Fungerar paternalismen?

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 9 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är det så enkelt att socialister tror på paternalism och borgerliga på frihet? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Även i det borgerliga lägret finns ett motstånd mot kravlösa bidrag och en förkärlek för krav på motprestation.

Att erbjuda ett konstruerat arbete i stället för ett kravlöst bidrag är emellertid inte självklart en liberal politik. Om vi tror på människor borde vi tro att de själva kan använda sin tid för att förbättra sin situation och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Att låsa in en arbetslös i FAS 3 eller i en extratjänst innebär att tid som kunde ha använts för att utveckla humankapitalet i värsta fall slösas bort på konstruerade jobb.

Extratjänsterna subventioneras till hundra procent av staten. Dessutom får kommunerna ett handledarstöd. Åsså slipper de betala ut socialbidrag. Fast den som satt sig in i hur det kommunala utjämningssystemet fungerar inser förvisso att socialbidraget inte kostar så mycket för kommunerna som de tror. Dock ser det bättre ut och socialbidraget skapar dessutom fattigdomsfällor.

Emellertid blir även extratjänsterna en fälla. Somliga kommuner har varit så ivriga att vara regeringen till lags att de tillsatt extratjänsterna utan att ha några arbetsuppgifter.

Man kan argumentera för att extratjänsterna förhindrar att de arbetslösa slår dank. Men tror man att de skulle göra det förutan aktiva åtgärder?

Det skulle vara intressant att studera vad människor i allmänhet gör när de får arbetsfri inkomst. Gör de något bra för pengarna, eller inte? Finlands basinkomstförsök är ett försök att undersöka detta. Emellertid tror jag hela experimentet faller på Hawthorneeffekten - det kommer aldrig gå att veta om de arbetslösas agerande beror på inkomsttillskottet eller på att de uppmärksammas i ett stort experiment. Jag tror den senare effekten är större.

Men hur skulle man då kunna gå tillväga för att studera hur arbetsfri inkomst används? Jag tror det skulle vara enklare att titta på hur människor som vinner pengar på lotterier beter sig. Det ger en indikation på om det är bra eller dåligt för samhällsekonomin att dela ut pengar. Arbetar de mer eller mindre och hur utvecklas deras liv på sikt?

Intressant nog har bland annat Robert Östling och Erik Lindqvist nyligen (2015) publicerat en sådan studie i NBER:s uppsatsserie. Siffrorna antyder att inkomsteffekten uppgår till tio procent av vinsten. Det innebär att en arbetsfri inkomst på 10 000 kronor i månaden leder till att en person minskar sina arbetsinkomster med 1 000 kronor före skatt. Vad de gör i övrigt framgår dock inte av just denna studie.

Detta måste förstås ställas mot att en höjning av den arbetsfria inkomsten kan bidra till att reducera marginaleffekterna i bland annat det ekonomiska biståndet - där marginaleffekten kan uppgå till nära hundra procent. Kan det förmodat ökade arbetsutbud som de minskade marginaleffekterna ger motivera att man man via inkomsteffekten får ett minskat arbetsutbud för alla?

Min personliga uppfattning är att barnbidraget är det närmaste klumpsummeinkomst som man bör hamna. Man kan införa basinkomst, men denna bör i så fall avräknas mot arbetsinkomster - som en negativ inkomstskatt. Andelen personer som är bidragsförsörjda är i dag 13-14 procent och det är där man kan minska marginaleffekterna. Om systemet ska vara någorlunda balanserat arbetsutbudsmässigt måste basinkomsten vara avräknad långt under den nivå där de flesta heltidsinkomster finns.

Med barnbidraget finns ytterligare en avvägning. Familjestöden påverkar även nativiteten och föräldrapenningen har en starkt negativ effekt på arbetsutbudet. Att flytta pengar från föräldrapenningen till barnbidraget lär därför ha en positiv effekt på arbetsutbudet. Både föräldrapenning och barnbidrag har nämligen inkomsteffekter, men föräldrapenningen har större substitutionseffekt då man inte kan arbeta och ha föräldrapenning samtidigt.

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? Det kommer att bli ett totalt kaos vid Slussen om man inte anpassar sig till ökningen av cykeltrafiken. Till skillnad från när det gäller bilar är …

Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig bostadskris. Men att avgöra lämplig riskvikt baserat på historiska kreditförluster är som att bedöma ett paraplys effektivitet baserat på hur väl det skyddar …

Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Abortfrågan handlar om religion - inte kön

Den hälsosamme ekonomisten

Abortförbud framställs ofta som ett sätt för män att begränsa kvinnors frihet. Men statistiken visar att det alls inte är så. Enligt Gallup är skillnaden mellan män och kvinnor minimal . Av männen är 49 procent emot fri abort (pro-life), medan motsvarande siffra för kvinnor är 47 procent.  Det har alltså inte det minsta med kön att göra - … Läs mer!

Stor potential för cykling i Stockholm

Den hälsosamme ekonomisten

I Köpenhamn cyklar 30 procent av befolkningen dagligen, medan motsvarande siffra i Stockholm är en (1) procent . Det är rätt anmärkningsvärt, med tanke på att cykel även i Stockholm är det bästa transportmedlet upp till ungefär två mil från arbetsplatsen. Jämför gärna på Google maps där man kan välja olika alternativ . Men lägg i så fall på … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism