Hur mycket planekonomi tål marknadsekonomin?

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 4 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Företag är som öar av planekonomi i en värld av marknader. Samtidigt har ny teknik gjort det möjligt att expandera planekonomin långt utöver vad som tidigare var möjligt. Ett exempel är Amazon, som samlar all världens varor i ett distributionssystem som bygger på planekonomiska principer. 

Men öarna av planekonomi är trots allt små i förhållande till världsekonomin i stort. De allra största företagen står för en bråkdel av världen BNP. Så vilken är den största planekonomiska ö som mänskligheten har lyckats bygga i detta marknadshav?

Amazon omsätter 180 miljarder dollar - en tredjedel av Sveriges BNP. Som planekonomisk ö betraktad är Amazon oansenlig, trots sin relativa storlek. Men det finns större öar.

Kommer att tänka på marknaden för receptbelagda läkemedel, som i de flesta länder är reglerad och där prissättningen sker på basis av läkemedlens samhällsekonomiska nytta. För den som läst A-kursen i nationalekonomi kan jag påminna om det första välfärdsteoremet - att priser som sätts i perfekt konkurrens maximerar samhällsnyttan. Principerna bakom prissättningen för läkemedel ligger alltså inte så långt från den avreglerade marknadsekonomin. Lägg på en försäkringslösning ovanpå marknadspriserna och du har den marknadssocialistiska läkemedelsprissättningen.

Läkemedel står för en procent av BNP - alltså en hyfsat stor andel av den samlade ekonomin i ett land. Systemen är i regel nationella, med inslag av övernationella regler - som i EU. 

Det vore fel att påstå att läkemedel prissätts optimalt. Men inte heller marknadsekonomin lyckas anpassa alla priser så att de klarerar utbud och efterfrågan. I många fall finns det också problem som asymmetrisk information som gör att priserna hamnar långt från den välfärdsmaximerande nivån.

Det som vore värt att studera är om läkemedelspriserna i snitt ligger närmare de välfärdsmaximerande nivåerna än priserna på vanliga marknader? Kan myndigheterna sätta priserna så att de skapar korrekta incitament för utveckling av nya preparat?

Tror det är lätt att hitta exempel på att så inte är fallet. Men det finns sannolikt också exempel på att priserna ligger ganska rätt. Det svenska Tandvårds och läkemedelsförmånsverket (TLV) utgår exempelvis explicit från samhällsekonomiska principer när läkemedel införs i den offentliga läkemedelförmånen.

Frågan är om en större del av ekonomin i framtiden kommer att bli planerad - nu när datorer mycket snabbare kan använda information om varors och tjänsters praktiska effekter på människors välfärd? Och kommer dessa planekonomiska öar i så fall att växa fram till följd av offentliga beslut eller via marknadsmekanismerna?

Samtidigt kan man tänka sig en process i motsatt riktning. När konsumenter snabbare kan bedöma kvalitet för varor och tjänster via AI kanske somliga planekonomiska öar kan monteras ner. Vi ser detta på nya marknader för bostadsuthyrning och matleverans, där företag som AirBNB och Uber Eats etablerar sig.

Det känns en aning märkligt att som ekonom inte kunna förutsäga om det ekonomiska landskap som vi ser i dag är på väg mot mer av marknadsekonomi eller mer av planekonomi. Det vi emellertid kan säga är att ekonomin kommer att påverkas av informationstekniken och förändras i grunden. Frågan är bara på vilket sätt?

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag drog in el i sommarstugan. I stället för att laga mat på gasolköket - något som ger upphov till 451 gram koldioxid per krona gasol - lagar jag numera …

Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism