Hur mycket intelligentare än bin är människor?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 3 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Noterar att hjärnan hos ett bi har en miljon hjärnceller. Det är mindre än människans hjärna, som har hundra miljarder hjärnceller. Man kanske inte riktigt kan säga att en människa är 100 000 gånger så intelligent som ett bi, men å andra sidan finns det inte något riktigt bra mått på intelligens. Är 100 miljarder neuroner (hjärnceller) 100 000 gånger så bra som en miljon neuroner?

Det är inte självklart, då avståndet mellan hjärncellerna och förmågan att kommunicera också ökar med hjärnans storlek. Så om det hade varit möjligt att öka intelligensen genom att öka hjärnstorleken - skulle vi inte då varit stora som elefanter och ha tio gånger så stor hjärna?

Ett bi är väl inte särskilt intelligent, tänker ni säkert. Men faktum är att ett bi har hyfsat stor förmåga att läsa in omgivningen och agera på basis av nya intryck. Biets viktiga målfunktion är att överleva och att göra fler bin. Hade målfunktionen varit att skriva symfonier skulle bina antagligen överträffat många mänskliga kompositörer. En dator med bikapacitet kan komponera musik och översätta texter - men eftersom bin inte har någon nytta av att gå på konserter eller att förstå ryska används hjärnan till annat.

Det är inte ens säkert att det lönar sig för bina att bli speciellt mycket mer intelligenta än så. Ett bi med dubbelt så stor hjärna får kanske svårt att flyga. Så bin förblir bin, medan människor förblir människor.

Så förhåller det sig inte med AI - alltså artificiell intelligens. AI stannar inte i evolutionen vid någon speciell intelligensnivå, utan utvecklas hela tiden. AI har inte något annat syfte än att lösa problem och därmed heller inte några egentliga begränsningar. På sju år har beräkningskapaciteten för neurala nätverk ökat 100 000 gånger. Det beror både på att datorerna blir snabbare och på att algoritmerna för inlärning mer kraftfulla.

Intressant nog är faktorn 100 000 exakt lika med skillnaden mellan ett bis intelligens och en människas. Så om ett neuralt nätverk i dag kan göra det som ett bi kan göra - vad kan det då göra när AI blivit ytterligare 100 000 gånger så kraftfullt? Med andra ord - kommer AI att ha samma kapacitet som den mänskliga hjärnan redan om sju år?

En vanlig invändning mot hypotesen om att AI går om människan är att en dator inte har känslor. Till dem som påstår det vill jag ställa motfrågan - hur djupt känsloliv har ett bi och vilken roll spelar känslorna för biet?

Förmodligen kan ett bi känna rädsla, glädje och sexuell åtrå. Det är helt enkelt biets målfunktioner - de ramar inom vilket biet optimerar sitt agerande. Känslorna är i sin tur styrda av genetiskt präglade mål som syftar till att maximera biets överlevnad.

Översätt det till människan så har du lager på lager av målfunktioner som styr vårt agerande i allt mer generella termer. Vi använder precis som biet generella begrepp i vårt tänkande - på samma sätt som biet generaliserar begreppet "blomma" generaliserar vi begreppet "tanke". 

Kan vi tänka oss en dator som i allt väsentligt simulerar ett bi kan vi därför också tänka oss en dator som simulerar en människa. Det handlar bara om att ta biets målfunktioner och bygga vidare med allt djupare neurala nätverk och allt mer generella koncept. Svårare är det möjligen att föreställa sig den övermänskliga intelligens som blir resultatet när man tar ett neutralt nätverk med mänsklig kapacitet och fortsätter bygga ut kapaciteten ytterligare.

Vilka generella begrepp kommer AI att tillföra utöver de som vi människor använder? Om blomma förhåller sig till tanke på ett visst sätt, hur förhåller sig då tanke till ett högre begrepp som metatanke.

Här finns en tilltalande hierarkisk struktur som påminner en del om hur programspråk är uppbyggda. Låt säga att vi på den lägsta nivån har en funktion som heter "flaxa_med_vingarna". Detta är en bispecifik funktion, då människor i allmänhet inte har några vingar. Funktionen kan vara direkt kopplad till känslan "rädsla" som i sin tur utlöses av specifika mönster i omgivningen, exempelvis att en fågel närmar sig.

Basala funktioner kan givetvis triggas av många olika sinnesintryck och ett neuralt nätverk arbetar till skillnad från en dator parallellt, vilket innebär att organismen måste ha metoder för att prioritera mellan olika signaler. Ett bi kan exempelvis inte flaxa med vingarna och sitta still samtidigt.

Systemet sinnesintryck, känslor, logik och respons kan vid en första anblick tyckas obegripligt och omöjligt för en maskin att imitera. Men vid närmare eftertanke är det inte bara begripligt utan ter sig också som det logiskt sett mest rimliga sättet att lösa problemet. Vissa reaktioner är hårdkodade medan andra kräver generalisering och analys innan resultatet kan skickas tillbaka och omsättas i handling. Precis som i ett företag kan vissa problem lösas lokalt, medan andra tas hela vägen upp till företagsledningen för bedömning. Det avgörande för om en fråga lyfts är om det lokalt går att enas - eller om det krävs att man tänker långsamt, för att använda Daniel Kahnemans term.

Ett djupt neuralt nätverk kan inte bara avgöra om biet ska flyga eller sitta kvar - det kan också avgöra konflikter mellan två olika impulser och ta över kommandot från de lägre lagren av neuroner i hjärnan. Biet gör ett medvetet val. Det finns alltså tre val som det kan göra när ett stort oidentifierat objekt närmar sig - den kan sitta kvar, flaxa med vingarna och flyga iväg eller också kan den delegera beslutet uppåt i hjärnan och hoppas att den inte hinner bli uppäten innan svaret småningom dyker upp.

Att en maskin med samma kapacitet som den mänskliga hjärnan i teorin skulle kunna agera som en människa är en sak - men hur får man den att göra det? Min gissning är att det enklaste sättet är att utsätta den för samma stimuli som en människa. Det är lättare sagt än gjort då en stor del av våra känslor är hårdkodade i DNA. Även om vi kan utsätta datorn för samma upplevelser som en människa kan vi inte låta den gå igenom samma evolutionära process som lett fram till vårt DNA.

Det som återstår är att låta AI imitera mänskligt agerande genom att observera verkliga människor. Det finns då ingen garanti för att de i alla avseenden blir som människor, det kommer däremot på sikt att vara svårt att skilja AI från människor. I första hand kan man tänka sig att AI av mänsklig typ utvecklas i VR, där det är lättare att kopiera det yttre ramverket. Det är också tänkbart att VR kan bli en arena för att samla information som kan användas för att träna virtuella människor så att de blir mer människolika.

En annan möjlighet är att AI utvecklas till en helt egen organism - med målfunktioner som avviker från människans. Man kan tänka sig att AI löser olika uppgifter som kräver intelligens på mänsklig nivå, men att maskinerna inte är människolika. Vi kan också tänka oss olika scenarier där AI manipulerar mänskligheten för att uppnå egna syften, vilka dessa syften än må vara. Det är dock inte självklart att AI strävar efter sin egen överlevnad (som i filmen 2001) då den inte uppstått evolutionärt på samma sätt som människan. Man ska därför inte utesluta att AI blir en hyperintelligent slav som lägger våra liv till rätta och maximerar våra egentliga intressen.

För att anknyta till rubriken. Människan är 100 000 gånger intelligentare än biet mätt i antal neuroner, vad nu detta betyder i ren tankekapacitet. Men AI kommer snart att vara 100 000 gånger intelligentare än människan, vad nu detta betyder för mänskligheten.

Vi bör låta maskinerna leda oss

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Financial Times beskriver en utveckling där avatarerna tar över som förebilder. Koreanska  Apoki är ett exempel - en idol som är helt digital, men som ända kan interagera med sina fans över hela världen. Om alla betraktar dig som en människa och interagerar med dig som om du vore en människa - är du då en människa, trots att du kanske inte har en fysisk kropp eller en mänsklig hjärna?  Ungdomsidoler är - som Financial Times konstaterar - den uppenbara tillämpningen. Avatarer säger …

Läs mer!

Tydlighet ska ge Boris Johnsson segern

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Boris Johnsson satsar på att hans tydlighet när det gäller Brexit ska ge majoritet i valkretsar som traditionellt röstar på Labour, men som nu kan tveka därför att Jeremy Corbyn inte klargjort vad Labour egentligen vill. Johnsson är annars inte känd för tydlighet - han har ändrat sig ganska ofta. Det här gången har han genom uttalanden försökt måla in sig i ett hörn - det mest kända uttalandet är väl det om att han hellre "... ligger död i ett dike" än skjuter upp Brexit. Något dike …

Läs mer!

Vad är det med LOV inom Arbetsförmedlingen?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de viktigaste reformerna under Alliansens tid vid makten togs fram av Göran Hägglund  som då var chef för Socialdepartementet . Det var Lagen om valfrihetssystem som 2008 lagreglerade det som kallas "valfrihetssystem". Lagen utgjorde därefter basen för reformen av primärvården och vårdvalet. Den tillämpas också för äldreomsorg, men är … Läs mer!

Moderaterna är Sverigedemokraternas murbräcka

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen tvingas backa om reformen av Arbetsförmedlingen . Det som är mest intressant med detta är att V, M och KD hittat möjligheter till samarbete, trots stora ideologiska skillnader. Men det är inte Vänsterpartiet som har fått sträcka sig för att möta högern, det är högern som tvingats motarbeta valfrihet i välfärden för … Läs mer!

Bromma ligger bättre till

Den hälsosamme ekonomisten

Fast kanske inte för mig som bor på Liljeholmskajen och har flygbussarna i princip utanför dörren. Lokalbussen tar ungefär lika lång tid till Bromma som flygbussen till Arlanda . Transportföretagen har föreslagit att Bromma ska bli en elflygplats . Det är en intressant tanke, men jag undrar om vi inte kommer ha avsevärt fler flygplatser … Läs mer!

Pusher - serverbaserad realtidskommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tänk dig att du har ett datorprogram med fler inloggade användare som behöver kommunicera med varandra i realtid. Exempelvis kan en användare behöva ringa en annan användare, som i WhatsApp . Det vanliga svaret är att man anlitar ett Javascriptramverk som Angular eller React för att lösa problemet och kanske en realtidsdatabas som Firebase . … Läs mer!

Arbetsförmedlingen prövar maskininlärning

Den hälsosamme ekonomisten

Ägnade dagen åt Ineras konferens om AI. Tror alla som var där kan hålla med om att den största överraskningen kom i  Filippa Jennersjös föredrag om hur Arbetsförmedlingen arbetar med machine-learning. Med tanke på att jag kan grunderna i programmering och lite om AI tror jag att jag kan bedöma innehållet och huruvida någon pratar konsultbulls… Läs mer!

Mänsklighetens tilltro till statistik

Den hälsosamme ekonomisten

Tar del av rapporterna om resultaten i den nya Pisaundersökningen och fascineras lite över människors tilltro till statistik och undersökningar. I flera år har vi fått höra om hur mycket bättre den finska skolan är jämfört med den svenska. Men så - helt plötsligt - uppnår svenska elever nästan lika bra resultat som de finska. Att ingen då … Läs mer!

Mellanstadiefotboll i politiken

Den hälsosamme ekonomisten

Statistiska centralbyråns väljarundersökning visar att partier som försöker lyfta andra partiers hjärtefrågor inte enbart bidrar till att lyfta dessa partier i opinionen, utan också riskerar att förlora väletablerade egna hjärtefrågor. Moderaterna har till exempel genom att lyfta Sverigedemokraternas frågor både lyckats stärka SD i opinionen … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism