Fungerar paternalismen?

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 9 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är det så enkelt att socialister tror på paternalism och borgerliga på frihet? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Även i det borgerliga lägret finns ett motstånd mot kravlösa bidrag och en förkärlek för krav på motprestation.

Att erbjuda ett konstruerat arbete i stället för ett kravlöst bidrag är emellertid inte självklart en liberal politik. Om vi tror på människor borde vi tro att de själva kan använda sin tid för att förbättra sin situation och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Att låsa in en arbetslös i FAS 3 eller i en extratjänst innebär att tid som kunde ha använts för att utveckla humankapitalet i värsta fall slösas bort på konstruerade jobb.

Extratjänsterna subventioneras till hundra procent av staten. Dessutom får kommunerna ett handledarstöd. Åsså slipper de betala ut socialbidrag. Fast den som satt sig in i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar inser förvisso att socialbidraget inte kostar så mycket för kommunerna som de tror. Dock ser det bättre ut och socialbidraget skapar dessutom fattigdomsfällor.

Emellertid blir även extratjänsterna en fälla. Somliga kommuner har varit så ivriga att vara regeringen till lags att de tillsatt extratjänsterna utan att ha några arbetsuppgifter.

Man kan argumentera för att extratjänsterna förhindrar att de arbetslösa slår dank. Men tror man att de skulle göra det förutan aktiva åtgärder?

Det skulle vara intressant att studera vad människor i allmänhet gör när de får arbetsfri inkomst. Gör de något bra för pengarna, eller inte? Finlands basinkomstförsök är ett försök att undersöka detta. Emellertid tror jag hela experimentet faller på Hawthorneeffekten - det kommer aldrig gå att veta om de arbetslösas agerande beror på inkomsttillskottet eller på att de uppmärksammas i ett stort experiment. Jag tror den senare effekten är större.

Men hur skulle man då kunna gå tillväga för att studera hur arbetsfri inkomst används? Jag tror det skulle vara enklare att titta på hur människor som vinner pengar på lotterier beter sig. Det ger en indikation på om det är bra eller dåligt för samhällsekonomin att dela ut pengar. Arbetar de mer eller mindre och hur utvecklas deras liv på sikt?

Intressant nog har bland annat Robert Östling och Erik Lindqvist nyligen (2015) publicerat en sådan studie i NBER:s uppsatsserie. Siffrorna antyder att inkomsteffekten uppgår till tio procent av vinsten. Det innebär att en arbetsfri inkomst på 10 000 kronor i månaden leder till att en person minskar sina arbetsinkomster med 1 000 kronor före skatt. Vad de gör i övrigt framgår dock inte av just denna studie.

Detta måste förstås ställas mot att en höjning av den arbetsfria inkomsten kan bidra till att reducera marginaleffekterna i bland annat det ekonomiska biståndet - där marginaleffekten kan uppgå till nära hundra procent. Kan det förmodat ökade arbetsutbud som de minskade marginaleffekterna ger motivera att man man via inkomsteffekten får ett minskat arbetsutbud för alla?

Min personliga uppfattning är att barnbidraget är det närmaste klumpsummeinkomst som man bör hamna. Man kan införa basinkomst, men denna bör i så fall avräknas mot arbetsinkomster - som en negativ inkomstskatt. Andelen personer som är bidragsförsörjda är i dag 13-14 procent och det är där man kan minska marginaleffekterna. Om systemet ska vara någorlunda balanserat arbetsutbudsmässigt måste basinkomsten vara avräknad långt under den nivå där de flesta heltidsinkomster finns.

Med barnbidraget finns ytterligare en avvägning. Familjestöden påverkar även nativiteten och föräldrapenningen har en starkt negativ effekt på arbetsutbudet. Att flytta pengar från föräldrapenningen till barnbidraget lär därför ha en positiv effekt på arbetsutbudet. Både föräldrapenning och barnbidrag har nämligen inkomsteffekter, men föräldrapenningen har större substitutionseffekt då man inte kan arbeta och ha föräldrapenning samtidigt.

Källsortering är skräp

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

New York Times noterar att allt fler amerikanska delstater slutar med återvinning av skräp . Det visar sig att kostnaden och miljövinsterna inte kan motivera den komplicerade process som det ofta är att återvinna produkter. Somliga väljer i stället att använda skräpet som utfyllnadsmassor, medan andra bränner upp det. Amerikanska trender brukar sprida sig och när insikten om resursslöseriet dyker upp även här lär sopförbränning te sig som det mest miljövänliga alternativet. Att …

Läs mer!

Brotten som inte går att beivra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att en man i USA fällts för bedrägerier via nätet . Falska varningsrutor har uppmanat användarna att ringa ett supportnummer. De som gjorde det riskerade att förlora mellan 2 000 och 20 000 kronor på falska supporttjänster. Det speciella med nätet är att en del av de brott som begås där är väldigt svåra att beivra. Om brottslingen befinner sig i ett land där myndigheterna ser mellan fingrarna kan brottslingarna agera ostört. Men även i länder som USA och Sverige kan polisen ha svårt …

Läs mer!

Löneskillnaderna ökar inte

Den hälsosamme ekonomisten

Jesper Roine på Ekonomistas går igenom statistiken om inkomstklyftorna och konstaterar att det inte är ökade löneklyftor som orsakar det vi i statistiken observerar som ökande inkomstklyftor. Det finns däremot några andra kandidater. Kapitalinkomster droppar ofta in relativt slumpmässigt och vi kan tänka oss att bostadsmarknaden spelar en … Läs mer!

Avkastningskurvan inverterad

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningskurvan för amerikanska statspapper inverterades i dag, vilket innebär att räntan på tioåriga obligationer var lägre än för tremånaders statsskuldsväxlar. Det är en onormal situation och brukar vara ett omen för lågkonjunktur. Det kan innebära att Federal reserve börjar sänka räntan från och med i höst för att stimulera ekonomin. … Läs mer!

Theresa May borde skälla ut folket

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande när Theresa May skäller ut parlamentet. Hon har ju rätt - ledamöterna har inte realistiska förväntningar. Fast är det ledamöternas förväntningar det är fel på - egentligen? Problemet är i grunden att ledamöterna har mandat från väljarna och att inte heller väljarna har realistiska förväntningar. De bara tycker saker som är … Läs mer!

Arbetsförmedlingens rapport ett argument för arbetskraftsinvandring

Den hälsosamme ekonomisten

Arbetsförmedlingen presenterade i dag en ny rapport där man pekar på att Sverige behöver invandring för att möta ett ökande demografiskt behov. Men innan vi tar det som intäkt för att Sverige bör bedriva en mer generös flyktingpolitik är det några saker man bör begrunda. Det första är att personer i arbetsför ålder från länder med låg HDI, … Läs mer!

Datorattack mot Norsk Hydro

Den hälsosamme ekonomisten

Norsk Hydro har utsatts för sabotage, vilket driver upp aluminiumpriset. Det är måhända inte första gången företag utpressas på detta sätt, men det är på en helt ny nivå när råvarupriset påverkas signifikant. Onödigt att påpeka att det finns mycket pengar att tjäna - alldeles oavsett om utpressarna lyckas få något från företaget eller om de … Läs mer!

FreeNAS - bygg din egen NAS

Den hälsosamme ekonomisten

Har ägnat dagen åt att installera operativsystemet FreeNAS på en av mina datorer. Det är en dator med 64GB Ram, en terabyte hårddisk av SSD Nvme-modell och en Ryzen7 -processor. Den är med andra ord mycket snabbare än de NAS-servrar som man kan köpa färdiga. Men det finns nackdelar också. Man måste installera allt själv och operativsysteme… Läs mer!

Kan ägarstrukturen i Swedbank förklara mediehaveriet?

Den hälsosamme ekonomisten

Kan Swedbank verkligen ha utarbetat en så katastrofal mediestrategi på egen hand? Jag tror inte det. Min gissning är att ledningen i banken har försökt förankra en strategi hos bankens ägare på en informell nivå. Men eftersom ägarna är en samling genuint obeslutsamma enheter som alla ansvarar för att förvalta andras pengar har det inte gått att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism