Fungerar paternalismen?

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 9 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är det så enkelt att socialister tror på paternalism och borgerliga på frihet? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Även i det borgerliga lägret finns ett motstånd mot kravlösa bidrag och en förkärlek för krav på motprestation.

Att erbjuda ett konstruerat arbete i stället för ett kravlöst bidrag är emellertid inte självklart en liberal politik. Om vi tror på människor borde vi tro att de själva kan använda sin tid för att förbättra sin situation och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Att låsa in en arbetslös i FAS 3 eller i en extratjänst innebär att tid som kunde ha använts för att utveckla humankapitalet i värsta fall slösas bort på konstruerade jobb.

Extratjänsterna subventioneras till hundra procent av staten. Dessutom får kommunerna ett handledarstöd. Åsså slipper de betala ut socialbidrag. Fast den som satt sig in i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar inser förvisso att socialbidraget inte kostar så mycket för kommunerna som de tror. Dock ser det bättre ut och socialbidraget skapar dessutom fattigdomsfällor.

Emellertid blir även extratjänsterna en fälla. Somliga kommuner har varit så ivriga att vara regeringen till lags att de tillsatt extratjänsterna utan att ha några arbetsuppgifter.

Man kan argumentera för att extratjänsterna förhindrar att de arbetslösa slår dank. Men tror man att de skulle göra det förutan aktiva åtgärder?

Det skulle vara intressant att studera vad människor i allmänhet gör när de får arbetsfri inkomst. Gör de något bra för pengarna, eller inte? Finlands basinkomstförsök är ett försök att undersöka detta. Emellertid tror jag hela experimentet faller på Hawthorneeffekten - det kommer aldrig gå att veta om de arbetslösas agerande beror på inkomsttillskottet eller på att de uppmärksammas i ett stort experiment. Jag tror den senare effekten är större.

Men hur skulle man då kunna gå tillväga för att studera hur arbetsfri inkomst används? Jag tror det skulle vara enklare att titta på hur människor som vinner pengar på lotterier beter sig. Det ger en indikation på om det är bra eller dåligt för samhällsekonomin att dela ut pengar. Arbetar de mer eller mindre och hur utvecklas deras liv på sikt?

Intressant nog har bland annat Robert Östling och Erik Lindqvist nyligen (2015) publicerat en sådan studie i NBER:s uppsatsserie. Siffrorna antyder att inkomsteffekten uppgår till tio procent av vinsten. Det innebär att en arbetsfri inkomst på 10 000 kronor i månaden leder till att en person minskar sina arbetsinkomster med 1 000 kronor före skatt. Vad de gör i övrigt framgår dock inte av just denna studie.

Detta måste förstås ställas mot att en höjning av den arbetsfria inkomsten kan bidra till att reducera marginaleffekterna i bland annat det ekonomiska biståndet - där marginaleffekten kan uppgå till nära hundra procent. Kan det förmodat ökade arbetsutbud som de minskade marginaleffekterna ger motivera att man man via inkomsteffekten får ett minskat arbetsutbud för alla?

Min personliga uppfattning är att barnbidraget är det närmaste klumpsummeinkomst som man bör hamna. Man kan införa basinkomst, men denna bör i så fall avräknas mot arbetsinkomster - som en negativ inkomstskatt. Andelen personer som är bidragsförsörjda är i dag 13-14 procent och det är där man kan minska marginaleffekterna. Om systemet ska vara någorlunda balanserat arbetsutbudsmässigt måste basinkomsten vara avräknad långt under den nivå där de flesta heltidsinkomster finns.

Med barnbidraget finns ytterligare en avvägning. Familjestöden påverkar även nativiteten och föräldrapenningen har en starkt negativ effekt på arbetsutbudet. Att flytta pengar från föräldrapenningen till barnbidraget lär därför ha en positiv effekt på arbetsutbudet. Både föräldrapenning och barnbidrag har nämligen inkomsteffekter, men föräldrapenningen har större substitutionseffekt då man inte kan arbeta och ha föräldrapenning samtidigt.

Kaplan bör inte retuscheras bort

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Minns ni Mehmet Kaplan ? Han var minister i den förra regeringen, men tvingades avgå då han ätit middag med ett gäng fascister. Dumt.  Ännu dummare är dock att medierna försöker dra igång ett drev mot en ny MP-minister som råkat nämna Kaplan som sin förebild. Mehmet Kaplan må ha umgåtts i fel kretsar, men han gjorde en hel del annat också. Det kan inte vara förbjudet att nämna honom vid namn eller ens ange honom som förebild. Och jag tycker inte ens att kulturministern behöver …

Läs mer!

Kinas växande skuldberg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Kina svarade på finanskrisen 2008 genom att investera i infrastruktur. Helt enligt regelboken, och på ytan tycks allt ha gått bra. Men det finns flera orosmoment. Lokala myndigheter i Kina har enligt Standard & Poor lånat motsvarande 8 200 miljarder dollar - skulder som inte återfinns i balansräkningarna. Det finns städer med färre än 100 000 invånare som byggt tunnelbanor - trots att trafiken ovanför är minimal. De statsägda företagen sägs stå för stabilitet, men också för …

Läs mer!

Mobilförbud - vad kommer näst?

Den hälsosamme ekonomisten

Inte så lite märkligt att man vill införa mobilförbud på nationell nivå. Hur kan detta inte vara en fråga som löses lokalt i klassrummet eller på skolan? Vad blir nästa steg? Rycka andra elever i håret-förbud? Tända på fyrverkeripjäser på skolgården-förbud? Bränna ner skolan-förbud? Den här typen av regler bör inte vara centrala, de … Läs mer!

Stort framsteg med Löfvens regering

Den hälsosamme ekonomisten

Ingen annan verkar ha noterat att Stefan Löfvens nya regering består av 23 ministrar - inte 24. Då svenska regeringar regelmässigt växer är detta ett stort framsteg. Han kunde ha ersatt en miljöpartistisk minister med en socialdemokratisk, men valde att inte göra det. Minskningen är inte stor, men viktig rent symboliskt. Den visar att … Läs mer!

Omfördelning skulle drabba de fattiga

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att organisationen Oxfam kräver att de superrika ska beskattas hårdare - så att pengar kan omfördelas till de fattigaste människorna på jorden. Men det är inte troligt att en hårdare beskattning av de rika skulle få den effekten. De flesta skattesystem är nämligen nationella och fördelar endast pengar inom nationen. Sverige är ett av … Läs mer!

Minskande efterfrågan på amerikanska statsobligationer

Den hälsosamme ekonomisten

Det utländska intresset för amerikanska statsobligationer avtar. Utlänningar köper en allt mindre del och det beror inte på att Kina bojkottar USA till följd av handelskriget. Det är andra mekanismer - som att Kina vill stödköpa sin egen valuta med dollarinkomster. Men det är inte bara Kina. I allt större utsträckning är det bara aktörer … Läs mer!

Brexitfalangen hotar med inbördeskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att den EU-kritiska delen av Tories hotar med att stänga ner regeringens arbete genom att rösta emot de egna förslagen. Det vore onekligen ovanligt, men skulle kunna bli konsekvensen av att Theresa May väljer att försöka bevara tullunionen med EU. Nämnde i ett tidigare blogginlägg att en annan möjlighet är att May utlyser … Läs mer!

De enkla jobben finns - om någon skapar dem

Den hälsosamme ekonomisten

Intressant nog är en stor faktor som skiljer andelen enkla jobb i olika länder att många länder har jobb inom jordbrukssektorn som inte finns i Sverige . Typ, plocka apelsiner på plantager. I det svenska högmekaniserade jordbruket behövs inte dessa enkla jobb. Fast här ser vi ett exempel på att enkla jobb även kan finnas i Sverige . … Läs mer!

Blir det nyval i Storbritannien?

Den hälsosamme ekonomisten

Det är inte omöjligt att Theresa May väljer att utlysa nyval i Storbritannien om hon förlorar en omröstning till. Det är inte säkert att detta förändrar maktförhållandena i parlamentet, men det tvingar Tories att gå ut i en valkampanj som ett parti. Vansinne? Tja, kanske. Det skulle även leda till att motståndaren Labour tvingas sätta ner … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism