vilket val man gör är det knappast värt besväret att masa sig till vallokalen, då ens inflytande i vilket fall som helst är minimalt.

Men om man nu ändå ska göra det - kanske för att kunna säga att man har röstat - tycker jag man ska fundera över hur rösten kan påverka samhället. Jag skulle tro att utdelningen är som allra störst för den som röstar på ett parti som ligger runt en procent. På enprocentsnivån har kompromisserna mellan olika intressen ännu inte tagits så långt att partiets program blir intetsägande. Sådana partier är tillräckligt stora för att skrämma de andra partierna, men inte så små att rösten blir helt betydelselös.

Den som röstar på ett stort parti, som Moderaterna eller Socialdemokraterna, kan säkert få mäktiga vänner och vinna förmåner. Men de kommer inte att påverka samhället i någon större utsträckning. Rösten är därför i politisk mening bortkastad.

Hur ska man bedriva ekonomisk politik på Nya Zeeland?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu tror jag inte att Nya Zeeland verkligen har avskaffat BNP-måttet. Men om dom har gjort det - hur har finansdepartementet och centralbanken tänkt sig att bedriva ekonomisk politik? Vi kan tänka oss att finansministern går ut på torget - utanför regeringsbyggnaderna - och genom att titta sig omkring försöker bedöma hur konjunkturläget ser ut och om det är lämpligt att höja eller sänka utgifterna på olika områden. Än värre blir det för centralbanken, som inte kan mäta om penningpolitiken …

Läs mer!

Svenska kronan försvagas kraftigt

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Efter låga inflationssiffror försvagades den svenska kronan påtagligt i dag. Riksbanken måste fundera på vad den ska göra för att hjälpa upp situationen och jag har ett tips. Problemet för ECB och Riksbanken är att marknaden har förväntningar om att de extraordinära penningpolitiska åtgärderna ska upphöra. Riksbanken har till och med annonserat en plan för hur man ska suga in likviditet från marknaden. Detta tror jag är helt onödigt. En utannonserad plan gör det svårare att få utrymme …

Läs mer!

Befinner sig Sverige i recession?

Den hälsosamme ekonomisten

Tror inte vi ska utesluta att tillväxten i Sverige är mycket svag just nu. Kanske så svag att den är mindre än noll. Vi har inte hört så mycket om detta, men det beror på att siffrorna på tillväxt rapporteras med lång eftersläpning. Det finns flera indikationer på att tillväxten just nu kan vara negativ och kanske förblir så under hela … Läs mer!

Vilka skyldigheter har landstingen nu?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan det avslöjats att miljoner telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen legat oskyddade på en server i Thailand har de berörda landstingen ett ansvar att agera - enligt EU-lagstiftningen (GDPR). Det första är att rapportera händelsen till Datainspektionen . Där ska landstingen klarlägga följande: Typ av överträdelse mot personuppgifter… Läs mer!

Svenska folkets samtal till sjukvårdsupplysningen ligger på Internet

Den hälsosamme ekonomisten

Transportstyrelseskandalen i alla ära, men det här är en skandal som berör allmänheten betydligt mer. Computer Sweden har avslöjat att 2,7 miljoner samtal till sjukvårdsupplysningen ligger helt oskyddade på nätet. Det kan handla om det mest intima hemligheter, allt går naturligtvis att indexera och söka på om man väl kommit åt datafilen. … Läs mer!

Lätt historielöst av Annika Strandhäll

Den hälsosamme ekonomisten

Kanske sen på bollen här, men jag noterade att man i Ungern blev sura på socialminister Annika Strandhäll för att hon twittrat att det landets familjepolitik "... osar 30-tal". Orban vill nämligen införa en skatterabatt för att ungrarna ska skaffa fler barn. ”Det som sker i Ungern är alarmerande. Nu vill Orban att fler 'äkta' ungerska … Läs mer!

Vi behöver inte oroa oss för koldioxiden

Den hälsosamme ekonomisten

Brukar peka på en rad märkligheter i klimatdebatten. Den första är att vi fokuserar på koldioxidutsläpp och beskattar produktion i USA och Europa - när nästan alla utsläppsökningar sker i Asien . Mer än tre fjärdedelar av utsläppsökningarna sker i Asien och Stillahavsländerna - det återstående i Syd- och centralamerika , Mellanöstern och … Läs mer!

Låt inte det bästa bli det godas fiende i bostadspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Tycker debatten om bostadspolitiken präglas av många konstigheter. Låt oss därför fastslå några saker. 1) Om man vill påverka utbudet av nya bostäder är det priset på nya bostäder som har betydelse för utbudet och ingenting annat. 2) Om man vill påverka utbudet av gamla bostäder - genom att ge incitament för effektivare användning av det … Läs mer!

Absolut inget skäl till panik angående Oscar Properties

Den hälsosamme ekonomisten

Det har kommit ett flertal allvarliga varningssignaler kring bostadsföretaget Oscar Properties den senaste tiden. I onsdags framkom att OP utreds av Finansinspektionen  på grund av strategin att ta ut vinster för halvfärdiga objekt - innan lägenheterna är färdigbyggda och sålda. Samma dag kom nyheten att OP sannolikt kommer att tvingas föra in … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism