Hur mycket intelligentare än bin är människor?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 3 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Noterar att hjärnan hos ett bi har en miljon hjärnceller. Det är mindre än människans hjärna, som har hundra miljarder hjärnceller. Man kanske inte riktigt kan säga att en människa är 100 000 gånger så intelligent som ett bi, men å andra sidan finns det inte något riktigt bra mått på intelligens. Är 100 miljarder neuroner (hjärnceller) 100 000 gånger så bra som en miljon neuroner?

Det är inte självklart, då avståndet mellan hjärncellerna och förmågan att kommunicera också ökar med hjärnans storlek. Så om det hade varit möjligt att öka intelligensen genom att öka hjärnstorleken - skulle vi inte då varit stora som elefanter och ha tio gånger så stor hjärna?

Ett bi är väl inte särskilt intelligent, tänker ni säkert. Men faktum är att ett bi har hyfsat stor förmåga att läsa in omgivningen och agera på basis av nya intryck. Biets viktiga målfunktion är att överleva och att göra fler bin. Hade målfunktionen varit att skriva symfonier skulle bina antagligen överträffat många mänskliga kompositörer. En dator med bikapacitet kan komponera musik och översätta texter - men eftersom bin inte har någon nytta av att gå på konserter eller att förstå ryska används hjärnan till annat.

Det är inte ens säkert att det lönar sig för bina att bli speciellt mycket mer intelligenta än så. Ett bi med dubbelt så stor hjärna får kanske svårt att flyga. Så bin förblir bin, medan människor förblir människor.

Så förhåller det sig inte med AI - alltså artificiell intelligens. AI stannar inte i evolutionen vid någon speciell intelligensnivå, utan utvecklas hela tiden. AI har inte något annat syfte än att lösa problem och därmed heller inte några egentliga begränsningar. På sju år har beräkningskapaciteten för neurala nätverk ökat 100 000 gånger. Det beror både på att datorerna blir snabbare och på att algoritmerna för inlärning mer kraftfulla.

Intressant nog är faktorn 100 000 exakt lika med skillnaden mellan ett bis intelligens och en människas. Så om ett neuralt nätverk i dag kan göra det som ett bi kan göra - vad kan det då göra när AI blivit ytterligare 100 000 gånger så kraftfullt? Med andra ord - kommer AI att ha samma kapacitet som den mänskliga hjärnan redan om sju år?

En vanlig invändning mot hypotesen om att AI går om människan är att en dator inte har känslor. Till dem som påstår det vill jag ställa motfrågan - hur djupt känsloliv har ett bi och vilken roll spelar känslorna för biet?

Förmodligen kan ett bi känna rädsla, glädje och sexuell åtrå. Det är helt enkelt biets målfunktioner - de ramar inom vilket biet optimerar sitt agerande. Känslorna är i sin tur styrda av genetiskt präglade mål som syftar till att maximera biets överlevnad.

Översätt det till människan så har du lager på lager av målfunktioner som styr vårt agerande i allt mer generella termer. Vi använder precis som biet generella begrepp i vårt tänkande - på samma sätt som biet generaliserar begreppet "blomma" generaliserar vi begreppet "tanke". 

Kan vi tänka oss en dator som i allt väsentligt simulerar ett bi kan vi därför också tänka oss en dator som simulerar en människa. Det handlar bara om att ta biets målfunktioner och bygga vidare med allt djupare neurala nätverk och allt mer generella koncept. Svårare är det möjligen att föreställa sig den övermänskliga intelligens som blir resultatet när man tar ett neutralt nätverk med mänsklig kapacitet och fortsätter bygga ut kapaciteten ytterligare.

Vilka generella begrepp kommer AI att tillföra utöver de som vi människor använder? Om blomma förhåller sig till tanke på ett visst sätt, hur förhåller sig då tanke till ett högre begrepp som metatanke.

Här finns en tilltalande hierarkisk struktur som påminner en del om hur programspråk är uppbyggda. Låt säga att vi på den lägsta nivån har en funktion som heter "flaxa_med_vingarna". Detta är en bispecifik funktion, då människor i allmänhet inte har några vingar. Funktionen kan vara direkt kopplad till känslan "rädsla" som i sin tur utlöses av specifika mönster i omgivningen, exempelvis att en fågel närmar sig.

Basala funktioner kan givetvis triggas av många olika sinnesintryck och ett neuralt nätverk arbetar till skillnad från en dator parallellt, vilket innebär att organismen måste ha metoder för att prioritera mellan olika signaler. Ett bi kan exempelvis inte flaxa med vingarna och sitta still samtidigt.

Systemet sinnesintryck, känslor, logik och respons kan vid en första anblick tyckas obegripligt och omöjligt för en maskin att imitera. Men vid närmare eftertanke är det inte bara begripligt utan ter sig också som det logiskt sett mest rimliga sättet att lösa problemet. Vissa reaktioner är hårdkodade medan andra kräver generalisering och analys innan resultatet kan skickas tillbaka och omsättas i handling. Precis som i ett företag kan vissa problem lösas lokalt, medan andra tas hela vägen upp till företagsledningen för bedömning. Det avgörande för om en fråga lyfts är om det lokalt går att enas - eller om det krävs att man tänker långsamt, för att använda Daniel Kahnemans term.

Ett djupt neuralt nätverk kan inte bara avgöra om biet ska flyga eller sitta kvar - det kan också avgöra konflikter mellan två olika impulser och ta över kommandot från de lägre lagren av neuroner i hjärnan. Biet gör ett medvetet val. Det finns alltså tre val som det kan göra när ett stort oidentifierat objekt närmar sig - den kan sitta kvar, flaxa med vingarna och flyga iväg eller också kan den delegera beslutet uppåt i hjärnan och hoppas att den inte hinner bli uppäten innan svaret småningom dyker upp.

Att en maskin med samma kapacitet som den mänskliga hjärnan i teorin skulle kunna agera som en människa är en sak - men hur får man den att göra det? Min gissning är att det enklaste sättet är att utsätta den för samma stimuli som en människa. Det är lättare sagt än gjort då en stor del av våra känslor är hårdkodade i DNA. Även om vi kan utsätta datorn för samma upplevelser som en människa kan vi inte låta den gå igenom samma evolutionära process som lett fram till vårt DNA.

Det som återstår är att låta AI imitera mänskligt agerande genom att observera verkliga människor. Det finns då ingen garanti för att de i alla avseenden blir som människor, det kommer däremot på sikt att vara svårt att skilja AI från människor. I första hand kan man tänka sig att AI av mänsklig typ utvecklas i VR, där det är lättare att kopiera det yttre ramverket. Det är också tänkbart att VR kan bli en arena för att samla information som kan användas för att träna virtuella människor så att de blir mer människolika.

En annan möjlighet är att AI utvecklas till en helt egen organism - med målfunktioner som avviker från människans. Man kan tänka sig att AI löser olika uppgifter som kräver intelligens på mänsklig nivå, men att maskinerna inte är människolika. Vi kan också tänka oss olika scenarier där AI manipulerar mänskligheten för att uppnå egna syften, vilka dessa syften än må vara. Det är dock inte självklart att AI strävar efter sin egen överlevnad (som i filmen 2001) då den inte uppstått evolutionärt på samma sätt som människan. Man ska därför inte utesluta att AI blir en hyperintelligent slav som lägger våra liv till rätta och maximerar våra egentliga intressen.

För att anknyta till rubriken. Människan är 100 000 gånger intelligentare än biet mätt i antal neuroner, vad nu detta betyder i ren tankekapacitet. Men AI kommer snart att vara 100 000 gånger intelligentare än människan, vad nu detta betyder för mänskligheten.

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om intervallet från det att en individ smittar en annan är kort - ungefär fem dagar. Det talar för att viruset antingen kommer att sprida sig fort - eller inte …

Läs mer!

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare . Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte …

Läs mer!

Jönköping och Västra Götaland hårdast drabbade av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

I hela världen har myndigheterna allt mer övergått till att bekämpa Covid-19 på regional basis. Även Sverige publicerar nu statistik på kommunnivå och USA redovisar ofta på postnummernivå.  Det är en följd av att viruset betraktas som en klustersmitta - en farsot som sprids i nätverk av bekanta och familjer.  Det finns förstås … Läs mer!

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var … Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad … Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism