Ger olika strategier olika ekonomiskt utfall?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 14 August, 2020

Siffrorna för andra kvartalets BNP börjar ramla in. Och frågan som många ställer sig är - gav olika länders strategier för att bemöta Covid-19 olika resultat?

Personligen tror jag det är meningslöst att jämföra BNP-utvecklingen om man inte också tar hänsyn till att länderna har helt olika förutsättningar att bemöta epidemin. Det är svårare att bromsa virusets framfart i London än i Östersund. Vissa länder har i snitt 600 invånare per kvadratkilometer, medan andra har 15.

En modell för att utvärdera strategin bör också ta hänsyn till fördelningen på olika ekonomiska sektorer. Åtminstone bör man justera för andelen anställda i olika näringsgrenar.

Sedan bör man ta hänsyn till effektiv befolkningstäthet. Den faktorn kan göra stor skillnad exempelvis för Spanien där man bor relativt tätt även om antalet invånare i snitt per kvadratkilometer inte är så högt.

Detta sagt - det verkar som om länder som haft många dödsfall per invånare fått ett större tapp i BNP än länder som haft få dödsfall. Viruset bör därmed ha slagit hårt mot tätbefolkade regioner.

Plottar man befolkningstäthet mot BNP-tapp andra kvartalet får man ett tydligt samband. Sambandet kan tänkas se ut som följer: Högre befolkningstäthet ger fler döda i Covid-19 vilket ger större BNP-tapp.

Sedan kan policy förstås också ha haft betydelse. Men jag tror att åtgärderna mot viruset generellt mer var reaktiva än proaktiva. Det bör dock noteras att Sverige och USA tillhör de länder som har fler fall än vad som bör förväntas givet befolkningstäthet och möjligen kan policy där ha spelat en roll. Dock misstänker jag att det mest handlar om den mycket långsamma starten - med bristande smittspårning och testning.

I fallet Spanien tror jag att det delvis det handlade om dålig reaktionsförmåga, men också att landet är rätt tätbefolkat där det bor människor. Italien hade ungefär så många dödsfall som man bör förvänta sig givet befolkningstätheten, medan Nederländerna och Tyskland presterade bättre än förväntat.

Helst borde analysen utföras på regionnivå, eftersom befolkningstätheten skiljer sig mycket åt även inom länderna. Problemet är att BNP inte är lika lätt att analysera och tolka på lägre nivåer, så jag antar att man måste hålla sig på den högre nivån.

Hur som helst - att länderna valde delvis olika väg vid bekämpningen av pandemin har antagligen mindre betydelse än antalet avlidna per invånare. Argumentet att hårda nedstängningar kostar på bortser från att de länder som genomförde de mest drastiska åtgärderna gjorde det efter att de misslyckats med att få koll på utbrottet.

Länder som tidigt testade och smittspårade, som Tyskland, klarade av att hantera situationen utan att genomföra drastiska nedstängningar. Det som är unikt med Sverige är att vi först misslyckades med att få koll på situationen och sedan ändå valde en ganska liberal linje.

Hade Sverige haft 500 invånare på kvadratkilometer skulle den strategin nog inte ha räckt till och vi hade då hamnat i Italiens eller Spaniens situation. Nu har vi drygt 20 och även om vi fick betydligt fler döda än andra länder med samma befolkningstäthet lyckades vi till slut få stopp på epidemin.

Jag vågar inte svara på om BNP-utvecklingen blev bättre eller sämre än den hade blivit om vi stängt ner ekonomin på ett mer drastiskt sätt. Men vi hade definitivt kommit bättre ur krisen om vi gjort som Tyskland i början - alltså: test, trace and isolate. Vad vi gjorde i maj och därefter hade nog rätt liten betydelse, men vår rätt liberala linje kan måhända ha dragit ut på processen något.

Våra nordiska grannar tycks ju ha fått lite mindre BNP-tapp än vi och dom vidtog ändå mer drastiska politiska åtgärder. Å andra sidan hade de färre dödsfall i förhållande till befolkningen, vilket jag tror är förklaringen till att det ekonomiska tappet ändå blev något mindre. Den stora ekonomiska effekten tror jag beror på enskilda människors reaktioner på viruset. Om risken att bli smittad uppfattas som hög vidtar man mer drastiska åtgärder, såväl i det ekonomiska livet som i privatlivet.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism